Att skriva på listor

UPDATE: Statsvetarprofessorn Bo Rothstein väljer att publicera sig på SvD Brännpunkt när har kritiserarer sina kollegor.

253 akademiska forskare i historia och andra humanstiska ämnen kan inte ha fel. Eller kan de det?. Frågan inställer sig när man idag slår upp Dagens Nyheter och läser ett upprop som kritiserar regeringens uppdrag till myndigheten Forum för levande historia.

I debattartikeln kan vi läsa:

Vi historiker och samhällsforskare som undertecknat detta upprop har olika politiska uppfattningar, men vi förenas i åsikten att det inte kan vara statens och regeringens uppgift att ersätta ordinarie historieundervisning med kampanjhistoria och i detalj föreskriva hur historien ska tolkas och användas.

Det är naturligt att staten sätter vissa övergripande ramar genom forskningspolitik och skolornas läroplaner. Dessa ramar måste dock vara vida. De får inte inkräkta på demokratins livsnerv: yttrandefriheten och just toleransen för avvikande åsikter.

Jag tillhör dem som tycker att myndigheten för Levande historia har en viktig upppgift. Myndigheten bildades den 1 juni 2003 och man har i uppdrag av regeringen att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.

Redan i det ursprungliga uppdraget pekas alltså utgångspunkten - Förintelsen - ut. Jag kan inte utläsa i uppropet att undertecknarna direkt vänder sig mot detta. Men när det gäller det särskilda uppdraget att belysa folkmord begångna av kommunistiska regimer anses uppenbarligen detaljstyrningen för hård. Som lekman är det svårt att se skillnaden.

Om det nu var fem professorer som enats i denna debattartikel hade det varit ett ordinärt debattinlägg. Men när nu 253 duktiga forskare skriver under kan man göra två reflektioner.:

1. 253 forskare kan inte ha fel. Eller?

2. Av de 253 forskarna borde det finnas en hel del kamrater som inte riktigt ställer upp på åsikterna som framförs i artikeln. Den akademiska världen brukar inte kännetecknas av gemensam syn på kontroversiella frågor. Risken är uppenbar att en del av undertecknarna som en del i grupptrycket skriver under. I konsekvensens namn kanske de borde bojkotta Forum för levande historia.

Själv brukar jag säga att jag som princip aldrig skriver under namninsamlingar. Den sista gång jag gjorde det var en kall januaridag 1973 då jag, 13 år gammal, gick in på postkontoret Älvsjö 5 på Stamgatan i Östberga. Väl där skrev jag på protestlistan mot de amerikanska julbombningarna i Hanoi. Det var inte svårt att välja att skriva på detta upprop. Alla fem partiledare hade satt sitt namn under uppropet även om moderatledaren Gösta Bohman tvekat in i det sista. De personliga känslorna var också starka efter att jag hört Olof Palmes stora tal där han jämfört bombningarna med några facsistiska, nazistiska och kommunistiska regimers värsta illdåd. Denna namninsamling samlade 2 700 000 namn.

Men när jag rannsakar mig själv har jag faktiskt tillsammans med några andra personer skrivit under en debattartikel på DN Debatt. Men det var en annan sak. Eller? Nåväl vi var inte 253 undertecknare.

DN Debatt, 9 sept 2003, Nio av tio tysta om sin homosexualitet

SvD, Dagen

Bloggar om historia, Forum för levande historia