Den norska självbilden kännetecknas av en idealistisk uppfattning om att landet bör vara en moralisk förebild för andra stater. Många norska politiker vill att landet ska profilera sig som ett fyrtorn för fred, demokrati, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. De flesta av dessa mål har sina rötter i mellankrigstidens neutralitetspolitik, det humanitära arvet efter 1922 års fredspristagare Fridtjof Nansen och den kristna missionstradition som tog sin början vid 1800-talets mitt.Jag är inte helt övertygad att just en utvidgning av kretsen leder till någon revolutionerande förändring. På det hela taget anser väl de flesta att den norska Nobelkommittén överlag gjort ett bra jobb. Nobel uttalar själv ingenting om medborgarskap i sitt testamente. Däremot är han mycket tydlig när han uttalar att nationalitet aldrig får vara en prismotivation.
Värt att notera är dock att det i § 6 i Nobelstiftelsens statuter uttalas:
Persons other than Norwegians may be members of the Norwegian NobelCommittee.Att Ragnar Sohlman och Henrik Santesson tänkte så 1900 ger en viss signal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar