Göran Skytte gör mig glad (idag alltså)

Morgonens fundering är om Göran Skytte håller på att bli vänster igen. Jag läser hans krönika i Svenskan som handlar om ett besök i "svenska Österbotten i Finland". Skytte uttrycker några riktiga sanningar om hur vackert och väl man talar svenska i Österbotten och så är det ju. Skytte skriver:

I svenska Österbotten i Finland får man höra ord som ”eljest” och ”på nejden”. Där kan man lätt få intrycket att var och varannan människa är en passionerad språkvårdare. De talar som poeter. Samtidigt konstaterar Skytte att det i Sverige är få som bryr sig om språket.

Men det intressanta med dagens krönika är att hans förutsägbara sammanfattning och analys inte kommer i krönikan. Undrar om han håller på att bli vänster. Han skriver nämligen inte, på sitt vanliga manér, att den utveckling han ogillar är sossarnas fel. Så brukar det vara när Skytte fattar pennnan.