2008-10-12

Biskopens bror ritade min barndoms hus


Foto: Elefanthuset, Stamgatan 61-65. Huset har tre portuppgångar och är på åtta våningar. Men hela huset försörjs av en hiss som bara går till till den sjätte våningen det vill säga våning fem på knappen. Detta hus byggdes ju nämligen på den tiden då det fanns något som hette bottenvåning (bv).
Stamgatan
Jag är född och uppväxt på Stamgatan i Östberga. En av Stockholms 50-talsförorter färdigbyggt med prefabricerade byggelement 1959-60. Detta var en lugn och trygg plats där alla familjer bestod av mor, far och två till tre barn. Jag föreställer mig att nästan alla röstade på socialdemokraterna. Så var det också när man tittade på röstetalen i valdistriktet. Dock fanns en moderat - häradshövdingen vid Svartlösa tingsrätt.
Östberga har en väldigt egendomlig arkitektur och kan väl knappast betraktas som vackert men det fanns ett djupt tänk bakom husen. De allra flesta barn kunde ta sig till en gigantisk park mellan husen utan att passera trafikerade vägar.

Wallander och Giertz
Idag funderade jag på om jag mindes rätt att den legendarisk HSB-arkitekten Sven Wallander ritade området. Wallander var ju den som tog initiativet till HSB:s riksförbund och förestod som vd för HSB dess arkitektkontor. Men via Stadsmuseet finner jag att arkitekten var Lars Magnus Giertz (1908-2008). Lars Magnus heter man om man har en morfar som heter Lars Magnus Ericsson och som startar en telfonindustri 1876 under firma L.M. Ericsson & Co. Arkitekten hade även en bror som var biskop i Göteborg - Bo Giertz (1905-1998). Men givetvis hade Wallander ett stort intresse för "experimentområdet" Östberga.
Elefanthuset
Ett av de egendomligaste husen i gamla Östberga är det så kallade Elefanthuset. Via en stor ”gatuhiss”, som löper utanför huset med utsikt över gatan kommer man till femte våningen. Där finns finns en förbindelsegång till hela husets tre portuppgångar. Om jag förstår saken rätt sade byggnormen på 50-talet att hus med fler än tre våningar (exklusive bottenvåningen) skulle ha hiss. Denna hiss hade bara två stoppställen, den löpte utanför huskroppen och kunder försörja ett stora antal lägenheter. Härigenom sparade man på byggkostnaderna. Ingen beövde gå fler trappor än de som bodde i de lägre husen i området. Tillgänglighet var vid denna tid inte något man funderade särskilt mycket på.

Bloggar om , ,

4 kommentarer:

Leiph sa...

När det gäller vad man röstade på, så tror jag att du har fel i att 'nästan alla' röstade på socialdemokraterna, åtminstone om du menar att det var procentuellt fler socialdemokrater i Östberga än i i något lämpligt snitt i övrigt.

I just min port, Stamgatan 11-13, så bodde minst en familj som var aktiv i dåvarande högerpartiet, två familjer som var mycket aktiva frikyrkliga - troligen fp, samt en tydlig s-familj (där en av de två blev riksdagsledamot och föreslog ett förbud mot parabolantenner, den andre blev vd för Folkparkerna.) Vi barn kände inte av några partiskillnader, utan lekte portvis.

Jag tror att HSB-området då - i början av 60-talet, var ett typiskt medelklassområde. Men det är ju klart att "de flesta" röstade på s, det gjorde ju svenskarna på den tiden.

Per Westberg sa...

Om jag inte minns helt fel hade vallokalen på Stamgatan cirka 70 procent socialdemokrater så sent som vid valet 1973. Det är definitivt mer än snittet i landet. 1973 fick (s) 43 procent. Dessutom har du nog fel i att "de flesta röstade på "s" i landet som helhet. Det är en allmänt spridd myt och sanningen är att sossarna bara haft mer än 50 procent av rösterna vid andrakammarvalen valet 1940 och 1968.

Stamgatan var ett typiskt medelklassområde där sannolikt fler var tjänstemän än arbetare. Givetvis fanns det många som röstade på andra partier än sosarna. I just den port du nämner fanns också en nuvarande ledarskribent på Aftonbladet.

Att socialdemokratiska kvinnoförbundet hade ett förslag om att förbjuda parabolantenner var lika korkat som när moderata kvinnoförbundet motsatte sig förbudt mot barnporr med hänvisning till yttrandefriheten.

Det är tur att det finns de som säger emot.

Leiph sa...

OK, du har nog rätt. Jag flyttade från Stamgatan 1966, och som lågstadieelev så hade jag väl inte den skarpaste blicken för partitillhörigheter.

- - -

Motvalls kärringar av båda könen behövs, absolut!

Anonym sa...

hahahaha växte upp i det där jävla elefanthuset det var en upplevelse i sig att åka hissen och gå i gångarna där. Minns att man snodde cyckeldelarna för cycklarna stod i den där gången. Var så sablans lack när dem tog min sadel , tillslut lade jag en sådan brun muff på den så ingen våga sno den för den var så ful. Undrar lite hur det är nuu !