Varför indirekt namnge misstänkta brottslingar

Expressen skriver om en "toppofficer" som sitter häktad för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och våldtäkt mot barn. Med Expressens benämning "toppofficer" skulle majoriteten av svenska officerare vara just "toppofficerare".

Det är allvarliga brott men karlen är inte dömd men det mest anmärkningsvärda är att Expressen identifierar mannen genom sin text. Hur tänker jag inte tala om men jag har många gånger funderat på om journalister ser det som någon slags sport att lägga ut ledtrådar. Utan att dra några slutsatser undrar jag om man särskilt ägnar sig åt detta när det gäller yrkesmilitärer. När det gällde en generalmajor som gjort sig skyldig till allvarliga brott pixlade man en bild som var mycket karaktäristisk och där om inte annat huvudbonaden direkt pekade ut officeren.

Vid ett annat tillfälle när en överste och regementschef varit berusad och sexuellt antastat kadetter publicerades en bild där man dels på kragspegeln kunde förstå vilket regemente det handlade om och dels att den som öppnade den pixlade bilden i ett textprogram kunde se namnet på översten.

Egendomligt detta. Det kan inte vara en slump. Journalister är välutbildade och borde veta hur man gör för att garantera en persons anonymitet gentemot allmänheten. Mot mig kan man givetvis invända att det är egendomligt att jag överhuvud taget funderar i dessa banor.