När Alvesson som uttryck för titelinflationen väljer tankar om yrkeslegitimation för socionomer verkar han bortse från att det är frågan om mycket mer än status. En yrkeslegitimation handlar ju egentligen om statens (till exempel Socialstyrelsens) eller en offentligrättslig korporations (till exempel Advokatsamfundets) kontroll av en yrkesutövning. Legitimationen är alltså ett instrument för att skydda klienter och patienter.
Egentligen har vi nog i alla tider levt i en sådan här statusjakt och titelsjuka och den har säkert gjort att människor "mått dåligt". Vad som förändras under tiden är att stusjakten tar sig olika former. Klassamhället är en tydlig symbol liksom adelskap och statliga förtjänstordnar. Uniformers grannlåt och kläders utformning är andra symboler för över- och underordning. Mästarbrev och gesällprov har varit viktiga inslag i hantverksyrken genom århundraden.
Mats Alvesson har givetvis rätt i sin iaktagelse. Han är ju professor, inte universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen som är en del av Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Nu fick jag lära mig något nytt. Högskolor kan alltså finnas vi universitet. Inte ens Nationalencyklopedien får ihop det som under uppslagsordet "Högskola"
skriver:
gemensam benämning på den verksamhet som regleras i högskolelag och högskoleförordning och som även innefattar verksamheten vid universiteten. I
begreppet högskolor(na) innefattas inte universiteten. Benämning universitet ges den högskola som bedriver forskning och utbildning inom flera olika vetenskapsområden.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar