Lägg dig inte med åga

Svenskan skriver om de enorma kostnaderna som ärföljden av att många sover dåligt. Detta får mig att associera till ordet åga.

-I natt tänker jag inte åga! det vill säga ligga vaken och tänka på morgondagens kurs, skriver kollegan i en e-post. Hon fortsätter att berätta om det intressanta ordet åga som hon mött i åländskan och låter berätta att Piteborna använder en diftong - auga - men att man har samma betydelse på ordet.

För att forska i ordet åga går jag till Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon ordbok öfver svenska allmogespråket, utgiven 1861 - 1867 och tryckt i faksimil av Gleerups i Malmö 1962.

Om åga skriver Rietz:

ÅGA 1, ra. oro, fruktan; omsorg förenad med oro. »Ligga på åga’\ lägga sig med orolig åtanka på något. Åm., fl. (Sjundeå). Jfr aga 1, åhåga. Hemmans-ågan, m. def. åhåga, omtanka, före- stånderskapet för hemmanet.
»Fadren har lemnat från sej hemmans-ågan till sin son». Gstr. AGAS , v. d. draga försorg. "Agas för någonting». Åm

Åga är ett bra begrepp men det där med hemmans-ågan i betydelse omtanke låter skumt. Vanligen har man ju hört begreppet hemmansäga eller hemmansägare men det är nog inte otänkbart att det är samma ord. Äger man något har man ju omsorg om något. Men denna omsorg behöver inte vara förenad med oro.

Författare till den fantastiska referensboken "Svenskt dialektlexikon" var kontraktsprosten Ernst Rietz (1815-1868). Han blev 1840 docent i teoretisk filosofi och uppehöll en professuren i teoretisk och praktisk filosofi vid Lunds universitet. Men när den ordinarie professuren skulle tillsättas 1851 blev han förbigången och hoppade därför av den akademiska karriären för att bli präst. Som sådan kom han som kyrkoherde till Tygelsjö församling utanför Malmö för att sedemera också bli kontraktsprost i Oxie kontrakt.

Brygubben skriver om Rietz Dialektlexikon

Bloggar om språk, dialekter