Smaklös löpsedel

Egendomliga rubriker på löpsedlar är vi vana vid.

Men när man ser Aftonbladets löpsedel idag blir man nedstämd och bekymrad.

Bakgrunden är att den universitetslärare i Örebro som suttit häktad efter att ha mördat en kvinnlig kollega tagit sitt liv på häktet. Detta har skett sedan han lämnats ensam i en träningslokal kort tid efter det att polisen delgivit honom tung bevisning som talat för hans skuld.

Att kalla tung, besvärande eller allvarlig bevisning för "superbevis" är möjligen lite löjligt. Men att sedan använda begreppet "knäckte Evamannen" är absurt och osmakligt.

När man i en förundersökning plockar fram bevisning handlar det inte om att "knäcka" en misstänkt. Ett sådant uttryckssätt vittnar om en taskig människosyn. Man ger intrycket att det skulle vara ett mål och en rätt att "knäcka" människor. Det är möjligt att en häktad som tar sig av daga är "knäckt". Men omständigheterna kring en suicidbenägenhet är alltid mycket komplex.

Att sedan kalla den misstänkte "Evamannen" är absurt. Jag ser att även Metro kallar honom "Evamannen". Han är ju den som ändat Evas liv. Det blir dubbelt osmakligt om man betänker att namnet Eva betyder livgivare. Men det har naturligtvis inte redigeraren reflekterat över.

I de pressetiska reglerna kan vi läsa

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

Förvisso finns det ett allmänintresse när en person misstänkt för ett allvarligt brott avlider innan han ställts inför rätta. Det är givetvis viktigt att ifrågasätta om Kriminalvården brustit i sitt ansvar för häktet. Men löpsedeln är ett frossande i självmordet.

Offren för dessa brott är många och man kan på goda grunder ifrågasätta om en sådan här rubrik visar "största möjliga hänsyn". Offren är barnen till den mördade kvinnan. Hur känner de när deras mors baneman kallas "Evamannen"? Att mista en anhörig är en katastrof. En fällande dom är ingen upprättelse men samtidigt kan rättegången ge svar på några av frågorna om hur ett så här avskyvärt brott kunnat tima. Dödsfallet innebär att de inte får chansen att få några av frågetecknen uträtade.

Men offer är även den häktade mannens sambo och barn. Man måste också visa hänsyn till dem.

En väninna till den mördade kvinna uttrycker sakne bra i Nerikes Allehanda:

– Sorgen är så oändligt mycket större. Hela den här historien är så tragiskt från blad ett och framåt. När jag tänkt att nu kan det inte bli värre så har det ändå blivit det

Aftonbladet, Aftonbladet