Tror Sturmarkarna att asatroende firade Adventus Sus Scrofi

Humanisterna vill ge de kristna inslagen vid jul ledigt. Vilka kristna inslag man avser är oklart (ingen stjärna i granen?). På den grunden är det intressant att Sturmarkaren Patrik Lindenfors i kommentarer till mitt blogginlägg "Gör Sturmark till teologie hederdoktor" säger att en präst som uttalar en välsignelse inte är något farligt alls. Han skriver vidare att detta dessutom är något som bör upplevas inom ramen för skolan. Bra så och kul om Sturmark också tycker detta. Men det är inte riktigt detta öppna förhållningssätt Humanisterna ger uttryck för. Skolverkets undervisningsråd och jurister drabbas också av oberättigad oro och menar att bön och välsignelse är uteslutet vid skolbesök. Hade det varit frågan om tvångsdop hade jag förstått att man upplevt en fara.

Biskop Antje Jackelén replikerar, med ödmjuk ton, i dagens Sydsvenskan på Humanisternas företrädare Patrik Lindenfors och Christer Sturmarks debattinlägg "Sluta ljuga om julen". Ett inlägg med raketforskarambition där man bland annat berättar att Jesus inte föddes på juldagen. Som om det var många som bekände sig till en sådan kalenderdoktrin?

Biskop Antje Jackelén skriver:

Många väljer ett soptunneperspektiv på kristen tro, de grundar sitt omdöme på det som hamnat på historiens skräphög. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt också när det gäller tro, men för den skull behöver man inte kasta ut barnet med badvattnet. En oroande tendens i Sverige är att sätta sektstämpel på religiösa gemenskaper. Att betrakta kyrkan som en nischverksamhet för ett fåtal medlemmar är missvisande och utarmar samhället. Svenska kyrkan är medlemsfinansierad men öppen för alla.

Det är bra att biskopen är ödmjuk något som Sturmarkarna inte är. Den sekulära humanismen, som Sturmarkarna bekänner sig till, distanserar sig alltmer från humanism i betydelsen mänsklig. De allra flest torde nog ställa upp på en definition att egenskaper som empati, förståelse för andra och ödmjukhet är humanism - mänsklig.

I sin debattartikel skrev Sturmarkarna:

Julen är inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning. Om man håller sig till sanningen är lucia- och julfirande i skolan inga som helst problem. Men ge de kristna inslagen ledigt, de kan den som vill lägga till därhemma.

Men vilka kristna inslag är det egentligen Sturmarkarna vill ge ledigt. Är det krubban, som för övrigt bara har hundraårig tradition i Sverige, är det stjärnan i julgranen eller är det titeln "Sankta" i Luciasången? . Kanske är det psalm 134, Gläns över sjö och strand.?

För problemet är ju att skollagen nu ju tolkas så restriktivt att skolor inte vågar gå till kyrkan. Förskolor oroas för och ställer in besöket i kyrkan med den traditionsenliga krubbvisningen. En förskolechef i Bollebygd får frågan om han kan se någon poäng med att barnen får komma till kyrkan för att lära sig varför vi firar advent. Han svarar: säger till tidningen Dagen: -Då kan vi lika gärna göra det själva så att det inte bara blir kyrkans tro och tänkande. Det är bättre att pedagoger talar så att det inte blir ensidigt.

Förskolechefen är ett exempel på vad som händer om man följer Sturmarkarnas religionsfientliga hållning. Vissa jultraditioner är hämtade från andra sammanhang än rent kristna. Men ingen torde ifrågasätta att just adventsfirande är något som bara firats firats i den kristna kyrkan. Eller tror man att de asatroende firade fyra särskilda söndagar - Adventus Sus Scrofi (Grisens ankomst)? (med reservation för latinets böjningsformer).

Sydsvenskan, Julen tillhör alla