Just nu skrivs det en del om två varghannar som är ute på vift efter en Ylva. En av vargarna har synts i Norrtäljetrakten under veckan. Den är försedd med sändare, kommer från Galvenreviret i Hälsingland och heter M9-01. Den andre varghannen har okänt ursprung men har den senaste veckan synts över hela Blekinge och var nu i fredags på väg mot återvändsgränd i sydöstra Blekinge ner mot Karlskrona skärgård. Norrtäljevargen är särskilt intressant eftersom den har en invandrar finsk-rysk hjälte som sin far, den så kallade Pessinkivargen.
Blekinge Läns Tidning har nästan spårat ur i rapporteringen kring vargen och tidningens redaktion uppmanar läsarna att rapportera om vargen. Jag har full förståelse för nyhetsvärdet och den spänning det ligger i att följa vargen men det leder även till en osund hets mot det ensamma djuret. Vissa av läsarkommentarerna är minst sagt anmärkningsvärda och verkar vara skrivna på fyllan av folk som förhoppningsvis bara drömmer om att de har jägarexamen.
Det är väl ganska uppenbart var det kommer att sluta. Något nyetablerat vargrevir i Småland eller Blekinge lär vi inte få se. Mer sannolikt ser vi snart en rubrik om en trafikdödad varg på E22. Föroppningsvis kan skadorna på tamboskap begränsas och de drabbade ersättas så att man slipper skyddsjakt.
Sydsöstran - En orädd varg är mycket farlig
Bloggar om varg, rovdjur
2009-08-02
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar