Urspårad teleabonnemangsförsäljare

Mobilsäljare i köpcentra har man ju vant sig vid. Jag passerar dem och de säger något artigt samtidigt som jag förklarar att jag inte är intresserad. Inte sällan går jag stora stora omvägar för att slippa konfrontation.

Så här är det. Det är marknadskrafterna som styr och man får skaffa sig en taktik för att undgå påträngande försäljare som trots allt gör sitt jobb.

Men idag gick det för långt. I Liljeholmens köpcentrum kommer det fram en kille med en ettåring i famnen. -Han undrar vilket abonnemang du har, säger han med sitt bländvita försäljarleende. Det dröjer några sekunder innan jag förstår att försäljaren försöker locka mig genom ett sött litet barn på armen. Tanken är att jag ska smälta. Talar man inte med en försäljare så blir man givetvis charmad av ett barn.

Detta är verkligen lågt och dåligt även om jag inte direkt kan komma på att en sådan här metod skulle strida mot någon lag.