2009-03-06

Krishantering vid misstanke om brott

Nu på morgonen hålls häktningsförhandling mot den anestesiläkare som misstänks för mord på ett spädbarn. Det faktum att en arbetskamrat frihetsberövas är naturligtvis en krissituation på sjukhuset samtidigt som det är omskakande för läkarkollegorna.

Frågan är dock om krishanteringen fungerar. Det är bra att sjukhusledningen sätter in samtalsstöd för personal och föräldrar på sjukhuset. Det är också bra att cheferna är öppna liksom att Läkarförbundet engagerar sig.

Men på en punkt fallerar de flesta som uttalar sig. De gör misstaget att ge en bild av vad som verkligen hänt. En utgångspunkt i krishantering måste alltid vara att den bild av situationen man har kan vara fullständigt fel. Om så är fallet kommer man att tvingas backa och man riskerar hamna i en ännu svårare situation.

Polisen har kritiserats för sitt sätt att hämta läkaren på arbetsplatsen. Detta ser givetvis egendomligt ut. Men poliser gör inte ingripanden för att skapa publicitet och oro om de inte har skäl till det. Det kan helt enkelt finnas utredningstaktiska skäl till att man gör som man gör.

Om försvararen efter häktningsförhandlingen idag beläggs med yppandeförbud finns det all anledning att ingen spekulera i vad som hänt.

Men vi får hoppas att det verkligen är ett misstag som är begånget. Men tyvärr är jag pessimistisk. Utgångspunkten måste vara att vad vi tror oss se är något helt annat när dimmorna skingras.

SvD, DN, SvD, DN

5 kommentarer:

Jonas sa...

Det är dock mycket märkligt hur polisen har lyckats genomföra sin undersökning utan att studera platsen där vårdskadan skedde. Med tanke på hur förvånade sjukhuset är verkar de inte varit på platsen tidigare.
Det vore för sorgligt om detta skulle bli ett ytterligare fall där en enskild vårdgivare ställs till ansvar för bristande patientsäkerhet i hela organisationen, så som hände med dialyssjuksköterskan i Linköping, 1982, eller Kalmar, 2003. En fullständig brist på förståelse för hur risker och olyckor uppstår i så komplexa organisationer. En skuldkultur som drabbar enskilda personer men utan att leda till högre säkerhet eller bättre vård.

Brynte sa...

Med tanke på hur mycket som krävs för att uppfylla rekvisiten för misstanken mord/dråp så bör åklagaren ha rätt torrt på fötterna (den rättsmedcinska undersökningen är nog central i detta) för att begära häktning. Det betyder inte att jag tar ställning i skuldfrågan.

Anonym sa...

Well, efter vad jag hört (av folk på astrid) betedde sig polisen på ett ytterst oproffisgt sätt när dom stamapde omkring på BIVA. Återstår se hur det slutar.

Anonym sa...

Personal på sjukhus gör bäst i att avstå från att behandla patienter i tveksamma fall tills dess att det är klarlagt vad som åsyftas med ansvar för felbehandling och vilken expertkunskap som skall gälla.

Sara

Anonym sa...

@Brynte

det finns omständigheter som kan te sig märkliga då vi talar om rekvisit, uppsåt mm inom vården.
Läkaren kan ha gjort en medicinsk undersökning som mynnat ut i ett underlag som inte gav patienten utsikter att överleva och då stängt av respiratorn och gett patienten en hög dos läkemedel för att minska smärtor och dödsångest.

Hade du gjort detsamm med din sambo hade du varit rökt och dömd utan tvekan men inom vården är det här inget konstigt, tragiskt, men inte konstigt.