Vidare kan man uttrycka viss skepsis kring kriteriet att det politiska partiet måste vara öppet med hur många väljare det förväntas nå. Vad är det om inte annat än ord, ord och ord?
Sydsvenskan applåderar nu Kristdemokraternas beslut som karaktäriseras som klokt och modigt. När det gäller motargumentet att teve-reklam främst gynnar stora partier försöker Sydsvenskan skjuta detta i sank genom att skriva:
Det vilar något sympatiskt över att ett parti som i opinionsmätningar dansar kring fyraprocentsspärren vågar trotsa den expertis som tror att småpartier missgynnas av TV-reklam.Sedan 1991 har Kristdemokraterna legat ovanför fyraprocentspärren och 1998 var man upp i nästa tolv procent vid riksdagsvalet. Att som Sydsvenskan börja yra om att Kristdemokraterna ligger kring fyraprocentspärren är fullständigt irrelevant. Argumentet om hur småpartier missgynnas har sin grund i de mycket stora kostnaderna för teve-reklam. Kristdemokraterna är inget fattigt parti och kan väl sett över tiden inte heller ses som ett litet parti.
Sydsvenskan vill få oss tro att det finns två huvudargument mot politisk tevereklam. Så är det inte inte. Det finns många argument mot liksom det finns många argument för att partierna exponerar sig genom tv-reklam. Men om man inte vill se sanningen i vitögat gör man som Sydsvenskan. Man blundar. Argumentet om snuttifiering av politiken berör Sydsvenskan överhuvud inte.
Bioreklamen för politiska partier avskräcker och det ska bli intressant att se om Kristdemokraternas etiska riktlinjer blir vägledande där. I så fall får både moderaterna och sossarna jobba med annorlunda manus i framtiden.
Bloggar om Kristdemokraterna, politik, tv-reklam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar