Tågvärlden är så förvirrad

Jag har åkt mycket tåg i mina dagar. Under några år satt jag längst fram och behövde inte betala biljetten men sedan 18 år är jag passagerare. Även om jag älskar tåg och har en särskild känsla för SJ drömmer jag ibland tillbaka till tiden då man inte hade en massa obegripliga koncept utan då biljettpriset baserades på tillryggalagd kilometer.

De senaste åren har allt blivit hopplöst komplicerat, kort och olika biljettvillkor i en salig röra.

Men nu ska det bli som kunderna önskar säger SJ till DN: En bit in på nästa år försvinner det inarbetade systemet med första och andraklassbiljetter helt.

Alla priser blir rörliga, vilket innebär att ju mer som sålts desto dyrare resa.

Tillåt mig tvivla. Kommer priserna verkligen bli rörliga. Menar de inte röriga?

Att ingen hajar något av järnvägen bevisas av Ekoredaktionen som intervjuar en tågresesenär på Uppsalapendeln om SJ:s nya löften. Visserligen är det SJ:s personal och vagnar som oftast transporterar på sträckan Stockholm - Uppsala. Men biljetterna köper man från något som kallas "Trafik i Mälardalen". Detta är ett trafik- och biljettsamarbete mellan Läntrafiken Sörmland, Länstrafiken Örebro, SL, Upplands Lokaltrafik, SJ och Västmanlands Lokaltrafik.

Nu går jag upp på vinden och tittar på min 29 år gamla uniform. En uniform från tiden då järnvägen var uniform. Tiden då biljetter var biljetter och tåg var tåg. Tågen gick i tid, tror jag, och resenärer var mer intresserade att nå sitt färdmål än att konsumera ett koncept.

En underbar förklaring av skillnaden mellan 1:a och 2:a klass är att i 1:a klass är det apelsinfritt. :)

Men det finns en sak som är bättre. Personalen är trevligare. Biljettexpedition anno 1979 hade ofta en standardkommentar till frågor. -Det finns en tidtabell. Titta själv.