Ärkebiskopen har bloggat en vecka

Bild: Jim Elfström, IKON
Idag har ärkebiskop Anders Wejryd varit gästbloggare på Upsala Nya Tidning i en vecka. Ytterligare en vecka återstår och det kan vara på plats med ett delbokslut. Till tidningen Dagen uttryckte ärkebiskopen en sund skepsis till bloggande när han tidigare i veckan svarade på ett par frågor:

Har du bloggat förut?
- Nej, jag är egentligen inte så övertygad om bloggandets kvalitet, men det här var ett tillfälle för mig att berätta om vad biskopen gör.

Vad är det som inte är övertygande med bloggandet?
- Att man ofta med elektronisk snabbhet skickar iväg saker innan man riktigt tänkt färdigt.

Att skriva om det som inte blir av
Men ärkebiskopen har lyckats blogga på ett intressant sätt under sin första bloggvecka. Det har varit personligt, tänkvärt och visat intressanta nedslag i det dagliga arbetet. Han har också varit tydlig när han definierat sin målgrupp som Uppsalaborna.

Den mest intressanta uppgiften är bloggartikeln där han berättar om ett brev han inte sänt iväg. Anders Wejryd skriver:

Under dagen fick vi iväg ett viktigt brev och avstod från ett annat. Ärkebiskopen av Canterbury och jag samt vår motsvarighet i den evangeliska kyrkan i Tyskland skriver gemensamt till Manuel Barroso och våra regeringschefer inför FN:s Balimöte om klimatet nästa vecka. Våga ta steg, skriver vi. Det finns många som stöder er, om ni vågar. Ett annat brev fick vara. Vi hade diskuterat att min kollega i Jerusalem, den lutherske biskopen Munib Younan och jag skulle formulera några viktiga punkter från kyrkorna inför Annapolismötet om fred i Mellanöstern. Det beslöt vi oss från att avstå från. Vi har framfört våra synpunkter så många gånger förr. Nu ska det inte vara påtryckningar de här dagarna utan förbön - för Munib Younans och min del färgad av uppskattning över den viktiga insats som vi tror Carl Bildt verkligen gör. Och förbönen behöver vara mångas!

Det är just sådana här små viktiga upplysningar som är essensen med bloggandet. Alla vet att vardagen är full av saker som diskuteras men inte följs upp eller verkställs. Vi får sällan veta vilka tankar det handlar om och skälen till varför det blir som det blir.

Kommentarer
En liten iaktagelse är att UNT:s läsare är försiktiga med kommentarer. Av detta kan man inte dra slutsatsen att bloggen inte läses. Snarare är läsarna lite försiktiga. Nu tillhör jag dem som tycker att officiella personers bloggar ofta är lite fusk. Dessa elitbloggare kommenterar ju sällan de kommentarer de får. Carl Bildt är ett exempel på detta. Interaktionen är en viktig del i bloggmediet.

Konstföreläsning om järnvägens estetik
Som tågnörd gläds jag åt det föredrag ärkebiskopen hållit på kyrkokansliets konstklubb. Under temat "Finns det en järnvägens estetik". Så spännande att höra ärkebiskopens fundering om den egna hemstaden Uppsala:

Varför skulle annars Bangårdsgatan vara precis lagom sned för att ge den avstigande i Uppsala bilden av slottet i fonden. Du har inte kommit till vilken håla som helst utan till rikets reservhuvudstad!

När man tänker på ärkebiskopar och tåg kan man inte undvika att återge en av ärkebiskopen, professorn och akademiledamoten Anton Niklas Sundbergs (1818–1900) berömda kommentarer. Möjligen är det en skröna men han uppges en gång på Centralstationen i Uppsala ha uttalat: -Där for det förbannade jävla tåget åt helvete, och jag som skulle med! Om historien nu inträffat i verkligheten är jag övertygad om att den under åren skarvats en del.

Kanske har alltså vår nuvarande ärkebiskop all anledning att oroa sig för spontanitetens fallgropar och man måste nog ge honom rätt när han uttalar: - Att man ofta med elektronisk snabbhet skickar iväg saker innan man riktigt tänkt färdigt. Så är det. Men oftast går det bra och förhoppningsvis lär vi oss hantera den nya tekniken efter hand.

Ärkebiskopens blogg på UNT
Ärkebiskopen på Svenska kyrkans webbplats

Läs även andra bloggares åsikter om Svenska kyrkan, bloggosfären