Myter kring risgryn

Det är en myt att risgryn skulle vara farligt för småfåglar.

Riskastning är en tradition
Att kasta ris över brudparet efter vigseln är en gammal tradition som förekommer i många kulturer. Denna ceremoni är ursprungligen en fruktbarhetsrit och användes redan av romarna som slog bröd över brudens huvud.

Experter avfärdar
Statens veterinärmedicinska anstalt avfärdar myten att risgryn på kyrkbacken skulle svälla upp i fåglarnas magar. Man menar dock att ris har ett lågt näringsvärde och att det av den anledningen är mera lämpligt med feta fröer. Men vi kan dra slutsatsen att risgryn på kyrkbacken inte utgör något hot mot fåglarna särskilt inte då vigslar oftast sker på sommaren då fåglarna i normalfallet har gott om föda.

Testa själv
Om man tvekar på experterna kan man lägga en näve riskorn i vatten över natten. Till skillnad från ärtor sväller inte riset. För att ris skall svälla fordras att vattnet hettas upp. Nu är det givetvis inte vatten fåglar har i sin mage. De har i stället starka magvätskor som bryter ned det mesta av organiskt material.

Att kyrkvaktmästaren däremot är lite skeptisk till risgryn är förståeligt. Stora delar av risgrynen hamnar inne i vapenhuset och det är svårt att städa bort de små grynen. Det finns även risk att risgrynen drar till sig skadedjur. Men detta går att ordna praktiskt om kyrkvaktmästaren snabbt stänger porten bakom brudparet.

Risgryn som dödsorsak?
I Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna dör lilla Anna efter att ha förätit sig på korngrynsgröt. Berta sade: -Grynen i gröten hade svällt upp i hennes innanmäte och blivit dubbelt större, så att de hade spräckt magsäcken.

Lilla Anna var undernärd och det fanns säkert många orsaker till hennes död. Berta var inte patolog och hennes diagnos måste nog tas med en nypa salt men kanske har den tydliga bilden från romanen satt sig på vår näthinnor och odlat myten.