Känslan för SAS

SAS har varit en viktig del i mitt yrkesverksamma liv. Jag gillar på det hela taget SAS även om jag ibland varit orolig för att pilotfacket genom ohemula löne- och anställningsvillkorskrav ska knäcka företaget. På det hela taget känns det som att kabinpersonalen alltid varit i min egen generation. Typ alla är födda åren runt 1960. Antagligen ett tecken på ett företag i kris. Att flygplansflottan alltid varit i äldsta dotterns årskull har också väckt vissa frågor.

När det idag ryktas om att SAS kan komma att bli uppköpt våndas jag inte. Om nu SAS blir ett dotterbolag till Lufthansa och det bara blir matardesitantioner mot Frankfurt från Arlanda och Kastrup tror jag faktiskt att det kan vara fördelaktigt. För några år sedan var det många som trodde att en sådan utveckling skulle kunna leda till att Arlanda bara fick destinationer mot Köpenhamn men den risken tror jag är minimal.

För mig är det viktigast att kunna använda flyg till Kiruna, Luleå, Skellefteå och Umeå. Förhoppningsvis kan jag i framtiden även åka tåg till Luleå. Sundsvall, Göteborg och Malmö är redan idag bäst med tåg. Att Stockholm Arlanda eventuellt skulle förlora SAS-förbindelserna till Beijing, Bangkok, Chicago och New York bekymrar mig föga. Någon timmas väntan i Frankfurt kan säkert vara gott för själen.

För övrigt tycker jag att SAS i likhet med till exempel British Airways skulle kunna kombinera biljettköpet med köp av utsläppsrätter.

DN, SvD

Bloggar om SAS, flyg