Man ska idka källkritik

Den 10 december hörde jag i bilen ett reportage från Nobelfesten.
-Borgargården vid Stockholms stadshus börjar nu fyllas, sa reportern. Jag log självsäkert och tänkte att det nog heter Borggården.

Men ändå slog det mig att det var bäst att kolla om reportern var ute och cyklade som jag förutsatte. Nåväl det blev ingen källkontroll. Dagen efter fikade jag med ett allmänbildat gäng och som av en händelse spårade samtalet in på Nobelfesten. -Jag hörde en reporter säga att han stod på Borgargården men det heter ju Borggården, sa den trovärdiga kamraten som hade en hypotes som stämde överens med min uppfattning. Detta uttalande var ett kvitto att jag inte behövde idka källkritik.

Men så idag tänkte jag kolla för säkerhets skull. Döm om min förvåning när jag först läser artikeln i Wikipedia. Texten talar sitt tydliga språk:

Inspirerad av italienska renässanspalats lät Östberg bygga stadshuset runt två ’’piazzor’’ – Borgargården och Blå hallen.

Borgargården? Oj. När jag sedan läser på Stockholms stads webbplats blir jag övertygad. Det heter Borgargården.

Men i Wikipediaartikeln ser jag en uppgift som uppger att portarna till Stadshuset är i svartek hämtade från vraket av regalskeppet Riksäpplet som sjönk utanför Dalarö 1676.

Pyttsan tänker jag. Det där med Regalskeppet Riksäpplet är en skröna. Men vis av källkritiskt tänkande googlar jag. Och visst hittar jag en uppgift om att det är en skröna att Stockholms stadshus portar är från Riksäpplet. Men denna gång har jag anledning att vara ännu mer källkritisk. Källan är nämligen en viss Kyrkoordnaren. I en artikel om sjunkna skepp utanför Dalarö skriver han att han är skeptisk till uppgiften.

Ingen trovärdig källa direkt. Jag får ta en semesterdag i vår och bege mig till Stadsarkivet och kolla urkunderna.