2008-09-21

Fängelser som blir symboler


Jag läser i SvD och Metro att man ska riva Stammheimfängelset utanför Stuttgart som under många år huserade medlemmar i Baader-Meinhoffligan - Rote Armefraktion - RAF.
Egentligen är det ganska naturligt att man river ett gammalt fängelse som inte går att bygga om till dagens behov för en rimlig penning. Men av artikeln kan man få uppfattningen att det handlar om en symbolisk handling för att göra upp med den tragiska perioden med de sinnesförvirrade personerna i RAF som bedrev ett krig mot demokratin i Tyskland.

Vi får inte förledas tro att man gör med Stammheim som man gjorde med Spandaufängelset i Berlin. På Spandaufängelset avtjänade sju naziledere straffen för de krigsförbrytelsee som de begick under andra världskriget. 1974 var jag som fjortonåring utanför fängelset som då bara hade den debile Rudolf Hess som intagen. Segermakterna vaktade fängelset och när jag var där var det sovjetiska soldater som hade ansvaret för tegelborgen. Ryssarna vaktade i mars, juli och november. Omedelbart efter det att Hess dog 1987 rev man fängelset och idag finns inga spår av anstalten.

2 kommentarer:

peter pc carlsson sa...

Jag har själv varit med och rivit ett fängelse i Tyskland. Öst-tyskland kallades det. Ja, jag vet, det var lite överdrivet att kalla det fängelse. Men skönt var det att gå loss på muren.

En del saker skall stå kvar som monument, över storhet eller dumhet, andra skall rivas.

Per Westberg sa...

Hallå PC
Jag tycker personligen att man rivit för mycket av muren i Berlin. Jag tror bara ett vakttron finns kvar och att där är ett galleri.

Men jag förstår tyskarnas val.