Efter dagens lunch tog jag en uppbygglig promenad över Katarina kyrkogård till familjegraven. Jag noterade att min farfars far dog nio månader innan jag föddes.
Det är tur att man inte tror på reinkarnation.
På favoritbrandstationen Katarina har utryckningsstyrkan på grund av nedskärningar minskat med en släckbil. Detta ger ett tamt litet utryckningståg på en släck/räddningsbil och en stegbil. 1 brandmästare, 1 brandförman och 5 brandmän är inte mycket.
Bättre var det förr med motorspruta, soteldsvagn och stege. Ännu tidigare ropade brandvakten:
GUDS HÄRLIGA MILDA OCH MÄKTIGA HAND BEVARA VÅR STAD FRÅN ELD OCH BRAND"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Håller med. Allt var bättre förr :-)
Jag undrar om jag ska gå till den nya gallerian i gamla Skatteskrapan.
Nej det var bättre när skattmasen satt där. Och det var bättre när Skatteförvaltningens nya hus var en korvfabrik.
Du menar väl att du inte tror på re-inkarnation?!
Givetvis Madicken
Bra påpekande
Nu förstår jag vad min mor menade när hon ringde och tyckte att jag skrivit konstigt.
Inkarnation är ju något helt annat.
Tänkte väl det! :-)
Suck, jag som trodde att du skulle kunna berätta något intressant från din farfars-tid ;-)
Det hade varit kul om farfar hade bloggat. Då hade man haft någon liten känsla för vad som upptog tiden i vardagen.
Mm, sånt som att farfar bloggar kan man ju inte räkna med. Det gäller att planera sin reink i stället och att dessutom se till att man är en smart liten unge som vet att fråga.
Jag tycker fortfarande det är tråkigt att jag inte frågade min morfar mer. Han var uppvuxen med sin morfar, raka rör nästan ner i forntiden alltså. Men jag lyckades inte få fram det där "morfar, du kommer nog att dö snart, kan du inte berätta mer först?".
Jag satt där gång på gång och frågade bara lite. Visst förstod han ändå, tror jag, bara inte hur mycket jag älskade att höra honom berätta.
Skicka en kommentar