Nu är folkpartiet duktig förvirrade

Om lärarnas arbetstider har jag inga synpunkter. Men folkpartiets avhopp från lärarförhandlingarna är omoget och kan leda till mycket svåra konsekvenser när det gäller hur skattebetalarna företräds av politiker i egenskap av arbetgivare. Ett parti ska slåss för sina ståndpunkter men i en förhandlingssituation måste man vara solidarisk till de man samverkar med. Har man satt sig i en förhandlingsdelegation kan man inte svika sina medförhandlare för att få ljus på sig själv och den egna politiken.

Några folkpartistiska företrädare skapar verkliga problem för de borgerliga då de, provocerade av socialdemokraterna, gör ett utspel i de pågående förhandlingarna mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och lärarfacken. Det blir en smula egendomligt när kommunalrådet Helén Odenljung i Göteborg delar med sig av förhandlingsinteriören:

Håkan Lindh kommer lämna rummet när förhandlingsdelegationen diskuterar läraravtalet. Lennart, jag och Birgitta Rydberg kommer att gå ut ur styrelserummet.

Detta är en alldeles oerhörd splittring på arbetsgivarsidan vilken kan komma att få långtgående konsekvenser för de kommunala arbetsgivarna. Populistiska utspel och interna strider i förhandlingarna gynnar knappast saken. Är man med i dessa sammanhang ska man givetvis kämpa för sin sak men man måste vara solidarisk till majoritetens linje och inte föra debatt utanför de egna salarna.

Bakgrunden är att nio tunga socialdemokratiska politiker med Haninges oppositionsråd Robert Noord i spetsen i onsdags på DN Debatt kritiserade Sveriges kommuner och landsting för att ta strid när det gäller lärarnas arbetstider. De socialdemokratiska kommupolitikernas initiativ är förståeliga. De vill givetvis ta billiga ekonomiska poänger. Att SKL:s 2:e vice ordförande Ilmar Reepalu (s) så sent som den 11 mars tillsammans med SKL:s ordförande Anders Knave i Nya Wermlanstidningen försvarade SKL förhållningssätt när det gäller lärarnas arbetstider är naturligtvis ingenting de behöver fundera över.

Däremot blev det naturligtvis komplicerat när SKL:s 3:e vice ordförande förklarade att folkpartiet lämnar förhandlingarna vad gäller läraravtalet. Först ut var dock Stockholms folkpartistiska skolborgarråd Lotta Edholm. Det är närmast patetiskt och man frågar sig hur hennes ledarskap är när man den 15 mars på DN Debatt kunde läsa hur 198 (SIC!) skolchefer uttalar att om skolreformerna ska lyckas måste lärarnas arbetstider bli mer flexibla. De menade att dagens läraravtal har sina rötter i en annan tid, i en annan skola och de krävde ett modernt arbetstidsavtal som vidgar rektorernas möjligheter att disponera lärarnas tid utifrån elevernas behov av stöd och undervisning. De märkliga är att sex av Lotta Edholms egna höga skolchefer skrev under artikeln.

De folkpartistiska politikerna slår undan benen på sig själva när de använder avtalsrörelsen för kortsiktiga politiska poänger. De uppträder osolidariskt. De andra som deltar i förhandlingarna (inklusive socialdemokrater) sitter i båten. Risken är stor vi framtiden komma att få se liknande politiska utspel i kommunernas förhandlingar. Även arbetsgivare måste visa solidaritet. Ingen tjänar på att det allmänna inte kan driva en enhetlig linje i sin egenskap av arbetsgivare. Folkpartiets agerande och även de socialdemokratiska kommunalrådens utspel visar att partipolitik inte fungerar när man enat ska företräda skattebetalarna i egenskap av arbetgivare.

Robert Nordh (s), Det enda rimliga är att SKL släpper kravet
Skövdes kommunalråd Mikael Wendt (fp) applåderar Gabrielsson
Skolborgarrådet Lotta Edlind (fp) är den första folkpartisten som manar till ändring i SKL:s förhandlingsstrategi
Lennart Gabrielsson, Folkpartiet lämnar lärarförhandlingarna

SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgsposten, Sydsvenskan, Dagen, DN

Läs även andra bloggares åsikter om skolan, läraravtal, arbetstider, folkpartiet