FN:s barnkonvention skulle kunna innebära att Haddele ska utvisas

Den som tror att beslut eller domar grundade endast på en tolkning av FN:s barnkonvention skulle resultera i att tvååriga Haddele får stanna i Broby misstar sig. På goda grunder hävdar jag att barnkonventionens presumerar att barnets bästa är omvårdnad av föräldrarna. 

Haddile ska utvisas till Frankrike
Med sorg läser vi om tvååriga Haddile som vistas i ett familjehem i Norra Skåne och som efter Migrationsverkets beslut ska föras till Frankrike för att där återförenas med sin mor. Enligt mediauppgifter är dock modern försvunnen.

Bakgrunden är att Haddiles mor 20 dagar efter nedkomsten försvann från Sverige. Moderns make, som ej är biologisk pappa, tog hand om Haddile, men efter två månader kom hon in till sjukhus efter att ha misshandlats. Därefter tvångsomhändertogs hon och placerades i ett tryggt familjehem. Nu menar Migrationsverket att man följer lagstiftningen och  EU-praxisen som säger att huvudregeln är att ett barn ska återförenas med modern.

Ska barnkonventionen vara lag?
Socialdemokraterna är snabbt ute och vill ändra lagen som ju tidigare innehöll det mindre precisa begreppet "humanitära skäl".  Själv blir jag inte riktigt klok på om det handlar om tillämpning av lag om vård av unga eller utlänningslagen. Möjligen är båda lagarna tillämpliga.  Ola Mattsson, biträdande chef för Sverigeprogrammet Rädda Barnen, säger i TV4 Nyhetsmorgon, att Rädda Barnen vill inkorporera FN:s barnkonvention som svensk lag. Lite förenklat menar han att detta skulle betyda att "barnets bästa" sätts före eventuell tolkning av annan lag.

Personligen tror jag inte att FN:s barnkonvention ska vara lag. I stället ska vi försäkra oss om att lagarna överensstämmer med barnkonventionen, så kallad transformering. Det finns en övertro på FN:s barnkonvention som är osund. Artiklarna i konventionen är ganska oprecisa och på goda grunder tror jag att en tillämpning av FN:s barnkonvention i fallet Haddele skulle innebära att man kom till samma slutsats som Migrationsverket nu gjort. I artikel 3 i FN:s barnkonvention uttalas nämligen att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel sju anger blanda annat att ett barn har rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. 

Här presumeras alltså omvårdnad av föräldrarna som det bästa. Genom artikel 8 garanterar konventionsstaterna att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande. Vidare gäller att konventionsstaterna ska ge lämpligt bistånd och i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet.

För mig är det uppenbart att en myndighet eller domstol som skulle besluta i eller avkunna en dom med barnkonventionen som lag skulle kunna komma fram till att en tvåårig fransk/algerisk flicka ska återförenas med sin mor. Det verkar inte som om opinionen just nu tycker att det är en bra slutsats.

När Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg skriver att Migrationsverket läser FN:s barnkonvention som fan läser bibeln har han uppenbart missat en del. Dels att Migrationsverket läser lagen och inte FN:s barnkonvention. Att Lindberg inte läst barnkonventioen är uppenbart.

Jag hoppas att Migrationsdomstolen kommer fram till rätt beslut när det gäller vad som är bäst för Haddele. Just nu känns det som att hon ska få stanna i Göingebygden.

Kvällsposten, Aftonbladet, Aftonbladet, Sveriges Radio, SvT, SvD, SvD, DN

Kristdemokraternas lidbomeri

Att realpolitikern Reinfeldt ibland har problem med värdegrundstunga och ideologiska Kristdemokraterna blir mer och mer uppenbart. Kristdemokraterna verkar ha övertagit det socialdemokratiska så kallade Lidbomeriet som dominerade det tidiga 70-talet. Med Lidbomeri avses ett blint användande av lagstifning för politiska avsikter. Juridiken får inte stå i vägen för politiken. Denna gång handlar det om signaler om att möjligen inkorporera FN:s barnkonvention i svensk lag. FN:s barnkonvention låter väl bra men är en riktig gummistadga som kan användas i vilka syften som helst. Exempelvis har kristdemokratiska företrädare med FN:s barnkonvention i handen animerat argumenterat mot ensamståendes och samkönades adoptioner samt samkönade äktenskap. 

Återigen gör Kristdemokraterna ett populistiskt utspel kring något som inte kommer att realiseras. Tidigare har det bland annat handlat om civilkuragelag och Göran Hägglunds berömda vallöfte om sänkt bensinskatt.  Nu berättar barn- och äldreminister Maria Larsson att hon utfärdat direktiv till en utredning som ska utreda fördelar och nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen i svensk lag.

Det är befriande att läsa dagens klarsynta ledare i Expressen där man under rubriken "Fluff skyddar inte barnen" noterar att Kristdemokraterna har fått Moderaternas eftergift att låta utreda för- och nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen i svenska lag. Gemene man tycker självklart att det är bra att barnets bästa alltid ska vara utgångspunkten när det gäller barns rättigheter. Men sätter man sig in i Barnkonventionen inser man att konventionen ger utrymme för tolkningar vad som är barnets bästa. Man bör i det sammanhanget komma ihåg att just kristdemokratiska politiker använt barnkonventionen för argumentera mot samkönades adoptioner och samkönade äktenskap.

Vi har ratificerat hundratals av FN:s konventioner och givetvis ska vi efterleva dem i vår lagstiftning men att välja ut någon av dem och göra dem till lag är fullständigt inkonsekvent. Det finns när det gäller Barnkonventionen ingen internationell domstol som kan pröva ärenden utifrån stadgan och därmed ge enskilda upprättelse och skapa praxis för konventionsstaterna. Annat är det med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna vilken inkorporerats som svensk lag. Den konventionen, som sannolikt skulle kunna komma i konflikt med Barnkonventionen, kan prövas av Europadomstolen.

De som livligt förespråkar Barnkonventionen som lag tycks fastna i konventionens tredje artikel. Där stadgas att man vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska låta barnets bästa komma i främsta rummet. Det är en självklarhet men svårigheten ligger i att avgöra vad som är barnets bästa. I blogginlägget "FN:s barnkonvention skulle kunna innebära att Haddele utvisas" visar jag på att det i Barnkonventionen som lag skulle kunna få väldigt egendomliga följder vid rättstillämpning.

Maria Larssons utredningsdirektiv är öppna och bra. Resultatet är förutsägbart. Någon Barnkonvention som lag blir det inte. 

Birgitta Dahl - socialdemokrat mot partilinjen

Idag är det Alla hjärtans dag. Gör som jag. Gå in på UNICEF och stöd arbetet bland barn och unga. Du kan bland annat köpa fotbollar, hopprep, mediciner och skolböcker. Klicka här.

Frågan är om inte förra talmannen, socialdemokraten Birgitta Dahl bryter mot en inmurad socialdemokratisk rättstradition när hon i egenskap av ordförande för UNICEF Sverige skriver på SvD Brännpunkt idag. Tillsammans med generalsekreteraren Véronique Lönnerblad menar hon att FN:s barnkonvention ska upphöjas till lag. Därigenom ser UNICEF Sverige följande fördelar:

•Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket.
•Det skulle ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och
rättigheter.
•Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken.

Jag tycker att detta är klokt tänkt. FN:s barnkonvention liksom FN:s allmänna deklaration för de mänskliga rättigheterna är dokument som vilar i en god människosyn. De är fullt möjliga att tolka av domstolar. Men samtidigt har socialdemokraterna alltid haft en misstro mot att jurister tolkar lagar utifrån just konventioner och grundläggande dokument. Den socialdemokratiska hållningen demonstrerades tydligt av förre talmannen Thage G. Peterson i SvD Brännpunkt den 27 september 2007 då han skrev a propos arbetet med grundlagsöversynen:

Från tid till annan har en utökad lagprövningsrätt och en författningsdomstol diskuterats. Att införa en sådan vore att omyndigförklara det demokratiska politiska systemet som har fungerat väl i Sverige sedan parlamentarismen infördes i vårt land.

Birgitta Dahl går emot en socialdemokratisk rättstradition. Det är bra. Om FN:s barndeklaration blir lag avhänds en del av riksdagens makt. Detta är inte konstigt enligt västerländska rättstraditioner men det går på tvärs mot den socialdemokratiska partilinjen.

Bloggar om FN:s barndeklaration, socialdemokraterna, UNICEF, Alla Hjärtans Dag

Socialtjänsten i Malmö tolkar lagen fel

När socialtjänsten, med hänvisning till sekretess inte lämnar ut uppgifter till polisen om var barn som enligt domstolsbeslut ska överlämnas till fadern vistas. tolkar man lagen fel. Detta gör en svår situation ännu värre. Socialtjänsten sviker barnen och trotsar FN:s barnkonvention. Likaså trotsas Haagkonventionen som säger att som förts bort ska återföras till det land där de haft sin hemvist. Där ska vårdnadstvisten avgöras och detta ska ske med hänsyn till barnens bästa.

Den senaste veckan har det skrivits om ett fall där socialtjänsten i Malmö stad vägrar lämna ut uppgifter till polisen med hänvisning till sekretessen i socialtjänstlagen. Bakgrunden är att hovrätten beslutat att en mor ska överlämna sina två barn till deras far i Sydafrika. När polisen sedan önskar uppgift om barnens adress vägrar socialtjänsten medverka i detta. Chefen för socialtjänsten i Limhamn-Bunkeflo hänvisar till offentlighets- och sekretesslagen och får stöd av stadsjuristen i Malmö.

Sekretessen får endast brytas när lagen säger att det finns en sekretessbrytande bestämmelse i lag, en sådan fanns inte i detta fall, säger stadsjuristen. Till saken hör att både chefen för socialtjänsten och stadsjuristen menar att saken är olycklig. Underförstått skulle de vilja bistå polisen.

Socialtjänsten tolkar fel

Men jag menar att socialtjänsten tolkar sekretesslagstiftningen fel och dessutom inte agerar med det ansvar socialtjänsten ska ha.

För det första gäller att socialtjänstsekretessen enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) har ett så kallat omvänt skaderekvisit. Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess är alltså huvudregel men med hänvisning till FN:s barnkonvention om att barnets bästa ska sättas i första rummet och då barnen kommer att lida om de hålls gömda är det uppenbart att barnen inte skadas av om uppgifterna röjs. Förvisso skulle modern kunna lida men eftersom hon kan komma att lagföras för egenmäktighet med barn men socialtjänsten ska tolka sekretessen i förhållande till barnen.

För det andra finns det, stadsjuristen påstående till trots, en sekresssbrytande bestämmelse. Enligt 10 kap. 20 § offentlighets- och sekretesslagen gäller att socialtjänstsekretessen inte hindrar att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling. Så är uppenbart fallet när en förälder begår egenmäktighet med barn. Slutligen bör väl noteras att en rimlig åtgärd från socialtjänstens sida vid egenmäktighet med barn är att barnen omhändertas enligt lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga. Vård ska ju beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk

misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.

SKTF-tidningen

Sydsvenskan

Ensamkommande barn

I förra veckans såg jag på Malmö stads webbplats att 31 ensamkommande flyktingbarn sökt polititisk asyl under fyra dagar. Många av barnen blir kvar i Malmö eftersom Migrationsverket har svårt att hitta platser i mottagande kommuner. Förhållandena är säkert liknande i de tre andra så kallade ankomstkommunerna, Sigtuna, Mölndal och Solna.

Sydvenskan skriver idag ledare över det beklagliga faktum att bara 100 av Sverige 290 kommuner tar emot ensamma barn och ungdomar som söker asyl. I Skåne är det bara fem av 33 kommuner som tar sitt ansvar.

I december förra året hoppade kd-politikern Anders Alkewall av alla sina politiska uppdrag i Vellinge kommun. Bakgrunden var att han krävt en utredning om flyktingmottagning i Vellinge.

Sverige har anslutit sig till FN:s barnkonvention och detta tar avtryck i utlänningslagen så att vid fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. I samma lag klargörs också att när det gäller synnerligen ömmande omständigheter vd prövning av uppehållstillstånd behöver de inte vara av samma allvar och tyngd för barn som för vuxna.

Det är bara att instämma i Sydsvenskans uppmaning. Kommunerna måste ställa upp.

Bedrövligt att blunda.

Även Dalademokraten skriver i ämnet

Sydsvenskan, Ta ansvar för barnen
22 juli Malmö stad - Ny våg av ensamkommande flyktingbarn till Malmö

Rätt att porta busar

När Barnombudsmannen - BO bekymrar sig över att campingägare sätter upp 25 år som åldersgräns för campinggäster överträder hon sannolikt sina befogenheter. Dessutom innebär hennes verklighetsfrämmande uppfattning att just de hon är satt att företräda - barnen - får minskade möjligheter att campa med sina föräldrar.

Avgående Barnombudsmannen Lena Nyberg upprörs över att campingar på Öland och Gotland och kring Båstad och Västervik portar ungdomar på grund av fylla och stök. Barnombudsmannen tycker att campingarna i stället ska arbeta med ordningsregler. SIC!

Visst är det synd om hyggliga ungdomar som dras över en kam med busar och inte får chansen att campa. Men det är också synd om campingägare som drabbas av nedskräpning, skadegörelse och trakasserier av både gäster och egen personal.

Om Lena Nyberg inte tror att campingplatser jobbar med ordningsregler tror hon fel. Privata näringsidkare måste självklart kunna välja sina kunder. Det föreligger absolut ingen kontraheringsplikt och så länge man inte diskriminerar på de grunder som finns i diskrimineringslagarna är det okej.

Effekten av fylla och bus är faktiskt att barnfamiljer och andra väljer bort campingen och så vill väl inte Barnombudsmannen ha det. Barnombudsmannens uppgift är inte att företräda 23-åringar. Barnombudsmannen har enligt 1 § lag om barnombudsmannen (1999:35) till uppgift att företräda barns och ungas rättigheter och intressen mot bakgrund av Sveriges åtagande enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I artikel 1 till FN:s barnkonvention definieras barn som varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

BO:s inställning bidrar knappast till att fler barn får möjlighet att campa med sina föräldrar. Snarare tvärtom. Denna gång intog BO inte barnperspektivet. Men annars har hon varit mycket bra som BO.

SvD, SvT, Smålandsnytt skriver om en camping på Öland, SvD

Bloggar om barn

Nu kanske vi förstår vad barnperspektiv innebär

Barnperspektiv i allt vi gör
Söndagen den 21 maj 2006 är sannolikt startpunkten på en process då ordet "Barnperspektiv" äntligen blir ett ord i varje persons medvetande. Förhoppningsvis förs detta begrepp nu in i valrörelsen. I dagens DN redogör företrädare för Barnen rätt i samhället, BRIS, för den hårda kritik som riktas mot barnpsykiatrin och socialtjänsten från många av de nära 4 000 barn under 17 år som drabbades av tsunamikatastrofen. Man konstaterar även att det i de omfattande utvärderingar som gjorts efter tsunamin saknas en analys av hur stödet för barnen blev.

Jag är fullständigt övetygad att de som varit inblandade i stödet gjort sitt bästa och att många fått ett adekvat stöd. Men debatten är viktig eftersom vi skall lära av erfarenheter och alltid ha som mål att bli bättre. Och bättre kan vi bli om vi anlägger att barnperspektiv.

FN:s barnkonvention
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling 1989. Enligt konventionen skall alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, sätta barnets bästa i främsta rummet.

Barns bästa i främsta rummet
I det implementeringsarbete av barnkonventionen, som har genomförts i Sverige, har det slagits fast att alla myndighetsbeslut som inverkar på barn ska tas med hänsyn till barnperspektivet och till barns bästa. Exempel på detta är att man numera tittar på barnperspektiv i samhällsplaneringen och domare har särskild utbildning kring barnperspektivet. När man planerar nya vägar analyserar man numera alltid barnens särskilda behov och vid vårdnadstvister använder domarna sina särskilda kunskaper om barnens situation.

Barnperspektiv som verktyg vid förändring
Om myndigheter blir medvetna om barnperspektivet ser man till att vi byråkrater tar med oss detta när vi gör analyser, utvärderingar och skissar på förslag till förändringar. De som har som jobb att aktivt förändra och utveckla vårt samhälle behöver bara lägga ett nytt ord i sin ryggsäck fylld med verktyg. Ordet är bernperspektiv och detta ord kan samsas med de andra formaten vi bär med oss. Vi tänker ju till exempl på miljökonsekvenser, intergration, gender, ekonomi och annat när vi lämnar våra rapporter och förslag.

Stöd BRIS
Barnombudsmannen

Andra bloggar om: politik, barn, tsunamin, tsunamikatastrofen