Jag brukar snabbt ha åsikter om det mesta. Men när jag läser att Svenska Ridsportförbundets styrelse föreslår att man ska återinföra prispengar till barn avvaktar jag.
Frågan är om det inte finns annat i ridsporten blande unga som är betydligt mer egendomligt. Som vetenskapen kring hur man får en ponny att fortsätta vara en ponny genom att rida hårt eller ge sig på hovaran. Centimetrarna kan vara viktiga.
DN:s Malin Fransson argumenterar väl när hon kritisterar ett av Ridsportsförbundets argument: Risportförbundet hävdar att belöningen för insats/tävlingsvinst ska vara lika värdefull för en ung blivande begåvning som för en rutinerad vuxen hästryttare. Mot detta invänder Malin Fransson att skillnaden är att ponnyryttare är barn. De ska få pröva sig fram i livet, göra misstag utan att få veta att pappa inte längre har råd att behålla hästen och drivkraften ska vara glädjen över att utvecklas och bli bättre vilket inte behöver innebära att bli bäst.
Det är ju egendomligt att högst vanliga familjer, fjärran från gods, gårdar och bonusar, köper hästar för hundratusentals kronor. Här ser vi en idrott där mer än på andra ställen framskymtar föräldrar som vill förverkliga sig själv genom sina barn. Långt ifrån idealister som Stefan Holms far.
DN, DN
Bloggar om hästar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Jag har inte köpt en ponny för "hundratusentals kronor" till min flicka utan en så billig som möjligt, d v s en ung outbildad ponny. Min flicka är 15 år, rider ej på elitnivå, men skulle gärna vilja vinna en liten slant. När hennes kompisar kanske har tid att jobba lite extra, måste hon ta hand om sin ponny. Dessutom försakar hon alla andra nöjen såsom bio, fika med kompisar etc för att ha råd med träningar med sin ponny, då jag ej kan betala allt. Hon har kompisar som tränar andra sporter, och deras träningstimmar kostar i princip ingenting, t ex fotboll. Varför skulle hon då inte kunna få ngr kronor vid en ev placering? Dessutom har hon jämnåriga kompisar som rider stor häst, och där får dem prispengar!!
Fast faktum är att det inte bara är ponnysar som kostar pengar. De som har barn som tävlar inom motorsport vet att crossar och gocarts kostar multum. De som har hockeykillar vet att det är jättedyrt att fortsätta på högre nivå då man "måste" delta i träningsläger utomlands. Fast där har ju ofta kommunen betalt en hel del för ishallen, något som de sällan gör för tjejernas ridhus...
Tja, det är väl inte så konstigt att kommunen bidrar till tex ishallar eller idrottshallar som kan användas av skolor, olika föreningar samt privatpersoner och har ett långt större allmänvärde än ett ridhus som bara kan användas av en relativt liten grupp.
Att flickors intressen får stå bi i kommunala satsningar är tämligen oomstritt och ganska illa.
Ridning är en sport som det verkigen är värt att satsa på då den fostrar empatiska och ansvarskännande ungdomar. Att de ofta får en bra ledarskapsskolning är givetvis ett plus.
LYckligtvis tillhör jag en kommun som satsar på ridsport och småföretagande kring hästhållning.
Du Sten som skriver att det inte är så konstigt att "det är inte så konstigt att kommunen ger bidrag till ishallar och idrottshallar" och sedan skriver att ett ridhus "bara kan användas av en relativt liten grupp". Skaffa lite background-information inför nästa gång du påstår något sådant, ridsporten är nämligen den näst största fritidsaktiviteten i Sverige, så nu vet du det.
Skicka en kommentar