Genom att kolla mobilräkningar har en privat arbetsgivare i vårdsektorn klurat ut att en anställd varit anonym källa i en artikelserie i DN där arbetsgivaren utmålades på ett ofördelaktigt sätt. Detta påstår i alla fall DN och drar åter igång debatten om privatanställdas yttrandefrihet kontra de offentliganställdas grundlagsskyddade rättighet att meddela sig med massmedia. Den kvinna som uppger att hon hotades med uppsägning efter att ha kontaktat DN säger:
När vården privatiseras försvinner meddelarskyddet samtidigt, det är det värsta av alltihop"Tvivelsutan är de offentliganställdas meddelarfrihet ett viktigt inslag i den offentliga granskningen av stat och kommun. När offentlig verksamhet privatiseras faller detta skyddssystem bort och vanliga arbetsrättsliga regler om lojalitet gentemot arbetsgivaren kan innebära att en arbetstagare som med eller utan fog kritiserar sin arbetsgivare kan komma att sägas upp.
Naiva landstingsråd
Men när personallandstingsrådet Maria Wallhager (fp), säger att samma villkor ska råda för personalen oavsett om den verkar i privat eller offentlig verksamhet är jag rädd att hon underskattar svårigheterna. Man skulle kunna tro att landstinget med enkla avtalsskrivningar i sina upphandlingar skulle kunna garantera de privatanställdas meddelarfrihet. Men sanningen är att den grundlagsskyddade meddelarfriheten för offentliganställda ingår i ett mycket komplicerat rättssystem. Lite förenklat handlar det om en detaljerad sekretesslag där vissa tystnadsplikter kan brytas om den offentliganställde avser att meddela sig med media. Andra tystnadsplikter kan överhuvud inte röjas. Vidare är det i princip Justitiekanslern som ensam är utredare och åklagare på detta område. Den egna myndighetens chefer får alltså inte sjäklv ha räfst och rättarting om han eller hon läst något i tidningen som inte bort läcka ut.
Oppositionsrådet Ingela Nylund Watz säger att meddelarskyddet är grundlagsfäst och att det är mycket allvarligt att efterforska källor. Hon hoppas att regeringen har tänkt, eller tänker till i frågan, för detta måste regleras på högre nivå.
Vad Nylund Watz möjligen missat är att grundlagsregleringen i praktiken endast gäller gentemot det allmänna det vill säga stat och landsting. Sanningen är att en privat arbetsgivare faktiskt inte omfattas av något efterforskningsförbud.
Förhoppningen, eller är tendentiös misstänksamhet, att regeringen tänkt på detta är rätt lustig och frågan inställer sig om den förra regeringen tänkte på detta. I sanning ska jag säga att den förra regeringen faktiskt tänkte på detta. Regeringar har nämligen de senaste 30 åren tänkt på just denna fråga men man kommer ingenstans. Sannolikt därför att frågan är så komplicerad och rymmer många bottnar. De båda landstingsrådens uttalanden synes en aning naiva.
Svenska kyrkans lösning - meddelarrätt
Det går dock att värna om meddelarskyddet utan lagstiftning. Svenska kyrkan är ett exempel på detta. Före relationsändringen med staten omfattades Svenska kyrkans arbetsgivare och anställda av den grundlagsskyddare meddelarfriheten och efterforskningsförbudet. För att bibehålla det tidigare systemet skapades inom Svenska kyrkan ett kollektivavtal som innebär att man införde begreppet vilket syftar till att bibehålla de förhållanden som gällde då Svenska kyrkans anställda var offentliganställda.
Andra bloggar om: yttrandefrihet, Svenska kyrkan
DN, Hon tipsade DN - hotades med sparken
DN, Mycket allvarligt att forska efter källor
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar