Den uppenbart felaktiga historien om innebandypappan som lämnade sin son i Uppsala med beskedet att han kunde gå hem dryga sex mil, har sina likheter med rapporteringen om Nordkorea. När ett rykte dyker upp och det ingår i ett tema faller kravet på källkritik bort. I fallet med innebandypappan är temat den pågående debatten om föräldrar som pressar sina barn i idrotten. När det gäller Nordkorea är det temat att det är en extremt sluten diktatur med en fullständigt skruvad ledning. Dessa temata är viktiga och sannolikt sanna men det är illa när kraven på källkritik devalveras.
Sociala medier i all ära men vi behöver journalister. Just dessa professionella yrkespersoner som berättar sanningen. En sanning där man är källkritisk och där man uttrycker sig försiktigt om källorna inte kan bekräftas fullt ut.
Innebandypappan
Om detta blev vi varse igår, även om många av oss anat det innan, när SR P1 medierna tog Upsala Nya Tidning, SVT ABC med flera med byxorna nere efter den uppmärksammade historien om den sadistiska bandypappan. Den mystiska pappan till en gosse i Åkersberga IBF som uppgavs ha lämnat sin son iförd matchkläder utanför en hall i Uppsala med beskedet att pojken kunde gå hem efter sitt usla spel. Medierna spårade vittnen och pappan och det mesta tyder på att den ursprungliga källan fabulerat lite och hamnat i ett trångt läge när nyheten blev en riksangelägenhet. Skrönans idiom där påståendet om en märkvärdig händelse inleds med "-en kompis till mig berättade" fanns även i historien om innebandypappan (jfr. Råttan i pizzan).
Nordkorea
Att Nordkorea är en skruvad diktatur med plåga befolkning tvivlar vi inte på. Skulle man ställa diagnos torde landets ledning kunna betraktas som psykopatiskt och sakna sjukdomsinsikt. Även om det är svårt att bevaka världens mest slutna land försvarar inte detta att vi faller in i en okritisk nyhetsförmedling. Tidningen Metro sammanfattade för en tid sedan elva udda fakta om den förre diktatorn Kim Jong Il. Det handlade bland annat om att hans födelse föregåtts av en dubbel regnbåge. Liknande uppgifter sprids nu om hur sorgen i landet tar sina uttryck. Det handlar om björnar som gråter och isar som bryts upp i sorg över landets ledare. Men vare sig Metro eller DN som återger uppgifterna försöker sig på en tolkning i vilken kontext dessa uppgifter sprids. Det krävs inte mycket tankemöda för att förstå att de egendomliga uppgifterna är uttryck för något som kan karaktäriseras som religiösa uttryckssätt. När svenska media skriver om helgonförklaringar av påven gör vi det med respekt även om många säkert har svårt att tro på miraklen som helgonen varit del av.
Risken är uppenbar att annan nyhetsrapportering från Nordkorea blir lika okritisk och tendentiös. Hur är det egentligen med källkritiken när vi i väst påstår att man i Nordkorea sprider bilden att Kim Jong Il gjorde elva hole in one på sin första golfrunda. Kanske har man påstått det och då borde vi fundera på varför. Men risken är stor för att det bara är en skröna att just denna bild av diktatorn sprids. Nordkoreanen är inte dum och tror knappast på dessa golfresultat.
I veckan förmedlade svensk media uppgiften att nordkoreaner som inte sörjt tillräckligt uttrycksfullt vid den store ledarens död nu sändes till arbetsläger. Som källa uppgavs Daily NK, en webb som med all rätt förmedlar budskap om eländet i Nordkorea men ofta med uppgifter som inte kan beläggas.
Jag tror inte att Nordkoreas befolkning är betjänt av att västerländska media tummar på källkritiken när det gäller nyhetsrapporteringen från det slutan landet. Inte heller är man betjänt av att sådant som uppenbart liknar religiösa uttryckssätt rapporteras som sanningar i det konstiga landet.
Men nyhetsrapporteringen blir tendentiös och vi i västvärlden faller på eget grepp.
Inlägg
3 kommentarer:
Äntligen någon som tar upp hur hur även de mest seriösa nyhetsförmedlarna faller in det sensationssuktande som tidigare enbart nöjesjournalistiken stod för. I tider som dessa med snabb ryktesspridning på sociala medier krävs den seriösa djupgående journalistiken mer än någonsin. Svensk media måste inse att det inte längre gäller att vara först och störst med scoop. Tidningar måste istället bli platsen för djupgående journalistik och debatter. Tills detta händer tänker jag inte tro på en enda nyhet som inte Public Service ger mig.
Häxjakt på män av diverse anledningar är ju praxis i Sverige idag. Vad behövs fakta för ?
Konfirmeringsbias kallas det. Förmågan att styrka och värdera information som stödjer ens åsikter, och att samtidigt ignorera eller marginalisera information som inte gör det eller strider mot dom.
Skicka en kommentar