Om traderad terrorism

Ledarskribenten Per Gudmundson skriver idag i SvD om G8-mötet i Heiligendamm och kravallerna i Göteborg 2001. Gudmundsons inlägg finns även på hans blogg och han inleder retoriskt med att berätta hur Göteborgskravallerna ledde till att han lämnade vänstern och blev "höger". Det är antagligen en början man måste ha på SvD:s ledarsida för att fånga läsaren.

Men oavsett om man betecknar sig som höger eller vänster är Gudmundsons iaktagelser viktiga. Det är ju tämligen uppenbart att de som slog sönder Göteborg med uppsåt att skaka om demokratin inte kan försvaras. Inte minst den demokratiska vänsterns inflytande hotas av dessa miniterrorister. Förhållandena är desamma vid G8-mötet där militanta aktivister anser sig ha rätt att slå sönder egendom och skada poliser bara för att de anser att G8 är odemokratiskt. Känslan för andra människor åsikter saknas och bakom de blundar för att det bakom respektive polismans uniform finns en människa en mamma eller pappa.

Även om jag tycker att Gudmunson drar lite stora växlar på kopplingen mellan autonoma våldsbenägna vänsterrörelser och vänstern som folkrörelser fastnar jag för att han uppmärksammar en iaktagelse som jag gjort för flera år sedan och som förvånansvärt nog inte diskuterats i media.

Saken är nämligen den att personer som i början i mitten av 70-talet dömdes för inblandning i planerna på att kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon återfanns vid anarkistsamlingar inför EU-toppmötet i Göteborg 2001. I media har annars dessa medlöpare till tyska terrorister framställts som förvirrade svenska ungdomar som vuxit upp och blivit ansvarsfulla medborgare i den demokratiska staten. Men SÄPOs rapport visar på något annat. Det handlar om människor med en politisk övertygelse som traderar sin åsikter och kunskaper hur det demokratiska samhället ska störtas.

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002, SOU 2002:91

SvD, 433 poliser skadade i Rostock
DN, 146 poliser skadade i Rostock
DN, Rostock en öde stad