2010-08-15

Lämna inte tillbaka grevens fullblod

Filmregissören och författaren Marianne Ahrne är ute och cyklar rejält när hon idag tar en hästägande adelsman i försvar och kallar länsstyrelsens djurskyddshandläggare för byråkrater. Bakgrunden är att adelsmannen inte får hålla hästar. Marianne Ahrne, som hyr sommartorp av adelsmannen, menar att han är utsatt för övergrepp från myndigheterna.

Men läser man mellan raderna inser man att Länsstyrelsen inte är ute i ogjort väder. Dels har karlen sedan tidigare djurhållningsförbud när det gäller kreatur och dels beskriver Ahrne scener, som om man utgår ifrån att hon kanske inte är ett sanningsvittne, skapar bilden av en "viss" oordning.

Det är absurt när Ahrne tycker att djuren ska lämnas tillbaka till den "snälle greven". Vid handläggningen av ärenden enligt djurskyddslagen deltar erfarna djurskyddshandläggare, veterinärer och jurister. Deras uppgift är att se till att djurskyddslagstiftningen följs. Polisen hjälper till med handräckning och håller sig givetvis innanför lagens råmärken. Om en polischef beslutar omhänderta vapen på grund av suicidrisk har man helt klart skäl till detta. Sannolikt har man större insikt kring detta än en icke närvarande hyresgäst är regissör till professionen.

Ahrnes beskrivning av djurskyddet är absurd. Hon fattar pennan i fel sak och skriver:


Men i dag sköts kontrollen av djurskydd av byråkrater i Länsstyrelsen som ofta håller lagens minsta paragrafer kärare än djuren. Medan man blundar för eländiga
förhållanden för djuren i kött- och pälsindustrin ger man sig på djurägare med
hästar, hundar och katter. Här kan en liten förseelse få oerhörda konsekvenser
och leda till att fullständigt friska djur beslagtas och avlivas.
Ahrne borde kanske studera de fall av djurhållningsförbud på grund av vanvård som sker. Det handlar alltid om vedervärda förhållanden. Många anonyma anmälningar avskrivs efter inspektion då djurägarna sköter sig. Men Ahrne verkar tro att människor som glömt torrfoder till katten under en dag utsätts för myndighetsövergrepp. För att kunna vara så tendentiös som Ahrne måste man givetvis undvika att nämna att ett beslut om djurhållningsförbud är överklagbart till Förvaltningsrätten. En domstolsprövning som garanterar rättssäkerhet. Detta faktum föregår Marianne Ahrne.

Varför tar Marianne Ahrne sin hyresvärd i försvar. Lite källkritik måste man ha innan man skriver en debattartikel om något så allvarligt som timat djurplågeri.

Marianne Ahrnes debattartikel

Bloggar om ,

5 kommentarer:

Anonym sa...

Ett mycket bra inlägg! Det är tyvärr få som kan se allt Ahrne utelämnat.

Sveriges snyggaste bonde sa...

Jag förstår ditt spontana resonemang men du har i dynamiken fel. Det finns många län där djurskyddet funkar men i Stockholm, Halland och främst Skåne har det inte funkat alls. I Stockholm har man omhändertagit hästar för att takhöjden var två cm för liten och i Skåne har man omhändertagit fullt friska djur för att de kunde ramla och snubbla. Djurägare har fått djurförbud trots att "djurens välfärd inte går att ifrågasätta" utan för att de kritiserat inspektörerna. Det är fastslagit i Skåne att man skrivit bort rättssäkerheten för djurägarna och att inspektörerna vid grova brister hos djurägarna väntat ut djurägarna i syfte att det skulle bli ännu värre, djuren skulle dö, och man skulle få ta i med storsläggan och vara med i tv.

Köp gärna boken "Vi har avlivat din häst - Djurskydd för vem"


Jag mailar gärna internrevisionens utredning av djurskyddet i Skåne.

Sveriges snyggaste bonde sa...

Jag glömde. Vi har även en episod med en inspektör som med hästsläp efter tjänstebilen hämtade sitt ex häst och körde den till slakteriet när hon var iväg och handlade.

Gunvor Vennberg sa...

Även om jag inte kan veta hur det är i detta enskilda fall så undrar jag hur mycket du vet om detta ämne. Vi är KRAV-godkända småbrukare med mycket goda förhållanden för våra djur, men vi har ändå fått 4 anonyma anmälningar de senaste två åren. Har man missat minsta lilla, som att det ligger en brädbit eller något annat som DE anser att djuren kan skada sig på i boxen eller t ex inte varit i ladugården den senaste timmen och något djur sparkat ut sin vattenbytta t ex kan man åka på att få betala besöket, flera tusen kronor. Vi som (helt enl vad man vet är bäst för djuren) låter våra djur ha fri tillgång till utevistelse året runt löper extra stor risk att bli anmälda. Sist var det någon som tyckte att våra hästar var magra, fast de snarare var för feta enl både oss och inspektören t ex. Jag vet minst två bönder som råkat ut upprepade anonyma anmälningar gång på gång, den ena slutade, den andra får jag trösta emellanåt för att undvika detsamma. Båda har hållit på under ett långt yrkesliv och har genuin blick för vad djuren behöver. Detta angiveri-system är helt ovärdigt ett rättssamhälle och sätter krokben för seriösa jordbrukare, särskilt de små drabbas hårt. Jordbrukare har vi sannerligen inte för många, även om det naturligtvis finns ett fåtal som missköter sig. Då det är helt riskfritt att anmäla blir det dock okynnesanmälningar. Det minsta man kan begära är väl att den som anmäler får betala "utryckningen" om det är falsklarm, precis som om man ringer brandkåren i onödan. Då skulle åtminstone de rena trakasserierna upphöra. När det gäller hästhållningen har regelverket skärpts drastiskt de senaste åren, så att de som haft hästar i massor av år riskerar djurförbud. T ex har takhöjder höjts och numera ska alla hästar få vistas ute varje dag. Dessutom tror jag att det inte är tillåtet att ha dem ensamma (det är jag lite osäker på). Uppstallning i spilta vet jag inte heller om det är tillåtet längre, i allafall inte stadigvarande. Sammantaget kan djur som har det som hästar i allmänhet hade det för 10-20 år sedan alltså anses vara vanskötta. Denna information är man dessutom skyldig att själv hålla sig uppdaterad på.blogg.se

Anonym sa...

Oj det var seriösa kommentarer..
Jag vet och har sett en hel del om
Länsstyrelsens utstuderade och på gränsen till olagliga arbetsmetoder..
Men jag skall ändå försöka hålla mitt språk hyfsat rent.
Sveriges djurskydd liknar mest godtyckliga utrotningar.
I flera och ALLTFÖR MÅNGA påhittade,
onödiga och grundlösa djurskyddsärenden.
Av en Länsstyrelse som med miljoner
i bidrag från Regering varje år kan hitta på hur många djurskyddsärenden som helst.
Pga sysslolöshet och lite att göra.
Och här spelar LST och djurägare
ej på lika villkor,då mäktiga LST ofta vinner Domstolsprocessen.
OAVSETT VEM SOM HAR RÄTT.
Detta är INTE lagstiftarens syfte.
Alla skall ha en chans i Domstol.
Vidare kan man undra varför LST
ljuger till media att omhändertagna djur var vanvårdade?
Trots att dom vet.besiktats U.A?
Lögner skall INTE finnas i djurskyddsärenden,helst inte inkompetens heller.
Jag vet vad jag talar om.
Har sett flera tjänstefel begås av myndigheter,men som tystats ned..