Jag tillhör dem som inte är upprörd över att ett fåtal verkställande direktörer får väldigt höga löner. Det handlar väl trots allt om tillgång och efterfrågan. Urvalet genom karriären gör väl att vi kan vara ganska säkra på att den lilla skara som får dessa toppjobb inte är några dussinmänniskor. Jag tror få kan tänka sig den press och ensamhet som präglar en börs-vd:s jobb. Sällan uppmärksammas också alla de karriären med snöpligt slut och medioker final i yrkeslivet.
Det är därför bra att chefsrekryteraren Bengt Lejsved på SvD Brännpunkt skriver att de 50 svenska toppcheferna tjänar ungefär 30 procent av vad en tysk, brittisk, spansk eller italiensk vd tjänar på motsvarande jobb.
-Låt dem ta de utländska jobben då!!!, utbrister de som inte gillar höga vd-löner.
Det är därför bra att Lejsved med sin erfarenhet uppskattar att det finns 2 000 svenskar på toppjobb i icke-svenska företag utomlands.
Vad som däremot inte är bra och som kanske gjort att det finns en utbredd populistisk kritik mot höga vd-löner är att vi genom åren sett ett antal optionsprogram och pensionsavtal som gjort företagsledningen till gamblers och som äventyrat balansräkningen.
Sådan spektakulär och ovanlig oansvarighet smittar av sig på hela direktörskollektivet.
Intressant
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Lejsved: "I genomsnitt tjänar de svenska toppcheferna 30 procent av vad en tysk, brittisk, spansk eller italiensk vd tjänar. "
Må så vara. Men vi civilingenjörer kan få 50-100% i löneökning bara genom att lämna Sverige.
Är det inte bättre att börja där då?
Vadå börja.
Även för civilingenjörer gäller att lönen i stor utsträckning påverkas av tillgång och efterfrågan.
Men tillgång och efterfrågan gäller ju även för cheferna, eller hur.
Precis
Tillgång och efterfrågan har mycket stor betydelse när det gäller anställningsvillkor för nyckelpersoner.
Men tillgång och efterfrågan leder givetvis inte till att en vd i Sverige har samma lön som en vd i Tyskland. Därfemot att lönerna kan närma sig varandra om det finns en internationalisering av arbetskraften.
Lägre lön i Sverige kan ju handla om att man trivs i det svenska samhället, vill kunna koppla av med segelbåten eller jakten i vildmarken. Tillgång och efterfårgan styrs inte bara av en komponent.
Såvitt jag vet så är VD-lönerna inte reglerade i Sverige. Tillgång och efterfrågan styr och marknaden sätter lönerna så vad gnälls det om?
Lejsved vill ju sätta marknadskrafterna ur spel för att berika direktörerna! (och sig själv, antar jag)
Skicka en kommentar