Spekulativt och tendentiöst om sexköpsbrottet

Det är spekulativ, tendentiös och bristfällig journalistik när rättsväsendet anklagas för att patriarkala synsätt påverkar hanteringen av sexköp. Grejen är ju att juristerna bara följer lagen och har lagstiftaren bedömt sexköpsbrott som ett bagatellbrott likt snatteri är det bara att förhålla sig till det. Det är enkelt för riksdagen att ändra på detta genom att höja straffskalan för sexköp till fängelse i högst två år samt att införa brottet grovt sexköp.

Journalisten Katarina Wennstam ondgör sig på DN Debatt över de låga straffen för sexköpsbrott. I artikeln ger hon exempel på män som på ett enkelt sätt undviker delgivning och därmed inte kan straffas. Hon nämner även låga faktiska bötesbelopp och hur åklagare väljer strafföreläggande framför åtal. Slutligen tar hon upp ett fall där en gärningsmannen gjort sig skyldig till allvarliga ekonomiska brott och därmed inte åtalats för sexköp eftersom detta brott konsumerats av de allvarligare brotten.

Wennstams uppmaning är att juristerna ska "vädra ut gamla patriarkala synsätt".

Vid först anblicken kan Wennstams observationer te sig anmärkningsvärda och man kan tro att detta handlar om någon form av godtycke hos åklagare och domare. Det blir ju slutsatsen om man påstår att det handlar om "gamla patriarkala synsätt". Men så är det inte. Orsaken till att det blir som det blir är att sexköpsbrottet av våra lagstiftare bedömts som ett bagatellbrott i stil med snatteri. I straffskalan är det böter eller fängelse i högst sex månader. Fängelse utdöms sällan och det är helt i enlighet med hur lagstiftaren tänkt sig. Det är inte rättsskipningens fel.

I stället för att gå omkring och tycka att jurister ska "vädra ut patriarkala synsätt" handlar det om att justera straffskalorna. Jag är ganska övertygad om att regeringens utvärdering av förbudet mot köp av sexuella tjänster kommer att föreslå fängelse i upp till två år och att man inför brottet grovt sexköpsbrott. Det är tryggt att veta att en av regeringens utgångspunkter är att brottet ska vara fortsatt kriminaliserat. Utredningen väntas avge sitt betänkande inom kort.

När det gäller de exempel "på partiarkalt synsätt" som Katarina Wennstam anger handlar det i fallet om låga bötesbelopp att Högsta Domstolen för normalfallet vid sexköp anget 50 dagsböter. Att ett kommunalråd med hög lön de facto fick ett lågt faktiskt bötesbelopp torde bero på att han angett sin inkomst felaktigt något som inte är ett problem bara vid sexköp. En slapp delgivningsprocess handlar givetvis att delgivningsresurserna är begränsade och att man måste prioritera allvarliga brott. Anklagelsen om att sexköpen inte dras till domstol utan blir föremål för den summariska processen erkännande och strafföreläggande från åklagare vhandlar givetvis om att lagstiftaren vill att detta ska användas vid brott där påföljden är begränsat till böter och/eller villkorlig dom.

Katarina Wennstam har rätt men ändå fel och denna typ av analys av rättssystemet är bara spekulativ.

Bloggar om sexköp, prostitution