I samband med att statsministern besökte Kina ska en lista över 13 fängslade politiska dissidenter ha överlämnats. Vilka personer som finns på listan förblir dock en hemlighet; något som Svenska Amnesty tycker är fel. Enligt statsministerns pressekreterare Edvard Unsgaard är skälet till hemligstämpeln att det handlar om att skydda dessa personer.
Regeringen har naturligtvis starka skäl för sin diskretion i ärendet. Det är tråkigt att Amnesty ifrågasätter hanteringen och förnumstigt uttalar att dissidenterna hjälps mer av att listan offentliggörs. Urikessekretessen är komplex och det motiv som Unsgaard anger är naturligtvis inte det enda skälet för hemligstämpeln. För det första är utrikessekretessen utformad så att den tar hänsyn till förhållandena i andra länder. Sverige är ju unik med sin offentlighet och ska vi kunna utföra diplomati måste vi vara anpassliga till andra länders kultur och rättssystem. För det andra är frågan om Kinas hantering av politiska dissidenter inte bara en fråga som gäller relationen mellan Sverige och Kina. Inom EU är kritiken mot Kina hård och Sverige måste då hantera sina överlämnade handlingar på samma sätt som andra länder.
Det är tråkigt att Amnesty underkänner regeringens hanterande av allmänna handlingar. Det stjäl uppmärksamhet från huvudfrågan.
SvD
Bloggar om Kina
2008-04-24
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Amnestys inhopp är enbart ett sätt att visa att de inte begriper politik. Reinfeldt hanterade sitt uppdrag på ett bra sätt. Däremot är väl motiveringen till hemlighållande av namnen svag. Den starka staten Kina känner ju till namnen. Varför skullle Amnesty behöva veta eller vet de?
Skicka en kommentar