2011-12-21

Kyrkupplaga

Yrkesspråk är alltid spännande och idag lärde jag mig ordet "Kyrkupplaga". En kyrkupplaga är en upplaga av en tidning som görs med syftet att försena en eventuell extraupplaga från en konkurrerande tidning. Nu senast gjorde Expressen en s.k. Kyrkupplaga om vädret när huvudupplagan i själva verket handlade om avslöjandet om det fejkade bilderna med kungen på sexklubb.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson berättar på sin blogg om den första kyrkupplagan 1978. Tidningen Expressens chefredaktör hade fått kunskap om att folkpartiets partiledare Per Ahlmark skulle avgå. Man tryckte upp en första upplaga på några hundra exemplar som levererades till Dagens Nyheter och Aftonbladet. Denna fejkupplaga hade rubriken "Så mycket tjänar du på att gå ur statskyrkan". Den riktiga upplagan basunerade i stället ut den stora nyheten att Per Ahlmark avgår och att han skulle ersättas av Ola Ullsten.

Anders Borg och Gustavs grabb


Finansminister Anders Borg verkar aldrig göra fel och han är alltid övertygande i sina resonemang. Men nu har jag läst två tidningsartiklar som gör mig fundersam.

I torsdags berättade Anders Borg i en öppenhjärtig intervju i Kyrkans Tidning om sin kristna tro. I faktarutan uppger Anders Borg att hans senast lästa bok var Gustavs grabb av Leif GW Persson. Alls icke ett dåligt bokval.

Men igår var Anders Borg inbjuden till Svenska Akademiens högtidssammanträde med offentlig sammankomst i Börssalen i Gamla Stan. Svenska Dagbladet fångar upp honom i vimlet där han kvickt och med glimten i ögat svarar på frågan vilken julklappsbok han skulle köpa. - G W Perssons Gustavs grabb, blir svaret.

Först tänker jag att detta inte stämmer. Man kan ju inte köpa en bok man redan läst. Men så slår det mig. Det är ju så man ska göra. Själv är jag såld på det fascinerande språket i Tomas Bannerheds Korparna.

En liten petimäteranmärkning är att Svenskan skriver "G W Persson". Kanske för att det var ett citat från Borg. Men Leif Gustav Willy Persson skriver själv "Leif GW Persson".

2011-12-20

Pressetik återigen

Det är svårt med etiken i media tänker jag när jag läser Skånska Dagbladet som skriver att två drunknade män ska ha haft alkohol i blodet. Bakgrunden är att två män på fisketur i Sövdesjön i södra Skåne drunknade i maj. Någon misstanke om brott förelåg inte men nu har polisen enligt tidningen fått resultatet från den rättsmedicinska undersökningen. Provresultaten, vilka är hemliga, visar att männnen hade alkohol i blodet. Tyvärr ett vanligt faktum vid drunkning.

Men frågan är hur man tänker etiken när man publicerar uppgifter som är hemliga och egentligen bara angår polisen och de anhöriga. I de pressetiska reglerna uttalas att man noga bör överväga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Man ska avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning. Vilket allmänintresset är här synes oklart. Det liknar mest bysladder och motivet är knappast att sprida kunskap om den olyckliga kombinationen alkohol på sjön. Vidare uttalas i de pressetiska reglerna att man alltid ska visa brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn.

2011-12-19

E-Type borde skärpa sig

Det är lite tragiskt att höra E-Types version av Mikael Wiehes "Andraklasspassagerarens sång" (Titanic) från TV4:s "Så mycket bättre". Hoola Bandoolasq låt är finstämd och allvaret är aldrig frånvarande. Det politiska budskapet är väl dolt.

Men när E-Type ska göra sin version av en sång om en katastrof, där 1 517 miste livet, blir det lite väl mycket tjo och tjim. Han framför sången som en blandning av reggae och calypso. Dansbandstonerna kan förnimmas och allvaret blir som bortblåst. Avslutningen blir vämjelig när frasen "Vi går till botten där vi står, men flaggan den går i topp" avslutas som Thore Skogmans och Lill Babs fina "Pop i topp" från 1965.

Det hade varit bättre om E-Type framfört LTO-tango. Fast den har ju Björn Afzelius skrivit.

2011-12-18

Biskop Antje och Skolverkets generaldirektör

Skolverket verkar oroliga i advenstid och har intagit ett säkerhetstänkande kring den farliga advenstider där människor kan kränkas vid besök i skolan. Det finns dock en myndighet som har anledning till säkerhetstänkande i adventstid - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Biskop Antje Jackelén - @BiskopAntje - har idag haft en liten men rolig twitterkonversation med generaldirektören @AnnaEkström på Skolverket.

Biskopen skriver att hon hör många som är oförstående för verkets "säkerhetstänkande". Jag är en av dem. Jag har förvisso varit tveksam till skolavslutningar i kyrkan utifrån skolllagens formuleringar om skoltvånget, men anser att Skolverket drabbades av kristofobi när man gick ut med sin rekommendation "Advent i en icke-konfessionell skola". En skrivelse som jag nu inte lyckas återfinna på Skolverkets webbplats. Jag kommenterade skrivelsen den 3 december under rubriken "Tycker Skolverket att man ska ha skorna på sig i moskén".

Min enda kommentar är: Det finns en myndighet som har anledning att ha säkerhetstänkande i adventstid - Myndigheten för samhällsskyd och beredskap, MSB. 40 procent av bränderna i bostad i december försorsakas av levande ljus. I juletid är det full rulle vid spisen vilket innebär ökade risker. Och fortfarande finns det dem som vågar ha levande ljus i granen. MSB:s viktiga varning i adventstider finner du på denna länk.

Tror Sturmarkarna att asatroende firade Adventus Sus Scrofi


Humanisterna vill ge de kristna inslagen vid jul ledigt. Vilka kristna inslag man avser är oklart (ingen stjärna i granen?). På den grunden är det intressant att Sturmarkaren Patrik Lindenfors i kommentarer till mitt blogginlägg "Gör Sturmark till teologie hederdoktor" säger att en präst som uttalar en välsignelse inte är något farligt alls. Han skriver vidare att detta dessutom är något som bör upplevas inom ramen för skolan. Bra så och kul om Sturmark också tycker detta. Men det är inte riktigt detta öppna förhållningssätt Humanisterna ger uttryck för. Skolverkets undervisningsråd och jurister drabbas också av oberättigad oro och menar att bön och välsignelse är uteslutet vid skolbesök. Hade det varit frågan om tvångsdop hade jag förstått att man upplevt en fara.

Biskop Antje Jackelén replikerar, med ödmjuk ton, i dagens Sydsvenskan på Humanisternas företrädare Patrik Lindenfors och Christer Sturmarks debattinlägg "Sluta ljuga om julen". Ett inlägg med raketforskarambition där man bland annat berättar att Jesus inte föddes på juldagen. Som om det var många som bekände sig till en sådan kalenderdoktrin?

Biskop Antje Jackelén skriver:
Många väljer ett soptunneperspektiv på kristen tro, de grundar sitt omdöme på det som hamnat på historiens skräphög. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt också när det gäller tro, men för den skull behöver man inte kasta ut barnet med badvattnet. En oroande tendens i Sverige är att sätta sektstämpel på religiösa gemenskaper. Att betrakta kyrkan som en nischverksamhet för ett fåtal medlemmar är missvisande och utarmar samhället. Svenska kyrkan är medlemsfinansierad men öppen för alla.
Det är bra att biskopen är ödmjuk något som Sturmarkarna inte är. Den sekulära humanismen, som Sturmarkarna bekänner sig till, distanserar sig alltmer från humanism i betydelsen mänsklig. De allra flest torde nog ställa upp på en definition att egenskaper som empati, förståelse för andra och ödmjukhet är humanism - mänsklig.

I sin debattartikel skrev Sturmarkarna:
Julen är inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning. Om man håller sig till sanningen är lucia- och julfirande i skolan inga som helst problem. Men ge de kristna inslagen ledigt, de kan den som vill lägga till därhemma.
Men vilka kristna inslag är det egentligen Sturmarkarna vill ge ledigt. Är det krubban, som för övrigt bara har hundraårig tradition i Sverige, är det stjärnan i julgranen eller är det titeln "Sankta" i Luciasången? . Kanske är det psalm 134, Gläns över sjö och strand.?

För problemet är ju att skollagen nu ju tolkas så restriktivt att skolor inte vågar gå till kyrkan. Förskolor oroas för och ställer in besöket i kyrkan med den traditionsenliga krubbvisningen. En förskolechef i Bollebygd får frågan om han kan se någon poäng med att barnen får komma till kyrkan för att lära sig varför vi firar advent. Han svarar: säger till tidningen Dagen: -Då kan vi lika gärna göra det själva så att det inte bara blir kyrkans tro och tänkande. Det är bättre att pedagoger talar så att det inte blir ensidigt.

Förskolechefen är ett exempel på vad som händer om man följer Sturmarkarnas religionsfientliga hållning. Vissa jultraditioner är hämtade från andra sammanhang än rent kristna. Men ingen torde ifrågasätta att just adventsfirande är något som bara firats firats i den kristna kyrkan. Eller tror man att de asatroende firade fyra särskilda söndagar - Adventus Sus Scrofi (Grisens ankomst)? (med reservation för latinets böjningsformer).

2011-12-17

Den som vill ta upp pressetisk debatt ropar i öknen

När professor Claes Sandgren påminner om att tipspengar till poliser är mutbrott och samtidgt uppmanar publicistiska företrädare till debatt om pressetiken ropar han i öknen. Det är totalt tyst. I tidningen Journalisten refereras han men kommentarfälten gapar tomma. Denna tystnad från journalisterna och ovilja att utveckla pressetiken kommer att leda till att lagstiftaren inskränker meddelarfriheten.

Den 7 december skrev jag inlägget "Journalister ska inte utveckla sin egen yrkesetik". Bakgrunden var att Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd, som bara består av journalister, tagit ställning till intervjutekniken med dolda kameror i förhållande till regeln att en journalist ska visa hänsyn mot ovana intervjuobjekt. I samma regel uttalas att den intervjuade ska upplysas om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information.

Det är ju liksom lite svårt att göra detta när man använder dolda kameror. Givetvis är det befogat att använda dolda kameror men i detta fall lurade man en frälsningsofficerare att gå in i ett själavårdande samtal. Yrkesetiska nämnden friade vilket jag anser vara fel. Själavårdssitutationer åtnjuter särskilt skydd i lagstiftningen i de flesta demokratiska rätttssystem och det borde den Yrkesetiska nämnden ha reflekterat över. Utgången hade säkert blivit en annan om man haft en jurist som opartisk ordförande. Något som är allmänt förekommande i sådana här kontrollsystem.

Den 11 december skrev professorn i civilrätt, Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, IMM, en debattartikel i Dagens Nyheter under rubriken "Tidningarnas tipspengar till poliser är mutbrott". Sandgren menar att de publicistiska aktörerna bör bekänna färg när det gäller tipspengar. Ett system som kraftigt undergräver förtroendet för polisen och som ytterst skadar rättssamhället.

Men Sandgren tycks ropa i en öken. Ingen svarar honom trots att följderna av en tystnad om pressetiken kan bli ödesdigra. Gör media inget åt detta med tipspengar kommer lagstiftaren att tvingas plocka bort meddelarskyddet för poliser när det gäller förundersökningar. Polismannen är idag skyddad genom att källorna inte får spåras och att han eller hon har anonymitetsskydd. Det är i grunden bra men genom tipspengar missbrukas systemet. Vittnen drar sig för att medverka i förundersökningen, den personliga integriteten för målsägande, vittnen och misstänkt gärningsman riskerar att kränkas. Rättssäkerheten urholkas bara för att media vill ha säljande artiklar.

En som svarar Sandgren är Journalistförbundets ordförande. Men i sin replik tar han inte upp sakfrågan. I stället irriteras han över en formell felaktighet i Sandgrens artikel. Det blir nästan lite lustigt när DN:s redaktion upplåter redaktionellt utrymme som låter Sandgren återge alla tolvpunkter i Journalistförbundets yrkesregler. Det hade varit roligare om Sandgren funderat på en 13:e regel.

En mycket enkel regel. -Medverka inte till att mutor betalas för att få redaktionellt material.

Om inte annat kan man reflektera över p 12:
Ange källan när en framställning huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter.
Skulle vi oftare se källhänvisningar som, en person med insyn i utredningen, en på platsen tillstädesvarande polisman, och så vidare, skulle nog dessa undantag bland poliser som ta sig en funderare och knipa käft.

2011-12-16

Tröttsamt om åtalsimmunitet

- Jag är emot monarki, och det vet alla. Men ska vi ha monarki måste den moderniseras. Immuniteten är totalt otidsenlig, säger vänsterpartisten Lena Olsson. Det är ganska tröttsamt att hon ideligen återkommer till detta med kungens åtalsimmunitet.

Statschefens straffrättsliga immunitet har inte något med monarki eller republik att göra. Det är enligt rättstraditioner i både monarkier och republiker mycket vanligt att både inhemska och utländska statschefer har straffrättslig immunitet. Förklaringen till detta är komplicerad men bygger bland annat på folkrättens syn på staten. På goda grunder kan man hävda att avsikten med bestämmelsen är att freda statschefen från förföljelse. Straffrättslig immunitet tillkommer även en riksföreståndare ifråga om gärningar som statschef.

Enligt regeringsformen gäller vidare särskilda regler för lagföring av riksdagsledamöter. Det handlar inte om någon absolut åtalsimmunitet men... Vill Lena Olsson ändra dessa?
4 kap. 8 § regeringsfomen
Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig.
Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall bestäm-melser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

Sanningen är att om en kung eller drottning skulle börja begå en massa allvarlig brott får vi stora problem. Men de löses inte av att statschefen åtalas och lagförs.

2011-12-15

Be Sös-personalen om ursäkt

I måndags spreds mediauppgifter som gjorde gällande att en forskningsrapport visade Sös-akutens personal tycker att det är kvinnans eget fel om de blir misshandlade. Givetvis höjde jag på ögonbrynen särskilt när jag hört så många vittnesmål om hur Södersjukhusets personal tålmodig, professionellt och med enorm arbetsbelastning möter alla möjliga typer av sjuka. Expressens ledarredaktion var närmast föraktfull i sitt omdöme om vårdpersonalen. På goda grunder kan man fråga sig om denna ledarskribent har någon som helst insikt i hur det kan se ut på Sös-akuten en fredagkväll med 85-åringar som brutit lårbenshalsen, fulla ungdomar som fått en kniv i magen, påtända knarkare som egentligen inte skulle komma till akuten o.s.v.

Nu visar det sig att det handlar om en opublicerad forskningsrapport och forskaren, professor Mareet Castrén, uppger till Dagens Medicin att det inte finns någon sådan fråga i rapporten. I stället handlar det om en fråga som var ställd som ett påstående och med en helt annan betydelse. Nämligen att kvinnor med en passiv personlighet löper större risk för våld från sin partner än de som inte har en sådan personlighet. 28 procent av de tillfrågade vårdanställda instämde i det.

I det påståendet ligger ingen värdering och definitivt inget skuldbeläggande. Man får inte svaret på frågan vad passiviteten beror på eller hur den yttrar sig.

Ekot och alla som misstänkliggjort Sös-akutens personal borde be dem om ursäkt. Men uppenbarligen sitter det långt inne. Tagna med byxorna nere försöker Ekot i ett inslag igår försvara sin slutsats. Det blir vämjeligt. Lyssna här

Vänta på forskningsrapporten. När den kommer ska vi fundera på varför alkohol och andra droger är ett gigantiska inslag när det gäller våld i hemmet. Något som många verkar blunda för.

2011-12-14

Jag är för vissa former av misshandel.

–Men generellt är jag emot all form av misshandel, säger fotbollslandslagets förbundskapten Erik Hamrén, till SvD. Hamrén kommenterar Fotbollförbundets beslut att stänga av misshandelsdömda Alexander Gerndt från spel i landslaget.

Det är lätt att skratta åt ett uttalande när någon säger att han är emot all form av misshandel. Finns det någon som är för misshandel?

Jag måste då erkänna att jag, till skillnad från Hamrén, är för viss form av misshandel. Misshandel är enligt 3 kap. 5 § brottsbalken att någon tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt. Det är inte snällt.

Jag är för misshandel som sker med samtycke. Det är alltså helt okej att tandläkaren tillfogar mig viss kroppssmärta när hon rycker ut en visdomstand. Misshandel som är socialt adekvant är fullt tillåten. Det är alltså inget problem med hårda tacklingar i en hockeymatch. Tänderna kan till och med ryka.

Misshandel inom ramen för nödvärnsrätten är lyckligtvis en straffrihetsgrund och de flesta av oss tycker nog att det är bra att staten har ett våldsmonopol. Poliser måste ibland ta i med hårdhandskarna.

2011-12-13

Gör Sturmark till teologie hedersdoktor

-Sluta ljuga om julen, utropar Humanisternas ordförande Christer Sturmark i en fullständigt fantastisk debattartikel i dagens Sydsvenskan. Medskribent är forskaren i evolutionsbiologi, Patrik Lindenfors. Man anar att doktor Lindenfors svarar för artikelns vetenskapliga höjd. Och nog är det stor vetenskap. Sturmarkarna låter exempelvis förkunna att det inte alls är säkert att Jesus föddes på juldagen. Det var ju stor kunskap dessa båda män förmedlar. Och ska sanningen fram är det nog få som tror att Jesus föddes just denna dag. Men det är givetvis ointressant. Det är nämligen ofrånkomligt att många på juldagen firar Jesu födelse och att just detta firande gjort denna dag till helgdag. Att sedan många firar jul av andra anledningar är också en sanning. Det är helt okej.

Sturmarkarna fortsätter:
Julen är inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning. Om man håller sig till sanningen är lucia- och julfirande i skolan inga som helst problem. Men ge de kristna inslagen ledigt, de kan den som vill lägga till därhemma.
Det knepiga är att Sturmarkarna är kristofoba när de beklagar sig över vad de uppfattar som kristna delar i julfirandet. De vill att just dessa inslag ska läggas åt sidan. Det blir alltså en Lucia utan hår och stjärngossarna måste vi plocka bort. Stjärnan i granen måste vi befrias ifrån.

De flesta med hyfsad allmänbildning vet att vi även före Sveriges kristnande firade kring nuvarande juletid. Julblotet var ett sådant firande. Men även dessa jultraditioner hade tydlig religiös koppling. Det är uppenbart att Sturmarkarna kan acceptera religiösa inslag under förutsättning att de inte är kristna.

Sturmark måste bli teologie hedersdoktor .Hans gärning är enorm då han nu för alla berättat den stora sanningen att all kristen koppling till julen är lögn. Men kanske ska jag låta bli att vara ironisk. Humanisternas kristofoba hållning är bekymmersam. De gör sig lustiga över kristna och vill hindra kristna att uttrycka sin tro. Ordet humanism betyder mänsklig. Förbundet Humanisternas utfall är ofta intoleranta och långt ifrån begreppet humanism.


2011-12-07

Journalister ska inte utveckla sin egen yrkesetik

TV4 Kalla Fakta sände i våras ett reportage om Frälsningsarméns hållning till homosexuella. Två journalister anmäldes till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd för att de med dold kamera spelat in en själavårdssituation. En kårledare försöker bota en homosexuell genom bön. Anmälarna menade bland annat att det dolda filmandet av ett själavårdssamtal utgör ett brott mot Yrkesregel 8 i spelregler för Press TV och Radio. Där anges att en journalist ska visa hänsyn mot ovana intervjuobjekt. Den intervjuade ska upplysas om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information. Journalistförbundets etiska nämnd "friar" journalisterna och uttalar:
Om man väljer att arbeta med dold kamera kräver det enligt Journalistförbundet att man först noga överväger andra alternativ. Dold inspelning får aldrig riskera att uppfattas som en arbetsmetod som bara används i uppmärksamhetssyfte.
De två anmälda journalisterna har i sitt beslut tagit hjälp av redaktionsledning, ansvarig utgivare samt företagets programjurister. Och man har också innan programmet sänds meddelat de personer som medverkade i programmet om att de har blivit filmade med dold kamera.

När det gäller ett eventuellt brott mot regel 8 så innebär arbetet med dold inspelning naturliga svårigheter i att öppet tala om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information. Att det i programmet skildras även ett själavårdande samtal anser nämnden inte gör någon skillnad.
Att Frälsningsarméns egendomliga inställning till homosexualitet ifrågasätts är givetvis bra men det är väldigt egendomligt att Pressetiska nämnden överhuvudtaget inte reflekterar om huruvida själavård ska vara en fredad zon; fri från dolda kameror eller dolda bandspelare. Själavårdande samtal skyddas i de flesta västerländska rättssystem. I Sverige har vi till exempel förbud mot att låta präster eller pastorer vittna i domstol om vad de erfarit under själavård. Vidare råder det ett absolut förbud mot hemlig rumsavlyssning på sådan plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas av präster inom trossamfund eller av dem, som har motsvarande ställning inom ett sådant samfund, för bikt eller enskild själavård.

Detta talar för att journalister borde tänka i samma banor som lagstiftaren. Att lagstiftaren gör undantag för själavårdssituationer handlar inte om hokus pokus. I grunden är det ett erkännande av att ett samhälle mår bra av att det finns platser där absolut tystnadsplikt råder. Att människor i full tillit kan lasta av sig svåra saker är bra för individen och det är bra för samhället. Det är min övertygelse att det enskilda samtalet leder till försoning och upprättelse. Detta borde gillas av troende såväl som icke-troende.

För journalister utgör källskyddet en motsvarighet till tystnadsplikten i själavården. Tystnadsplikt, anonymitetsskydd eller källskydd som det också kallas, innebär att alla som vill har rätt att anonymt lämna uppgifter till massmedia. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan.

Låt oss göra tankeexperimentet att en journalist med dold kamera lämnar uppgifter till en redaktör och för ett samtal om rätten att få vara anonym. Det är nog inte särskilt svårt att provocera någon enskild journalist och kanske få honom eller henne att av misstag säga saker obetänksamt. Kanske skulle till exempel ett samtal om tipspengar bedömas som känsligt.

Frågan är om Yrkesetiska nämnden skulle tycka att källskydd var lika okomplicerat som själavård när det gäller pressetiken. Jag tvivlar.

Journalistförbundets yrkesetiska nämnd består bara av journalister. Det är inte seriöst om man vill utveckla och beskriva pressetiken. Då skulle man ha andra professioner i nämnden och man skulle ha en jurist som ordförande. Som jämförelse kan Revisorsnämnden nämnas. Det är förvisso en statlig myndighet som bland annat har till uppgift att utveckla god revisorssed. Den myndigheten består inte bara av revisorer. Detta ökar trovärdigheten. Förvisso har vi på mediaområdet lyckligtvis Pressens opinionsnämnd och Granskningsnämnden för radio och tv men i grunden tror jag inte att Journalistförbundets yrkesetiska nämnd räcker till. Beslutet om Frälsningsarmén visar detta.

Att leda i bevisning att Frälsningsarmén inte anställer homosexuella som soldater och officerare om inte dessa lever i celibat är inte särskilt svårt att leda i bevis. Att hitta homofoba företrädare är inte heller svårt. Likaså att Frälsningsarmén förhoppningsvis inte särbehandlar anställda som är homosexuella. De dolda kamerorna i inslaget handlade i grunden inte om att vederlägga tesen. Det är uppenbart att de dolda kamerorna bara var en del i dramaturgin.


2011-12-03

Tycker Skolverket att man ska ha skor på sig i moskén

Skolverkets rekommendationer om advent i en icke-konfessionell kyrka torde analogt leda till att man inte skulle kunna acceptera att elever tvingas ta av sig skorna när de besöker en moské i studiesyfte.
Jag tillhör dem som är tveksam till skolavslutningar i skolan. En trevlig tradition men som uppenbarligen i många stycken går på tvärs med skollagen. Om skolavslutningen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och inte på religiösa inslag kan skolavslutning i kyrkan anses vara försvarligt om man tolkar skollagen rätt. Tycker vi att Skolverkets och skolledningarnas tolkningar är fel ska vi inte hacka på dem utan snarare på lagstiftaren som ju skapat skollagen. Lyckligtvis lyckas dock många församlingar medverka till skolavslutningar i skolan som både skolledare och kyrkan kan vara tillfreds med.

Nu i adventstider händer underbara saker i kyrkorna. Inte minst alla krubbesök i kyrkor som ger barn perspektiv på att julen är något bortom julklappar. Lyckligtvis håller många förskolor och skolor fast vid traditionen att besöka kyrkan för att lära sig lite om julen.

Jag blir därför minst sagt förvånad närjag läser Skolverkets rekommendationer om "Advent i en icke-konfessionell skola". Skolverket skriver:
Det är också möjligt att ha en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent, beroende på hur den genomförs. En sådan samling kan dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.
Det är heller inget som hindrar att en adventssamling hålls i en kyrka och därmed kan även en präst finnas närvarande under förutsättning att prästen inte förmedlar ett religiöst budskap enligt ovan. Prästen kan dock i egenskap av ”värd” hälsa välkommen. Det kan också vara möjligt att sjunga en enstaka psalm om denna kan sägas vara tydligt förknippad med traditionen, dvs. att jämföra med att ”Den blomstertid nu kommer” sjungs vid en skolavslutning.
Dessa ord är veritabelt snömos präglad av kristofobi. Prästen får inte förmedla religiöst budskap uttalar man eftersom besöket i kyrkan är en del i undervisningen.

Om man nu är konsekvent ligger det i farans riktning att Skolverket måste förbjuda besök i syangogor och moskéer. Det faktum att pojkar måste ha mössa på huvudet vid besök i moskén är ju religiöst betingat. Det handlar i judendomen om att visa respekt för Gud. Ska alla tvingas till det? Självklart tycker jag. Det handlar om respekt för religion liksom det handlar om respekt för religion att präster välsignar människor och läser trosbekännelse.

Likaså skulle kunna ifrågasättas om elever verkligen ska ta av sig skorna när de besöker en moské. Det är ju en religiös handling.

Nu tycker jag att Skolverket får skärpa till sig. Sådan här tolkning av skollagen leder i förlängningen till att intoleransen människor emellan ökar.


2011-12-01

Olycklig slutsats i Kyrkans Tidning

Återhållsamhet vägen bort från hiv är rubriken i Kyrkans Tidning när man skriver om en doktorsavhandling av barnmorskan Elisabet Eriksson som nyligen disputerade vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Tidningen fortsätter och skriver i ingressen:
I dag på världsaidsdagen uppmärksammas en doktorsavhandling om kyrkornas hiv-prevention i Sydafrika. Återhållsamhet är budskapet.
Av Kyrkans Tidnings ingress kan man inte tolka något annat än att det i avhandlingen finns ett budskap att återhållsamhet skulle vara vägen när det gäller att begränsa den katastrofala utvecklingen av antalet hiv-smittade i Sydafrika. Men detta är ett förargligt syftningsfel. Vad Elisabet Eriksson konstaterat i sin avhandling är att kyrkornas information i Sydafrika främst fokuserar på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information konstaterar att det behövs stöd och fortbildning till lokala kyrkoledare för att de ska kunna hantera konflikten mellan sina kyrkors värdegrundsfrågor och viljan att hjälpa ungdomar som påbörjar en sexuell relation. Det är ett viktigt budskap till kyrkorna.

Bekämpningen av hiv i Afrika handlar givetvis inte om att predika avhållsamhet. - Den allra viktigaste förebyggande åtgärden för att hindra spridning av hiv/aids är att ge kvinnor utbildning och inkomst, har läkaren och missionären Ingrid le Roux sagt. Professor Hans Rosling vid Karolinska institutet säger att stoppa överföringen av viruset är hundra gånger viktigare än allt annat, och då räcker det inte med ABC-kunskap. Det krävs en social revolution: att sluta använda sex som betalning, minska sex över generationsgränserna och öka användningen av kondom.


Haverikommissionen havererar men bara lite

Jag läser i DN att Statens haverikommission för första gången kommer att utreda ett dödsfall i vården. Detta ska bli spännande eftersom Haverikommissionen arbetar på ett alldeles särskilt metodiskt sätt i sina utredningar. Säkerligen kan Haverikommissionens slutsatser och rekommnendationer kompletterar sjukhusets eget vårdutvecklingsarbete och Socialstyrelsen tillsyn.

Men idag var jag på petimäterhumör och hittade en rapport från Haverikommissionen där myndigheten själv havererat; om än i mikroformat. Men en kul felskrivning är det.

Statens haverikommission har undersökt ett allvarligt tillbud som inträffade den 19 maj 2010 vid Rinkaby flygplats utanför Kristianstad. (Slutrapport LM 2011:1). En hemsk historia där ett militärt transportplan vid materielfällning enligt metoden Container Delivery System under en övning fällde lasten utanför det avsedda fällningsområdet. Fällningen genomfördes med ett klaffläge som medförde att lastrumsgolvets lutning var otillräcklig för att lasten skulle rulla ut ur flygplanet som avsett.

Det som är kul är att man i rapporten skriver att olyckan inträffade i L-län. Men L-län (Kristianstads län) upphörde 1997 och ingår numera i Skåne län (M-län). Förvisso används i vissa sammanhang den gamla länsindelningen. Så är det till exempel när det gäller fornminnen. Men denna princip har inte Haverikommissionen. I slutrapporten RO 2011:01 om en damm som brast utanför Hässleholm i november 2010 skriver man M-län trots att Hässleholm tidigare låg i Kristianstads län.

När det gäller länsbokstäver tillkom de som beteckningar som användes i vägtrafiklagstiftningen. Det finns fortfarande en gällande kungörelse (1973:105) om länsbeteckningar. I denna hittar man inte Kristianstads län (L), Älvsborgs län (P) och Skaraborgs län (R). De finns ju inte kvar längre.