2010-06-01

Dags att sluta med skolavslutningar i kyrkan

Nu stoppas skolavslutningar i kyrkan i Sotenäs kommun. Politikerna är beredda att markera gentemot skolledningen men ingen media ställer den rätta frågan: Hur är det tänkt att skolavslutningarna ska utformas i kyrkorummet? Utan svar på den frågan kan man inte ha så mycket åsikter.

För en tid sedan prövade Skolinspektionen ett ärende om en skolavslutning i en Göteborgsskola (Nya Lundenskolan, Örgryte). Skolinspektionen fann i det fallet att den aktuella avslutningen inte kolliderade med lagstiftningen. Avslutningen hölls i Örgryte nya kyrka och en präst höll tal. Man sjöng den traditionella ”Den blomstertid nu kommer” men det förekom ingen bön, ingen trosbekännelse, ingen välsignelse eller andra religiösa inslag. Skolinspektionen konstaterade att tonvikten låg på traditioner och samvaro.

Men även om det rättsligt är möjligt att ha skolavslutningar i kyrkan kan detta på goda grunder ifrågasättas. Inte minst ur kyrkans perspektiv. Kyrkan riskerar, enligt min mening, göra våld på sig själv om kyrkorummet upplevs som en allmän samlingslokal. Kyrkan måste slå vakt om kyrkorummets helgd och pietet. I kyrkorummet samlas i allmänhet människor för att fira gudstjänst. Ordets förkunnelse, bönen och välsignelsen är självklara inslag men de är i skolsammanhang inte förenliga med 2 kap. 2 § regeringsformen som anger att det är förbjudet att mot någons vilja tvinga denne att delta i sammankomst för opinionsbildning eller annan meningsyttring. En lagstiftning att vara stolt över.

De senaste åren har inför varje terminsavslutning skett en animerad debatt om skolavslutning i kyrkan. Nu är det Sotenässkolan i Sotenäs kommun som bryter med traditionen om skolavslutning i skolan. Enligt tidningen Bohuslänningen kallade utbildningsnämnden till extra sammanträde och man markerade mot skolledningens beslut. Det är lite pinsamt eftersom utbildningsnämnden saknar formell kompetens att besluta i denna typ av ärenden. Det är skolledningsfrågor.

Tyvärr är rapporteringen kring skolavslutningar väldigt tendentiös. Utgångspunkten i debatten tycks vara att de som tolkar skolans uppgift och förutsättningen för skolavslutningar i skolan skulle vara överdrivet rädda för att diskriminera. Tidningen Dagen refererar några skolpolitiker som gör sig lustiga över skolledningarnas beslut. Vad menar till exempel den skolpolitiker som till tidningen Bohuslänningen säger:
-Jag förutsätter att tjänstemän inom skolan respekterar traditionen att hålla skolavslutning i kyrkan. Att hänvisa till att diskrimineringslagen ska följas innebär inte att det ska ske omvänd diskriminering.
För det första handlar det primärt inte om diskrimineringslagstiftning utan om grundlagens formuleringar av allmänna fri- och rättigheter i kombination med skollagen. Att föra fram argumentet om "omvänd diskriminering" är väldigt egendomligt och skulle legitimera att en minoritet har rätt att förtrycka en majortiet.

Väsentligt intressantare hade det varit om någon ställt den rätta frågan. Nämligen hur skolavslutningen ska se ut i detalj. Det står nämligen helt klart att det är möjligt att ha skolavlutning i kyrkan om tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Man kan mycket väl sjunga "Den blomstertid nu kommer". Men regeringsformen och skollagen ger vid handen att det inte får förekomma några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse om skolavslutning ske i kyrkan.

Den enda relevanta frågan i Sotenäsfallet väntar på sitt svar. Hur var det tänkt att skolavlutningen skulle utformas i detalj?

Jag avslutar med att citera biskop Ragnar Persenius på DN Debatt den 11 januari 2007:
Skolavslutningarna i kyrkan är en rest från enhetssamhället när stat, ideologi, samhälle, folk och kyrka principiellt var en enhet. Jag hör till dem som gick i skolan i 1960-talets brytningstid. I den gamla skolan hade vi morgonbön med psalm och bön. Pinsamt var det. Sedan kom de neutrala morgonsamlingarna i grundskolan, mindre pinsamma men innehållslösa. Nu lever vi sedan länge i ett mångreligiöst, multietniskt och värderingsmässigt pluralistiskt samhälle. Kan vi då ha skolavslutningarna kyrkan kvar? Nej, inte utan att göra våld på oss själva som kyrka eller på ett okänt antal elever och lärare.
Skolinspektionen om skolavslutning
Skolinspektionens beslut angående skolavslutning i kyrkan vid Nya Lundenskolan i Örgyte

Bloggar om , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Håller med om att det är dags att upphöra med skolavslutningar i kyrkorum, både för skolornas och kyrkornas skull. Både skolväsende och kyrkor måste respektera den lagstiftning som faktiskt finns.

Dessutom finns det ingen koppling mellan skolavslutning och religion. Skolavslutning är en intern angelägenhet för skolan i fråga, där elever och skolpersonal tackar varandra för läsårets arbete tillsammans och där man avtackar elever som går vidare till andra skolor eller tar studenten och personal som avslutar sin anställning samt önskar varandra ett trevligt sommarlov. Det har varken med kristendom, judendom, islam, hindusim eller buddhism att göra.

Och visst blir det mest konstigt att då vara i en kyrka där prästen inte får predika e dyl enligt skollagen. För vissa elever känns det fel att vara i en kyrka som ju inte är en neutral lokal och för prästen som blir reducerad att vara någon slags konferencier för en grupp som denne inte är en del av och som denne aldrig annars har någon kontakt med.

Leif Ekstedt sa...

Svenska Kyrkan hade säkert varit aktuell både med sitt budskap och sin kyrkobyggnad om inte om varit.
Om kan uttryckas som konsten att
fängsla sin publik. Fotbollslaget som spelar ointressant och avslaget tappar betalande åskådare.
Våra medlemmar har redan betalt för sin kyrkas aktivitet.
Varför går de inte regelbundet till Gudstjänsten? Spelet förefaller på många håll för torftigt - budskapet steriliserat
och går i vanlig lunk. Man borde fråga sig vad gör vi för fel.
Dag Sandahl vill ha Mässa varje söndag. Är det ett behov så löser det sig enkelt - välbesökt söndagsmässa.
Men analysen av hur andra kyrkor fixar högt deltagarantal måste kunna ge en aning om hur man skall bete sig för att lyckas.
En levande kyrka är för många den dag det är begravning?
Agendan för en bra begravning kan
studeras från start till mål. Från första psalmen och fram till den avslutande samvaraon är för flertalet det bästa farväl som familj och vänner kan tänka sig.

Camilla Grepe sa...

Din rubrik på inlägget verkar mest stämma överens med Sälen-Lima-prästen Arne Söderbäcks uppfattning?