Kungens 65-årsdag förvirrar i folkhemmet

Idag har kungen fyllt år. Medias rapportering är tjatig och mest uppehåller man sig vid den fullständigt irrelevanta frågan om eventuell pension för statschefen. SVT:s Rapport har genomfört en undersökning som visar att 39 procent av svenskarna anser att kung Carl XVI Gustaf ska avgå medan 45 procent vill att han ska fortsätta så länge han vill och orkar.

Det verkar finnas en föreställning att 65 år innebär pension. Men sedan 1999 har Sverige ingen fastlagd pensionsålder. Ålderspension kan tas ut från 61 år. Det är heller inget som hindra att man jobbar om man uppbär pension och man har laglig rätt att arbeta fram till 67 års ålder.

Själva idén med monarkin är att den regerande kungen eller drottningen ska upprätthålla sina plikter hela livet. Att så många som 39 procent överhuvud reflekterar över abdikation som en möjlighet visar att folk i allmänhet inte förstår grundläggande principer för vårt statskick. Det finns inga regler i våra grundlagar om att kungen skulle kunna avgå. Men givetvis är det möjligt även om vi i Sverige inte haft någon abdikation efter Gustav IV Adolf 1809. Men det var inte helt frivilligt. Däremot abdikerade drottning Juliana av Nederländerna 1980..

Den enda regel som finns är att enligt 5 kap. 6 § som uttalar att om konung eller drottning som är statschef under en sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avgått.

Att media tror att 65-årsdagen är liktydig med pension och att folk tror att abdikation är tänkbart visar på viss förvirring i folkhemmet.

Dagen, SvD, SvD

Svensk Damtidning har noll koll

Idag skrivs det ganska mycket i tidningarna om kläderna som syntes på celebriteterna vid gårdagens kungliga bröllop i London. Framförallt är det damernas hattar som kommenteras. SvD:s Modeblogg är lite tjurig tycker jag när man skriver:

Kronprinsessan Victoria bar slimmad fodralklänning. Kreationen var smickrande, men den aprikosa tonen för blek. Den stora hatten gav tyvärr ett tantigt intryck och hon borde likt andra yngre damer satsat på en mindre hatt.

Kronprinsessans hatt är sannolikt kreerad av modisten Brita von Koenigsegg och givetvis måste jag kommentera att Brita von Koenigsegg är mor till biltillverkaren Christian von Koenigsegg. Häftiga hattar och häftiga bilar.

I medierna är det tunnsått med kommentarer om männens klädsel. Svensk Damtidning utgör ett undantag när man skriver om prins Williams röda uniform. Men dessvärre är man ute och cyklar ordentligt när man skriver:

Prins William bär en röd uniform – som vi tidigare spekulerat i – en “Royal Navy Number One Dress”. Prins William är amiral i Royal Navy (Kungliga flottan) sedan 2006.

Inte en bokstav blev rätt här. Den uniform prins William bar var uniformen för hedersöverste vid Iriska gardet. Detta trots att han är Flight Lieutenant vid Royal Air Force. Inte heller är prins William amiral i Royal Navy. Däremot hade prins Charles på sig "Royal Navy Number One Dress (ceremonial)" och det var han som blev amiral i Royal Navy 2006.

Jag som trodde Svensk Damtidning hade koll på kungligheterna. Men kanske är de lika förvirrade som speakern på Yttre Borggården som idag genomgående sagt "Hennes Majestät" om kungen. DN

SvD, DN

SOS med Svenska kyrkans vapen

Jag åkte förbi ett församlingshem i Lunds stift idag.

Att hissa flaggan uppochnedvänd är ett tecken på att ett fartyg befinner sig i nöd eller behöver assistans. Detta enligt en källa i Svenska akademiens ordbok på uppslagsordet schau. Se här

Bloggar om Svenska kyrkan

Annalisa Ericson var inte saltaste bönan i stan

Om man lyssnar på texten i Saltaste bönan i stan och kan sin bibel inser man att det inte är Annalisa Ericsson som är den "Saltaste bönan i stan". Möjligen den sötaste.
Annalisa Ericson är död och låten Saltaste bönan i stan är ödödlig. Detta oavsett om det är Annalisa Ericson eller Britta Borg som sjunger. Men man måste lyssna noga på Ulf Peder Olrogs text. Den är skriven mot bakgrund av femtiotalets rättsrötekandaler, rådman Lundquist, Kejneaffären och Haijbyskandalen. Möjligen figurerar även historien med den gamla bondeförbundsledarens Gunnar Hedlunds skattefiffel i låten.

Bröder och systrar i Sodom samt Gomorra - jag är den saltaste bönan i stan..."
samt "...vi gläds åt Stockholms alla mutskandaler - var tyst, för där sker
allting i stort!"...

Självklart var inte Annlisa Ericson den saltaste bönan i stan. Olrog och Kar de Mumma kunde sin bibliska. "Saltaste bönan" handlar om Lots hustru som vände åter mot den förstörda staden och förvandlades till en saltstod. Knappast Annalisa Ericson.

Fånga upp ord kan vi men lyssna på och förstå texter är svårare.

Första Mosebok 19 kap. Herren förstör sodom och gomorra
DN, SvD, Aftonbladet

Gotland har 93 och inte 92 kyrkor

Hela Gotland intervjuar idag Anitra Steen, nyvald ordförande i Svenska Spel. Hon berättar bland annat att hon emellanåt kommer att ta med sig maken Göran Persson när hon besöker ön:

Så Gotland lär se en hel del av Anitra Steen. Och maken.
- Ja, verkligen. Inte bara när jag kommer hit för uppdraget i Svenska spel. För Göran vill visa mig alla kyrkor som ni har på Gotland. Och det är väl en del kyrkor har jag förstått? säger hon.
Jo. 92 stycken för att vara exakt.
- Då får ni se mycket av mig, konstaterar Anitra innan hon hastar i väg för nästa intervju

Men tänka sig. Hela Gotland har fel när det gäller siffran 92 kyrkor. Gotland har 92 medeltida kyrkor men sedan finns även Visborgskyrkan i Visby domkyrkoförsamling. Den invigdes första söndagen i advent 1969.

När man ändå är igång med sifferexercisen påminns om att det finns 13 stift, 14 biskopar och 15 domkyrkor i Svenska kyrkan.

Hela Gotland, Dagen

Bloggar om Svenska kyrkan, Gotland

Köra tåg vill de men skilja på räls och spår kan de inte

Idag fick vi reda på att Sundsvallsflyg vill köra tåg. Jag frågar mig om detta är seriöst eller smart marknadsföring. JAg blir misstänksam när jag noterar att de redan igår gick ut med att de lade anbud. Idag ökar tvivlet genom några uttalanden som ter sig märkliga.

Bakgrunden är att Trafikverkets järnvägsnät nu i sin helhet kommer att vara konkurrensutsatt. Trafikverket berättade idag att man fått in 47 ansökningar till det som kallas Tågplan 2012. Tågplan är det dokument som visar alla tågs tidtabeller samt banarbeten på järnvägsnätet. Här samsas både person- och godstrafik.

47 ansökningar har kommit in. 26 av dessa ansöker om att få köra resandetåg och 15 ansöker om att få köra godstrafik. Det är fem nya aktörer som har ansökt om att få bedriva tågtrafik. Sju ansökningar har kommit från olika museiföreningar och två från befintliga bolag med fjärrtrafik, SJ AB och Veolia Transport AB.

En av de nya aktörerna är Sundsvallsflyg som flyger Stockholm Bromma - Sundsvall och på somrarna Sundsvall - Visby. Nu vill de köra persontåg mellan Sundsvall och Stockholm. Men frågan är om de är seriösa eller om detta är ett reklamtrick. Ingen av de andra anbudsgivarna har ju gjort något utspel idag.

Man blir minst sagt skeptisk när man hör Sundsvallsflygs koncernchef Michael Juniwik.-Vi förhandlar just nu med Näringsdepartementet om tillgång på fordon, säger han till Idégruppen Vi Resenärer. Att man skulle kunna förhandla med Näringsdepartementet om tillgång till fordon verkar egendomligt. Möjligen tänker han på Statens Järnvägar. Ett ganska okänt affärverk med ett gammalt hederligt namn som inte ska förväxlas med tågoperatören SJ AB.

Att det är rätt att utbrista: "Skomakare bliv vid din läst", blir uppenbart när man hör Sundsvallsflygs vd Johan Nikula på SR Ekot: -Vi är med på flygtrafiken idag och vi ser en stor framtid för tåget. Det finns kvalitetsproblem med rälsen för närvarande, men det kommer att ta så pass lång tid innan detta är åtgärdat och vi vill vara med och vi vill vara med så snart som möjligt, säger Johan Nikula.

Om man bortser från att uttalandet är obegripligt höjer man på ögonbrynen när karlen säger att det är problem med rälsen. Har man förklarat att man är beredd att köra tåg är det nog bra om man kan skilja på räls och spår.

Jag spår att Sundsvallsflyg inte kommer att köra tåg.

DN, SvD

Bloggar om tåg, järnvägar

Adelsohns silkessnöre bådar inte gott

-Svenska järnvägspolitik har varit lekstuga för okunniga politiker i 25 år, säger Ulf Adelsohn, som inte får förlängt förtroende som styrelseordförande i SJ AB. Adelsohn menar att han är för konkurrens i den regionala trafiken men att det inte fungerar i det nationella nätet. Denna öppenhjärtiga frispråkighet från en tidigare moderatledare och kommunikationsminister faller uppenbart inte regeringen på läppen. Kritiken mot Adelsohn blir uppenbar när man konstaterar att finansmarknadsminister Peter Norman uttalar "att det krävs en viss politisk musikalitet" på denna post.

Ulf Adelsohn är stor, klok och har intergitet. Så här skrev han i senaste numret av SJ:s kundtidning Kupé:

År 2000 kom den stora bolagiseringen. SJ klövs då i sina beståndsdelar, godstrafiken övertogs av Green Cargo, stationer och parkering mm fördes till Jernhusen, som också fick största delen av SJ:s kapital; all mark och fastigheter. Jernhusens fastighetsinnehav uppgår i dag netto till nära 6 miljarder. Om inte SJ delats upp hade dessa pengar kunnat användas till upprustning av järnvägsnätet. Det går inte nu. Verkstäderna fördes till EuroMaint och städningen till TraffiCare. Datafrågorna till Unigrid AB. Restaurangerna överläts till Compass Group Ltd, ett brittiskt börsnoterat bolag.

Nästa fredag förväntas regeringen visa var man står. Då presenteras tilläggspropositionen (vårbudgeten) om investeringar i järnvägsnätet. Och ska regeringen trovärdigt tala om konkurrensutsättning handlar det om att väsentligt utöka kapaciteten i järnvägsnätet. Men med tanke på att trygge och kunnige Adelsohn nu får silkessnöret kan vi nog vänta att regeringen presenterar mer av politisk prestige och retorik än investeringar.

Tillbaka till musikaliteten. Frågan är vilka som några saknar gehör.

SvD, Aftonbladet

Kommunerna och balanskravet och "Vi flytt int"

-Hurra vad vi är bra utropar Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (m) när han idag skriver på SvD Brännpunkt om bristerna i regelverket om det kommunala balanskravet.

Stockholms stad presenterar i dag ett överskott om 1,7 miljarder ­kronor. Men för att pengarna ska kunna investeras i välfärd måste regeringen ändra lagen så att kommuner själva får bestämma över överskottet, skriver finansborgarråd Sten Nordin

Stockholms stads gigantiska överskott visar att Sverige inte är runt och att Stockholm är gynnat av yttre omständigheter samtidigt som stora delar av landet är missgynnat. Stockholms överskott i skatteintäkterna beror på att man är lyckligt lottad och råkar vara en tillväxtregion. Skillnaderna i Sverige när det gäller att driva kommunal verksamhet är gigantiska och avstånden blir bara större.

Men Sten Nordins debattartikel är inget annat än en politisk pamflett. Han har rätt i sak (bortsett ifrån att det inte är regeringen som ändrar lagar) men samtidigt vet han att han kommer att bli bönhörd. Redan i höst kommer en utredning som lär justera olägenheterna i det annars sunda balanskravet för kommunerna. Se kommittédirektiv nedan.

Som borgarråd i min kommun behöver inte Sten Nordin bekymra sig över att vårt överskott sker i priset av att många andra kommuner utarmas. Den stora politiska utmaningen ligger inte i att justera balanskravet. Den stora utmaningen ligger i att hela Sverige ska leva.

Jag längtar tillbaka till den tid på 70-talet då det näst största partiet utropade "Decentralisera mera" och folk i norra Sverige hade kavajknappar med texten "Vi flytt in".

Kommittédirektiv (Dir. 2010:29), Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkurcykeln

Inte bara Nigeriabrev

Jag lyssnade i morse på ett radioinslag i Danmarks Radio där Peter Schjøtt från Symantec förklarade att Facebook blivit yngelplats för hackarna.

Nu under kvällen har det dykt upp flera chatinviter från FB-vänner som vill att jag ska titta på en länkad bild av mig. Jag förmodar att en klick på länken innebär att jag laddar ned någon applikation som öppnar delar av mitt Facebookkonto med okända effekter som följd. Jag tror att detta bland annat kallats "likejacking".

För ett par timmar sedan fick jag en e-post från en bekant sänt från hennes hotmail. Som jag anran hackats. Hon är ganska säker på svenska så jag såg att det var ett något som var skumt. Om man tillägger att hon är en stabil socionom med bred internationell erfarenhet anar jag att hon inte skulle skriva detta budskap till mig:

Tyvärr kunde vi rånad i parken av hotellet där vi bodde, var alla kontanter och kreditkort stulna från oss men lyckligtvis för oss att vi fortfarande har våra pass med oss.

Frågan är dock vad hackern egentligen vill åstadkomma.

DR, Facebook er hackernes nye tilholdssted
Wikipedia om Likejacking

Bloggar om Datorvirus, virus, IT, Facebook

Kvalitet på Expressen - Vad är det

I veckan blev det känt att tidningen Expressen antagit en kvalitetspolicy där man under rubrikerna ”Allmänt”, "Uppträdande”, ”Arbetsrutiner”, "Bildjournalistik”, ”Klädpolicy” och ”Rätt och riktigt” utfärdar en policyn som ett stöd för medarbetare och arbetsledare.

Vad en sådan policy kan betyda i praktiken kan man fundera över när man i dagens Expressen ser en pixlad bild och läser en artikel om en ung före detta dokusåpadeltagare som är efterlyst av polis sedan en socialnämnd i södra Sverige beslutat omhänderta henna enligt lag om vård av missbrukare.

Expressen lämnar ut tillräckligt många uppgifter så att hon ska kunna identifieras och "tvingas" tala ut om sitt missbruk i tidningen om några dagar. Det är för sorgligt med att trasiga människor utnyttjas i dokusåpor och att kvällstidningarna utnyttjar detta.

Det är detta som är kvalitet. :(

Dagens Media den 30 mars, Ny policy ska garantera Expressens kvalitet

Kan man lita på Maciej Zaremba?

DN inleder idag en artikelserie om skolan i kris. Bakom artiklarna står den utomordentligt skicklige journalisten Maciej Zaremba och man anar med en gång att Zaremba riktar in sig på en punkt; Problemen i skolan handlar om "kommunaliseringen som inleddes för 20 år sedan".

Men detta är givetvis en väldigt förenklad bild och det är inte alls säkert att ett fortsatt starkt statligt inflytande över skolan skulle ha varit gynnsam. Man glömmer ofta att den statligt genomreglerade skolan hade stora organisatoriska problem och inte alltid hade förmågan att följa med i samhällsutvecklingen. Lärare och skolledare levde i en värld av dubbelkommandon. Stora delar av skolan hade en kommunal styrning. Det handlade till exempel om lokaler och skolmat. Arbetsgivaransvaret däremot var uppdelat mellan kommunerna och olika myndigheter, som kommunernas skolstyrelser, kommunens personalnämnder, Länsskolnämnderna, Statens personalnämnd, Skolöverstyrelsen och Statens avtalsverk. Kommun- och Landstingsförbunden och regeringen hade också stort inflytande över skolan.

Den som betraktar komplexiteten i hur det verkligen såg ut och betänker att knappast någon förstod den dåvarande organisationen inser att det var en anomali av gigantiska mått. Att i det läget kommunalisera skolan men behålla statens ansvar genom grundläggande lagstiftning och läroplan måste bedömas som rätt förståeligt. Det är uppenbart att delat arbetsgivarskap inte hade varit ett bra verktyg när det gäller en del av de förändringar som väl ändå måste ses positiva för skolan på senare år. Jag tänker exempelvis på teambuildingtanken som till exempel ligger i att man har lärarlag. Att tro att lärarstatusen var kopplad till den statliga regleringen känns infamt.

När jag läser Zarembas artikel har jag ett twittermeddelande i mitt huvud. Journalisten och dokumentärfilmaren Svante Tidholm skrev:

Zaremba är helt enkelt så bra skribent att jag inte litar på honom.

Zarembas text innehåller många bilder som med rätta skapar känslor av upprördhet. Men den enda formulering jag blir misstänksam över är när Zaremba skriver:

Låt oss återvända till Kävlinge utanför Landskrona och en stämningsbild från skolvärlden anno 2010.

Varför skriver Zaremba om ett Kävlinge utanför Landskrona? Förvisso passerar man Landskrona innan man kommer till Kävlinge om man som Zaremba kommer från Stockholm. Men de flesta Kävlingebor ser nog närmare kopplingen till Lund eller Malmö. Kävlinge kommun gränsar förvisso till Landskrona kommun men man gränsar även till Svalövs, Eslövs, Lunds och Lomma kommuner. Det ligger nära tillhands att tro att Zaremba vill surfa på de känslor som ligger i att Landskrona är en kommun som har haft särskilda svårigheter kring brottslighet, social utsatthet och integration. Från tätorten Kävlinge är det 25 kilometer till Landskrona men bara 13 kilometer till Lund (där Zaremba är juris hedersdoktor). Skandalskolan som symboliserar skolpolitikens misslyckande är Tolvåkersskolan i Löddeköpinge. Från Löddeköpinge är det knappt 15 kilometer till Landskrona och nästa två mil till Landskrona.

Men visst är Zarembas artikel viktig. Vi som läst mängder av artiklar i Sydsvenskan om Tolvåkerskolan måste fundera på hur många sådan skolor som finns i Sverige. Om sedan Zaremba i kommande artiklar reflekterar över hur skolans resurser påverkats av reformer med friskolor kan hans serie sannolikt vara ett viktigt bidrag i den inte sällan förenklade och populistiska skoldebatten. Zaremba skriver bra, han hittar pudelns kärna men hans svar är ofta tendetniösa.

UPDATE: Den moderata kommunstyrelseledamoten Charlotte Lindblad skriver ett intressant blogginlägg under rubriken: Onyanserat i DN:s artikel om svensk skola och Tolvåker.

Jag noterar att Kävlinge kommun har ett kommunalförbund med Svalöv och Landskrona för gymnasieskolan. Det kanske innebär att Kävlingeborna riktar blicken mer mot Landskrona än vad jag antyder ovan.

DN - Så vandaliserade kommunen en skola

Dåligt påläst lokalpress

Team Jakob heter kören i körslaget och inget annat. Lokalpressen i form av Ystads Allehanda sprider emellertid villfarelsen att laget skulle heta "Team Jacob".

Att stava personnamn rätt är en hederssak. Men samtidigt är det svårt om man har bråttom. Vissa namn blir regelbundet fel vilket kan förklaras med att de avviker från gängse stavning. Så är till exempel fallet när någon har ett son-namn med endast ett "s". Exempelvis Anderson. Vanans makt är stor och det blir gärna Andersson.

Ett riktigt knepigt namn är Pettersson. De flesta säger Petter i namnledet oavsett om stavningen är med ett eller två "s". I stavning blir det ofta Pettersson vilket kanske kan förklaras med att 65790 personer i Sverige använder den stavningen i kyrkobokföringen. 30460 personer har stavar efternamnet Petersson så även den formen är hyggligt vanlig. 1984 personer har den stilrena stavningen Peterson medan endast 156 personer stavar Petterson mede ett "s" Till detta kommer givetvis de som plockat in ett "z" - Petterzon och vi har åtta Peterssohn.

Sedan har vi de som har en stavning enligt folkbokföringen men själva använder en egen variant. Ett mycket svårstavat sådant namn är förre talmannen Thage G. Peterson som i folkbokföringen i själva verket heter Tage Edvin Gerhard Petersson. Thage var alltså Tage och Peterson var Petersson. Till detta kommer om det ska vara punkt eller inte punkt efter "G". Men punkt ska det vara för huvudregeln är att man stavar namn som personen själv gör.

Och så var det detta med Team Jakob som Ystads Allehanda kallar Team Jacob.

Här är det säkert någon slags anglicism som slår till för i Sverige är stavningen eftersom stavningen Jakob / Jacob är nästan lika vanliga (13 486 / 12090).

Det finns förresten 10 kvinnor som har förnamnet Jacob och 22 kvinnor som har förnamnet Jakob.

Alliansen och Alliansen

Det är tur att Riksdagen med bred majoritet röstade för att Sverige ska skicka Gripenplan till Libyen för att övervaka flygförbudszonen som FN beslutat om. Endast Sverigedemokraterna röstade nej.

Om det inte varit så stor enighet skulle en rubrik likt den ovan lätt missförstås.

DN

Försvarsmaktens öppenhet går för långt

Jag hör på Radio P4 Blekinge att de piloter som i morse lyfte från F17, som den första delen i FL01 (Flygvapnet Libyen), väljer anonymitet. -Beslutet har fattats av piloterna själva, men det har inte att göra med några direkta hot, förklarar flottiljchefen överste Johan Svetoft.

Av de tio piloterna som kommer att delta i upppdraget är det bara en som gått ut i media. De övriga har valt anonymitet för att bland annat skydda sina familjer från media.

Även om vi inte lever i det kalla kriget med ryska Spetznasförband är det rätt egendomligt att det överhuvudtaget skulle kunna vara aktuellt att nyckelpersoner i en militär aktion skulle gå ut i media. Jag blir en smula förvånad att Försvarsmakten överlåter till piloterna själva att avgöra om de ska vara anonyma eller inte.

När planen lyfte i morse hade man media på plats. Aftonbladet hade direktsändning. Det är givetvis bra att Försvarmakten är öppen och informerar. Men när man ställer upp tv-kameror på ett dimmigt flyfält blir det lite löjligt. Den seriösa insatsen får ett litet skimmer av jippo.

Aftonbladet har en intressant ledare idag. Man skriver:

Insatsen i Libyen bär fröet till en ny internationell ordning. Där folkrätten respekteras och FN:s säkerhetsråd inte är blockerat av veton från stormakterna.
Där världssamfundet griper in för att skydda människor mot massmord, folkmord och brott mot mänskligheten. Där diktatorer inte längre kan gömma sig bakom frasen ”inre angelägenheter” när de förtrycker sitt folk och förföljer oliktänkande.

Men det faktum att FN agerar i Libyen föder även stigande förväntningar på omvärldens engagemang och uppmärksamhet. Förväntningar som bör tas på allvar.
Världens skyldighet att skydda människor gäller även i Syrien, Zimbabwe, Elfenbenskusten och Sydsudan. På pappret i varje fall.

Aftonbladet, SvD, DN, GP, Sydsvenskan

Smaklös löpsedel

Egendomliga rubriker på löpsedlar är vi vana vid.

Men när man ser Aftonbladets löpsedel idag blir man nedstämd och bekymrad.

Bakgrunden är att den universitetslärare i Örebro som suttit häktad efter att ha mördat en kvinnlig kollega tagit sitt liv på häktet. Detta har skett sedan han lämnats ensam i en träningslokal kort tid efter det att polisen delgivit honom tung bevisning som talat för hans skuld.

Att kalla tung, besvärande eller allvarlig bevisning för "superbevis" är möjligen lite löjligt. Men att sedan använda begreppet "knäckte Evamannen" är absurt och osmakligt.

När man i en förundersökning plockar fram bevisning handlar det inte om att "knäcka" en misstänkt. Ett sådant uttryckssätt vittnar om en taskig människosyn. Man ger intrycket att det skulle vara ett mål och en rätt att "knäcka" människor. Det är möjligt att en häktad som tar sig av daga är "knäckt". Men omständigheterna kring en suicidbenägenhet är alltid mycket komplex.

Att sedan kalla den misstänkte "Evamannen" är absurt. Jag ser att även Metro kallar honom "Evamannen". Han är ju den som ändat Evas liv. Det blir dubbelt osmakligt om man betänker att namnet Eva betyder livgivare. Men det har naturligtvis inte redigeraren reflekterat över.

I de pressetiska reglerna kan vi läsa

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

Förvisso finns det ett allmänintresse när en person misstänkt för ett allvarligt brott avlider innan han ställts inför rätta. Det är givetvis viktigt att ifrågasätta om Kriminalvården brustit i sitt ansvar för häktet. Men löpsedeln är ett frossande i självmordet.

Offren för dessa brott är många och man kan på goda grunder ifrågasätta om en sådan här rubrik visar "största möjliga hänsyn". Offren är barnen till den mördade kvinnan. Hur känner de när deras mors baneman kallas "Evamannen"? Att mista en anhörig är en katastrof. En fällande dom är ingen upprättelse men samtidigt kan rättegången ge svar på några av frågorna om hur ett så här avskyvärt brott kunnat tima. Dödsfallet innebär att de inte får chansen att få några av frågetecknen uträtade.

Men offer är även den häktade mannens sambo och barn. Man måste också visa hänsyn till dem.

En väninna till den mördade kvinna uttrycker sakne bra i Nerikes Allehanda:

– Sorgen är så oändligt mycket större. Hela den här historien är så tragiskt från blad ett och framåt. När jag tänkt att nu kan det inte bli värre så har det ändå blivit det

Aftonbladet, Aftonbladet

Kittlar dödsskönt i kistan

Igår visade en arbetskamrat att hon köpt Nalle Puh på latin. Diskussionen vid kaffebordet gick hög och fascinationen var stor. På min Facebooksida framfördes också många intressanta inlägg. Varför hette den latinska utgåvan till exempel "Nalle ille Pu"? På engelska heter ju boken "Winnie the Pooh" . När det gäller ordet ille fick jag reda på att det var tredje personen demonstrativpronomen (i nominativ singularlis maskulinum). Det betyder alltså Nalle denne Puh.

Om jag har förstått kan A.A. Milne ha haft en lite busig tanke när han kallade Winnie för just "Pooh". Engelskans Poo är ju ett onomatopoetiskt (ljudhärmande) ord för exkrementer.

Stimulerad av vad som döljs i barnbokstexter började jag idag fundera på den svenska översättningen av Djungelboken där björnen Baloo sjunger "The Bare Necessities" Baloo lyfter en sten, fångar upp myror med sin ram och uppmanar Mowgli att göra detsamma. Mowgli utbrister: - Äta myror?!!!

Baloo svarar då: -Kittlar dödsskönt i kistan.

Hade översättaren någon tanke med just dödsskönt och kistan.?

Annars är det väl i normalfallet inte särskilt skadligt att äta myror. De är syrliga, knapriga och det är svårt att bli mätt.

Skräp på havet

Nu börjar det bli ljust ute och man ser lite när man åker tåg på morgonen eller eftermiddagen. I helgen såg jag att det låg en trålare med slagsida på grund vid Öresundsbron inte långt från Lernacken.

Döm om min förvåning när jag efter viss efterforskning ser att fartyget legat där sedan den 11 oktober. Kustbevakningen har gjort sitt och pumpat bort oljan. Nu är det ägarens sak att bärga fartyget.

Och med tanke på att hon legat på grundet i över fem månader lär hon få ligga kvar. Det är ingen myndighets ansvar eftersom hon läktrats från olja. Inte heller utgör hon en fara för sjöfarten. Möjligen blir en del av oss nyfikna på vad som hänt.

Sydsvenskan 11 oktober, Fisketrålare på grund

Sydsvenskan 15 oktober, Fast på grund - ingens ansvar

Sydsvenskan 16 oktober, Strandad båt har slagsida

Spännande diskrimineringsmål

Ett mycket intressant diskrimineringsmål är på väg till Diskrimineringsombudsmannen. Bakgrunden är att ett homosexuellt par i Skövde anmält intresse hos socialnämnden i Jönköping att få bli familjehem. Jönköpings kommun sa dock, enligt de båda männens utsago, nej till de två männen eftersom kommunen inte anser att det är lämpligt att göra placeringar hos samkönade.

Lyckligtvis har Skövde kommun sagt ja men männen väljer nu på goda grunder att anmäla ärendet till Diskrimineringsombudsmannen. Detta är bra eftersom det kan få Jönköpings kommun att tänka till över vilka bevekelsgrunder man har för sitt beslut.

Men om det verkligen är diskriminering enligt diskrimineringslagen är högst osäkert. Enligt 13 § diskrimineringslagen (2008:567) är det förbjudet med diskriminering på grund av exempelvis sexuell läggning inom verksamhet i socialtjänsten. Vi talar här om det som i diskrimineringslagen definieras som direkt diskriminering. Det vill säga att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med sexuell läggning.

Enligt socialtjänstlagen ska varje kommun svara för att det finns tillgång till familjehem. Men frågan är om beslut om godkännande som familjehem är det man avsett när man velat förebygga diskriminering i socialtjänsten. Det ligger nära tillhands att det är socialtjänstens klienter som ska ges skyddet.

Men säker kan man inte vara. Förhoppningsvis kommer DO att kunna pröva ärendet som vägledning för andra. Mångfald är ju sannolikt något som behövs när det gäller familjehem.

SR P4 Skaraborg

JNytt

Finland blott ej en finsk kyrka ha

Bild: Kari Mäkinen är ärkebiskop av Åbo och Finland, Foto Pasi Leino

Detta med Finland, finne, finlandssvensk och finsk är inte så lätt. Nu ska jag vara petimäterper.

Jag läser rubriken "Kampanj ledde till utträden ur Finska kyrkan" i Kyrkans Tidning.

Sidan anbefalles förresten till läsning. Den tar upp ett viktigt ämne om hur Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland får problem när några kristna organisationer yrar om att unga som brottas med sin sexualitet ska stå på sig och följa bibelns bud och inte ge efter för samhällets påtryckningar och leva ut homosexualitet. Sanslöst knäppt.

Men så var det detta med Finska kyrkan.

Om man i Sverige skriver om Finska kyrkan avser man Finska församlingen i Stockholms församlingskyrka. Den ligger på Slottsbacken i Gamla Stan och heter just "Finska kyrkan".

Den kyrka som Kyrkans Tidning kallar "Finska kyrkan" heter egentligen Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 79 procent av finländarna är medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och detta är en av de två kyrkor i Finland som har en särskild relation till staten. Den andra offentligrättsliga kyrkan är Finska Ortodoxa Kyrkan eller egentligen Finsk Ortodoxa ärkestiftet med dryga en procent av finländarna som medlemmar.

Förvisso talar vi om finsk spets och finsk bastu men annars är nog finsk något som är relaterat till finskan. Ett språk som tillhör den uraliska språkfamiljens underavdelning finsk-ugriska språk. Finska församlingen i Stockholm är finsk eftersom finska är det huvudsakliga språket i gudstjänsten. Finnar är personer som har finska som modersmål.

Finlands befolkning kallas finländare och de är finnar eller finlandssvenskar.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är inte bara en finsk kyrka. Den är även finlandssvensk.

Finlands Evangelisk-lutherska kyrka har tio stift. Ett av stiften är Borgå stift som omfattar Finlands alla svenskspråkiga (finlandssvenska) församlingar och de tvåspråkiga församlingar som har svensk majoritet. För att krångla till det lite extra måste jag anteckna att Tyska evangelisk lutherska församlingen i Finland tillhör Borgå stift.

Undrar om detta blev rätt? Det är ju enormt komplicerat.

Egendomlig socialdemokratisk syn på rättsprinciper

Sexköpslagen är bra. Men sju socialdemokrater tycker att man ska göra avsteg från den grundläggande principen om dubbel straffbarhet och straffbelägga sexköp som begåtts utomlands även om brottet inte är straffbart där. De som har en sådan lättvindig inställning till grundläggande rättsprinciper borde fundera på hur de skulle reagera på om rättsstaten Polen skulle straffa sina medborgare som genomgår abort i Sverige.

I förra veckan skrev jag blogginlägger "Vänstern tummar på legalitetsprincipen". Inlägget handlade om det gamla vänsterpartikravet att sexköp ska vara en sådan kriminell handling som ska kunna straffas för i Sverige oaktat att gärningen inte var brottslig i landet där det begicks.

Dessvärre har några socialdemokrater idag lämnat in en liknande motion i riksdagen. Fullständigt oreflekterat gör man avsteg från viktiga rättsprinciper som gäller i de flesta demokratiska länder och man kan ana att man gör detta för att om möjligt få regeringen att få ett nederlag i riksdagen.

Grundregeln för att straffa någon för ett brott som begåtts utomlands ska givetvis vara att brottet är straffbart också i landet där gärningen ägt rum - så kallad dubbel straffbarhet. Denna princip är i grunden ett utflöde av legalitetsprincipen, som bland annat innebär att ingen kan straffas för brott utan stöd i lag. Idag kan en gärningsman straffas i Sverige för våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och koppleri som begåtts i ett land där dessa handlingar inte är straffbara.

Principen om dubbel straffbarhet kan man undantagsvis göra undantag för när det gäller grova brott som är straffbara i de flesta länder. Men så är det inte med sexköp. Även om vi kan känna stolthet för den lagen är det få länder som kriminaliserat sexköp. Att då göra avsteg från dubbel straffbarhet är högst tveksamt. Man kan ju undra hur dessa motionärer skulle reagera om Polen gjorde avsteg från denna princip och straffade polska kvinnor som genomgått abort i Sverige. I Polen är ju abort straffbar men man tillämpar principen om dubbel straffbarhet. Polen är ju ett rättssäkert land.

De sju socialdemokraterna vittnar om sin okunnighet när de skriver:

Vi vill därför ta bort kravet på dubbel straffbarhet när det gäller sexköp.

"Ta bort kravet på dubbel straffbarhet" SIC! Läser jag rätt. Det är illa om riksdagsledamöter inte inser att dubbel straffbarhet är grunden i straffrätten och att avkall från principen är undantag.

Motion 2010/11:S96007 med anledning av prop. 2010/11:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst

Norrköpings Tidning, DN, Expressen, Smålandsposten

En arkitekt har snortat kokain

Umeås socialdemokratiske kommunalråd, Lennart Holmlund, gjorde sig för en tid sedan känd då han i tv svor ve och förbannelse över det faktum att Håkan Juholt var på väg att bli partiledare.

I söndags gjorde Lennart Holmlund ett väldigt egendomlig utspel på sin blogg. I inlägget "Inga knarkare till artister i kulturhuvudstadåret och Ågren det blir ingen bloggpaus" skriver han:

Jag är besviken på Persbrandt och avslöjande om kokain
Låt kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 befrias från artister som knarkar och ta det i en sanningsförsäkran innan de anlitas för dyra pengar

Vad karlen menar med sanningsförsäkran kan man undra. Om det är några som är bra på att ljuga är det missbrukare. Men att ett kommunalråd gör ett sådant här utspel är egendomligt. Det tyder på förakt och fördomar mot personer som jobbar med kultur.

Har Holmlund tänkt på att det finns arkitekter som dragit en lina. Ska Umeå kommun ta in klausuler för sådant när man gör sina upphandlingar? Holmlunds utspel är befängt. Kommer kommunlarådet nu verka för att införa en sanningsförsäkran i sin fullmäktigegrupp?

Att han sedan använder uttrycket "artister som anlitas för dyra pengar" tyder nog också på att han inte är värst engagerad i Kulturhuvudstadsåret 2014. Europas kulturhuvudstad är ett årligt EU-evenemang. Syftet är att belysa det gemensamma kulturarvet och väcka intresse för den kulturella rikedom som finns i länderna inom EU. Men värden i Umeå tycker att artister är dyra och utgår ifrån att de knarkar.

Men det räcker inte med att idén är befängd och fördomsfull. Den är odemokratisk också. Holmlund är Umeås tyngsta politiker och ska givetvis förankra sina idéer.

Detta faktum klargörs av centerpolitikern Per Hansson i Sävar som i sin blogg skriver Holmlund kan väl som andra politiker förankra sina idéer i partigruppen och - om partiet samtycker - sedan föreslå frågan till ett lämpligt forum? Vad har vi annars demokratin till? Jag bara undrar..

Vänstern tummar på legalitetsprincipen

Den vänsterpartistiska riksdagsledamoten, Lena Olsson, tillika ledamot i justitieutskottet, gör ett egendomligt utspel på SvD Brännpunkt idag. Hon upprepar det gamla vänsterpartikravet att sexköp ska vara en sådan kriminell handling som ska kunna straffas för i Sverige oaktat att gärningen inte var brottslig i landet där det begicks. Om detta förslag genomfördes skulle det vara ett avsteg från viktiga rättsprinciper. Att i princip ingen skulle kunna lagföras är också ett skäl att kasta förslaget i papperskorgen.

Jag är övertygad anhängare av den svenska sexköpslagen. Det lär nog bara dröja något årtionde innan hela Europa har liknande lagar. Det som idag ter sig som utopiskt kommer att bli en realitet när medvetenheten ökar om att sexhandeln kantas av tvång, människohandel och annan grov brottslighet.

Möjligheten att straffa gärningar i Sverige som inte är olagliga i andra länder måste förbehållas ett begränsat antal brott. Grundregeln för att straffa någon för ett brott som begåtts utomlands ska givetvis vara att brottet är straffbart också i landet där gärningen ägt rum - så kallad dubbel straffbarhet. Denna princip är i grunden ett utflöde av legalitetsprincipen, som bland annat innebär att ingen kan straffas för brott utan stöd i lag. Idag kan en gärningsman straffas i Sverige för våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och koppleri som begåtts i ett land där dessa handlingar inte är straffbara.

Alla dessa gärningar är sådana brott som i regel är straffbara i västvärlden. Detta motiverar ett avsteg från legalitetsprincipen. Det finns ett särskilt skyddsintresse för vår rättsordning. Men att straffa sexköp som begåtts i länder där detta inte är olagligt är fel. Att bevissvårigheterna är stora bör man också ha med i bilden.

Det är fullt tillräckligt att lagens långa arm kan nå den som vid tjänstgöring utom riket tilhör utlandsstyrkan inom Försvarsmakten eller Polisen och eventuellt köper sexuella tjänster i länder där det inte är straffbart. Här hemma i Sverige bör vi inrikta oss på att spana på och lagföra inhemska sexköpare.

Präster på tåg

Bild: Biskop Agardh som ger namn till ett Pågatåg
Fader Gunnar Rosendahl, kyrkoherde i Osby pastorat, är inte den ende präst som gett namn åt ett pendeltåg (egentligen - järnvägsfordon). Jag hittar två präster till som rullar som Pågatåg. Ytterligare en präst har fått en spårvagn uppkallad efter sig.

Den namnkunnige Ölandsprästen, docent Dag Sandahl, uppmärksammade häromdagen på sin blogg - Dagblogg - att det finns ett pågatåg som heter "Fader Gunnar". Under rubriken X61 020 skrev han:

Alla som läst den utmärkta tidskriften Today's Railways har sett att Skånetrafikens senaste pendeltåg, X61 020, fått namnet Fader Gunnar. Ingen annan klerikal person har fått ge namn åt ett pendeltåg. Vad säger det? Hur känns det för det svenskkyrkliga etablissemanget? Känns det att sanningens minut närmar sig, när det lögnväsende etablissemanget profiterat på faller samman? Jag ska fråga brorsonen hur det är att köra detta tåg - för jag antar han har gjort det

Dag Sandahl tillhör den skara personer som alltid är noga med källorna. Sällan eller aldrig kan man beslå honom med sakfel. Men denna gång har han fel. Det finns fler präster som gett namn åt tåg.

Kyrkoherde Rosendahl är X61 020
Fader Gunnar Rosendahl (1897-1988) var en svensk präst, teologie doktor och kyrkoherde i Osby pastorat. Han kan betecknas som en centralgestalt när det gäller högkyrklig väckelse. Fader Gunnar har förvisso fått ge namn till den nyligen levererade motorvagnen X61 nr 020 men han är inte den enda eller ens den förste klerikale person som gett namn till ett tågsätt.

Ärkebiskop Absalon är X11 3168
Ännu rullar på skånska spår X11 3168 med det stolta namnet Absalon. Absalon Hvide (1128-1201) var bara 30 år när han blev biskop i Roskilde. 1177 blev han ärkebiskop i Lund.

Carl Adolph Agardh
Jag är lite osäker på om Skånetrafiken fått leverans av sin nya X11:a med namnet Carl Adolph Agard (1785-1859). Om inte är tågsättet snart på G.

Carl Adolph Agardh var Gustaf Frödings morfar. En mångsidig man som var Lundaprofessor i botanik och ekonomi. De dubbla professorsrollerna kombinerade han med en liten syssla som kyrkoherde i Sankt Peter Kloster i Lund. Man kan alltså på goda grunder hävda att han var en klerikal person. 1836?-1859 var han dessutom biskop i Karlstad.

Ebbe Hagardh
En spårvagn är förvisso inget järnvägsfordon men i Göteborg finns M28:an 749 med namnet Ebbe Hagard. Prosten Ebbe Hagard (1917-2008) var hovpredikant och kyrkoherde i Sveriges till ytan minsta församling - Haga i Göteborg. Själv är jag stolt ägare av ett kort där Ebbe har signerat ett kort föreställande spårvagn 749.

Och så en Sundbergare med tåganknytning
Biskop Agardh efterträddes som biskop i Karlstad av Anton Niklas Sundberg. Sedemera ärekbiskop. Han är den biskop som, efter att ha missat tåget på perrongen, lär ha yttrat: -Där gick tåget år helvete, och jag som skulle med.

Bloggar om Svenska kyrkan, Dag Sandahl, Fader Gunnar

Jag har köpt ett gem för 290 kronor

Jag har köpt ett gem för 290 kronor.

Du kan också köpa och sälja saker saker på Tradera till förmån för dem som inte har mat för dagen.

Ett gem kanske inte är så mycket men klickar du här kan du hitta bra saker.

Allt för att utrota hungern - Svenska kyrkan Internationellt arbete

Bloggar om Svenska kyrkan

Håkan Juholt gick med i Svenska kyrkan

Östran berättade 2008 att Håkan Juholt gått med i Svenska kyrkan efter att under långt tid valt att stå utanför. På frågan om den personliga tron svarade Juholt:

- Jag förstår om folk drar den slutsatsen. Att jag gått och blivit troende. Men det här handlar inte om tro från min sida, det är dels ett ställningstagande och dels av personliga skäl.

Och det var en begravningsgudstjänst som avgjorde hans val att gå med i Svenska kyrkan. Vid begravningsgudstjänsten för hans farmor tänkte han till -Under begravningen slog det mig att "allt det här har kyrkan gjort, de har fixat med hela begravningen och de har gjort ett fantastiskt jobb, de har fört människor samman", sa Juholt.

Bloggar om Svenska kyrkan, Håkan Juholt

Pensionerade poliser är inga sanningsvittnen

Inte en dag går utan att någon journalist försöker koka soppa på en spik i affären kring omständigheterna när två svenska officerare och en civilanställd stupade i Afghanistan 2010. DN uppger:

Redan i april förra året misstänkte polisen att Johan Palmlöv blivit skjuten av svenska kulor. "Det är väldigt stor sannolikhet att det var just den här kulan som man har hittat som dödade officeren", säger experten Bo Wide till TV4.

Nu hör det dock till saken att Överbefälhavaren Sverker Göransson i lördags berättade att man inte kan utesluta att alla tre kan ha dödats av svensk eld av kalibern 5,56. General Göransson har även uttalat att de anhöriga ska få se utredningen.

Att pressen kallar in en pensionerad, om än välrenommerad, polisman och kallar honom expert är ganska tveksamt. Wide är numera deckarförfattare, han har inte tillgång till utredningen och borde därmed inte kunna vara ett sanningsvittne på områdena ballistik och rättsmedicin.

Men det finns också en mycket hård sida av dessa mediaspekulationer. Ytterst är det frågan om en förundersökning om brott. Åklagaren har konstaterat att inget brott begåtts eller att någon brutit mot militära säkerhetsföreskrifter. Men genom medias spekulativa uppslag antyds att ett antal soldater, som varit inblandade i en situation som få kan föreställa, har begått fel. De får knappast chansen att bearbeta sin traumatiska upplevelser.

Ingen som inte var med vet med säkerhet vad som hänt om soldaterna inte öppnat eld mot den afghanske polisman som tappade fattningen och började skjuta. Det handlade om en plötslig livsfarlig situation och de svenska soldaternas verkanseld kan nog med säkerhet sägas ha sparat liv.

Givetvis måste Försvarsmakten dra sina slutsatser beroende på var svenska kulor träffat. Detta oaktat om de per definition varit dödande eller inte. Sådana här händelser och erfarenheter påverkar givetvis framtida taktik och utbildning. Men tendentiösa och spekulativa teorier om vilka kulor som varit dödande tjänar inget till.

DEt handlar om ett antal soldater som

Vissa sporter är bara dumma

Jag läser att en kvinna i Bohuslän under söndagen försökt sätta rekord i en typ av fridykning. Hon lyckades simma 50 meter under isen mellan två vakar. Något världsrekord blev det inte men väl ett svenskt rekord.

Sådana här typ av rekordsförsök är bara dumma. Att simma under is är inget man ska uppmuntra.

Dumheter. Kort och gott.

Sydsvenskan, Simmade 50 meter under isen

SvD, Metro, Dagen, DN

Spekulationer om sjunkna utrangerade ubåtar

Idag sällar sig SvD:s ledarskribent Claes Arvidsson till dem som menar att Försvarsmakten gör fel som inte undersöker det u-båtsvrak som hittats i svensk ekonomisk zon söder om Gotland. Arvidsson menar att Högkvarterets avvisande inställning är helt obegriplig.

Nog är Försvarsmaktens avvaktande hållning ganska förståelig och det handlar knappast om att man har något att dölja. Men det verkar som om delar av opinionen inte vill inse realiteter.

För det första har Försvarsmakten sagt att man kommer att undersöka vraket vid ett senare tillfälle. Man prioriterar alltså och det gör man på goda grunder. Det är ganska uppenbart att det handlar om en utrangerad ubåt på väg mot skrotning eller sänkning på djupt vatten. Bilderna visar inga tecken på att båten utsatts vapenverkan. En bogservajer är väl synlig men identifikationsbeteckningar saknas, liksom master, lanternor och navigationsutrustning.

Till dessa objektiva fakta kan också läggas att det inte är otroligt att Försvarsmakten har tillgång till ytterligare information om just detta fartyg. Man kanske till och med har kunskap om och hur fartyget sjunkit. Men sådan information kan man givetvis inte släppa eftersom underrättelseinformation oftast måste skyddas då det kasta ljus över hur underrättelsen är uppbyggd.

Arvidsson slutsats blir lite egendomlig då han skriver:

Nyligen öppnade Carl Bildt UD:s arkiv för att kasta ljus över den svenska rapporteringen från Sovjetunionen 1989-1991. Det förtida avhemligandet motiverades med att Sovjetunionen inte längre finns och att frisläppandet därför inte kan skada Sveriges relationer till främmande makt.

Med samma motivering borde det vara möjligt att offentliggöra ytterligare dokumentation som rör ubåtsjakten.

Nu hör det till saken att det material som regeringen hävde hemligstämpeln på var diplomatrapporter från en mycket intressant politisk tid. Egentligen ett mycket begränsat material. Man har kunnat göra detta eftersom Sovjetunionen inte längre existerar men givetvis har en annan förutsättning varit att det inte kunnat förorsaka andra skador.

Arvidsson kan ju begära ut material från u-båtsjakten och få det prövat ånyo. Sanningen är ju att allt mer material släppts. Det har även förekommit att officerare och politiker av misstag avslöjat detaljer som varit hemligstämplade. Men fortfarande kommer mycket att materialet att behöva skyddas. Det kan till exempel handla om underrättelseuppgifter från personer som måste skyddas. Det kan även handla om underrättelseinformation från länder som existerar ännu idag och som inte skulle acceptera ett offentliggörande. Slutligen kan ett motiv för hemligstämpel ligga i att man inte vill avslöja tekniska prestanda på utrustning som kanske fortfarande används.

Att gamla ubåtar sjunker är ingenting uppseendeväckande. På denna länk kan man läsa om en Whiskyubåt som sjönk 2007 under bogsering från Helsingborg.

SvD - Vill inte ÖB får regeringen ta befälet

Fullestad

Jag läser i Aftonbladet att folk i västgötska Fullestad blivit snuvade på vinst i Postkodlotteriet. Posten AB hade ändrat postnummret som dragits men Postkodlotteriet hade inte fått in detta i sina register.

När det gäller Fullestad kan man fråga sig om det är postnummer som ska bytas. Vore det inte bättra att byta ortsnamnet.

Fullestad betyder troligen "boplats vid fulla" (breda eller vida), det vill säga byn där ån lätt svämmar över.

Visst är det bra med tullare på Lernacken

Även om Sydsvenskan kan vara en smula förvirrad i sina artiklar. Men visst är det bra med tullare på Lernacken.

Sydsvenskan, Stort narkotikabeslag i Malmö