Jag hade tänkt låta bli att kommentera det faktum att Linda Rosing tar steget in i politiken som partiledare för något som kallas för "Unika partiet". Man kan bara le åt och fascineras av Linda Rosings förmåga att med nya upptåg skapa publicitet. Jag ser en tydlig parallellitet till de aktiviteter som spionen Stig Bergling ägnar sig åt för att inte bli en bortglömd ensam pensionär i ett servicehus i västra Stockholm. Om honom skrev jag den 19 juli. Inga jämförelser i övrigt mellan Linda Rosing och skurken Bergling.
Jan-Emanuel som bollplank
Men när Aftonbladet idag följer upp denna väsentliga inrikespolitiska händelse och lurar in den socialdemokratiske riksdagsmannen Jan-Emanuel Johansson i spektaklet kan jag inte låta bli att göra en reflektion. Jag tycker att Jan-Emanuel har en juste socialpolitisk hållning grundad på erfarenheter och hans engagemang för djurens rättigheter är viktiga inslag i riksdagsarbetet. Förvisso blev jag lite förvånad när jag hörde honom i Visby under Almedalsveckan, möjligen påverkad av en naiv spontanitet, då han uttalade att skräpkultur borde beskattas. Karlen borde veta att detta skulle kräva en censor något som öststaterna höll sig med i de totalitära kommunistregimerna. Men Jan-Emanuel tänkte nog inte på det just då.
Om det nu är så att Jan-Emanuel fungerar som Lindas politiska bollplank, vilket jag betvivlar, kan man bara konstatera att Linda gjorde en felaktig bedömning genom att bli partiledare för ett nytt parti. Hon borde ha följt Jan-Emanuels påstådda råd:
- Men jag har avrått henne från att starta ett nytt parti. Jag tycker att
hon ska gå med i s-kvinnor istället.
Hade Linda sökt medlemskap i S-kvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet, hade publiciteteten blivit mer uthållig och om fyra år kanske hon hade kunnat bli riksdagsledamot.
Vem var Stig Berglings bollplank?
Nu frågar jag mig. Vem gav rådet till Stig Bergling att gå med i Vänsterpartiet? Månne det ha varit Nils Lundgren som inte ville ha den gamle spionen i sitt parti - Junilistan.
6 740 kronor i sjön
Nu hoppas jag bara att Lindas partikamrater solidariskt betalar de 6 740 kronor det kostar att beställa 203 000 valsedlar. Valsedlar som man för övrigt inte kan var säker på leverras i tid.
Mer Aftonbladet i ämnet
Lite ur Expressen för mångfaldens skull. Skönt med en bred och saklig nyhetsrapportering.
Tyska tidningar har ännu inte rapporterat om denna svenska inrikespolitiska händelsen. Valet i Berlin synes viktigare.
Andra bloggar om: Unika partiet, media, Linda Rosing, Val 2006
Inlägg
4 kommentarer:
6 740:- Det låter lite i minsta laget
Ja det låter onekligen inte så mycket men jag tror att jag har rätt. Valsedlarna kostar 30 kronor per 1000 st och dessutom 650 kr som grundavgift per lista. Valsedlarna måste beställas i jämna tusental och minimiantalet är 1000 st.
Källa: www.valmyndigheten.se
Är det inte dessutom som i kyrkovalet att man måste ha visst antal underskrifter för att alls bli registrerad?
I allmänna val innebär registrering att man får sitt partinamn skyddat. Det krävs 1500 underskrifer för riksdagsval eller Europaparlamentsval,
100 för landstingsfullmäktigval och
50 för kommunfullmäktigval.
Eftersom Linda inte registrerat sin *unika* partibeteckning kan vi andra skriva upp våra egna namn och knipa en riksdagsplats.
Skicka en kommentar