2007-02-17

Har jag läst samma krönika som Skytte?


Skytte och Anrell
I morse läste jag Skytte i pappersversionen av SvD. Men som tur var bestämde jag mig för att via nätet också läsa den krönika av Lasse Anrell som Skytte refererat till. Det var tur. Den gav nämligen ett perspektiv på Skyttes krönika. Skytte är inte seriös. Jag fick känslan av att Skytte personifierar ordet tendentiös.

Twingly
En av fördelarna med bloggarna är att dessa i allmänhet länkar sin källor och hänvisningar. Kanske är det ett av skälen till att SvD och DN sedan ett par veckor lagt upp tjänsten Twingly som gör att bloggar länkas i anslutning till tidningarnas artiklar. Detta är jättebra eftersom det kan underlätta för läsaren att få nya aspekter på artiklarna. Om man idag läser Göran Skytte i SvD bör man nämligen också läsa den krönika han refererar till. Som bloggare lägger jag givetvis upp länkar i texten för att underlätta för läsaren att ta till sig texten med kritiska ögon. Frågan som inställer sig: Har jag läst samma krönika som Skytte?

SvD:s krönikör Göran Skytte är nämligen upprörd över och sur på Sportbladets krönikör Lasse Anrell som den 6 februari, de första skakiga dagarna av Alpina VM i Åre, skrev: Lägg ner skiten och gör om pisterna till vindkraftverk. Skytte tar Anrells artikel som exempel på en journalistik som fördummande och huliganaktig. Skytte skriver:
Vissa medier mobbar, och det är klart att sådan medial mobbningskultur påverkar oss. Antingen så, att vi blir likgiltiga och avtrubbade. Eller så, att vi vänjer oss, anpassar oss. Varpå denna illvilliga och ibland ondskefulla mobbning så att säga erövrar våra sinnen, vilket i förlängningen påverkar attityder i befolkningen, och därmed också själva samhällsklimatet.
Är Skytte rätt person att kritisera medial mobbningskultur?
Men hallå Göran Skytte. Anrells krönika var väl ett dåligt exempel på dubiös kvällstidningsjournalistik. Anrells krönika är ju skriven de dagar då vädret var kaotiskt i Åre och då alla var oroliga för hur det skulle gå. Anrell hade knappast syftet att ägna sig åt undersökande kritisk journalistik. Han gav en rapport från en plats där vädrets makter spelade arrangörerna ett spratt.

Göran Skytte är väl kanske inte rätt person att uttala sig. Från krönikerplats på en seriös tidnings ledarsida har han verkligen ägnat sig åt mobbning då han tendentiöst angripit förre ärkebiskopen KG Hammar i allt denne gjort. Men när KG Hammar gick i pension och eftermälet blev översvallande positivt slutade Skytte tvärt i sina angrepp. De som lyssnat och läst KG Hammar har i allmänhet en mer nyanserad bild än den som Skytte försökt måla upp.

Andra bloggar om: , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Göran Skytte är ett tragiskt exempel på hur man förvandlas från stridbar kämpe för den ena sidan till fanatisk förespråkare för den andra. Dessutom blev han kidnappad - nå, det lät väl brutalt, men visst shanghajades han av pilsnerhögern för att visas upp som ett exempel på någon som funnit ljuset.
Han har udner många år fått oförskyllt mycket plats i media eftersom en hastig genomgång av hans produktion under de sista åren ger vid hand att det var länge sen han ägnade sig åt journalistik. Istället har han nöjt sig med att vara megafon åt sin arbetsgivare.

I borgerliga kretsar har han triumferande framhållits som nån slags avlöjare av vänstern - och gärna den extrema vänster som företrätts av Persson och Nuder. Det tragiska är att Göran Skytte aldrig var något annat än en vindflöjel i vänsterkretsar, och hans eventuella avbön föranledde inga upplopp direkt - vilket naturligtvis retat gallfeber på honom.
Han var en dålig journalist som blev en än sämre krönikör. Rättare sagt, han blev den sämsta sortens krönikör - den lydige megafonen.

Per Westberg sa...

Men han spelade i alla fall tvärflöjt, dragspel och trumpet i en del av Michael Wiehes produktioner.

Rekordmagazinet minns jag som ett bra program och från den journalistiska meritlistan hämtar vi väl avslöjande av Raineraffären.