De ville slita av honom prästkappan, därför att han hade kommit drucken i deras Guds hus. Ah, alla dessa människor, hade de då, ville de tro, att de hade någon annan Gud än brännvinet?
Så tänker prästen i Gösta Berling saga av Selma Lagerlöf när biskopen sitter i kyrkbänken för att avsluta processen med den försupne förkunnaren.
En präst skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst om han eller hon har övergett Svenska kyrkans lära, genom en egen ansökan begär det eller har utträtt ur Svenska kyrkan. Detta är en form av deslegitimering och prästen kan inte längre vara präst i Svenska kyrkan.
Vidare får domkapitlet förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen
1 har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,
2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller
enskild själavård,
3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva
vigningstjänsten, eller
4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har
skadat det anseende en präst bör ha.
Tidigare kallade man detta att prästen miste ämbetet. Men på senare år har ett nytt uttryck börjat användas i popoulära sammanhang - avkra*ning. Det är ett väldigt egendomligt uttryck som man inte borde använda. I själva verket går tankarna till dekapitering vilket betyder halshuggning.
En sökning på Google ger 122 träffar på ordet avkra*as och sex träfar på avkra*ning. Dagen och Kyrkans Tidning använder uttrycket i artiklar som man skriver idag.
Läs även andra bloggares åsikter om Svenska kyrkan
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar