2007-12-04

Uppsagd men varför

Reklamskyltsmontören Markus Persson i Helsingborg blev uppmärksammad förra veckan när han stängdes av från arbetet efter att ha kommit till jobbet med rött och svart hår. Nu rapporterar Aftonbladet och SvD.se att han sagts upp från sin anställning.

Jag tycker inte att det är knepigt att en reklamskyltsmontör har igelkottsfrissa i olika färger. Likaså är det inte något egendomligt med lite smink och ett och annat bijouterier på en vanlig jobbare. Snarare skapar det ett förtroende att folk ser ut som de vill. En finansminster med övervintrad hästsvans, 40-plus, är väl ett exempel på att vi lever i en ny tid där vi uppskattar mångfald och starka karaktärer.

Men om en arbetsgivare tydligt säger hur han eller hon vill ha det får man nog följa dessa principer hur löjliga man än tycker att det är. Om arbetsgivaren har fel får väl kunderna reagera och arbetstagaren byta jobb.

Nu är Markus inte med i facket. Hade han varit det hade de uppenbart drivit hans fall. Men det är knappast att rekommendera att han driver detta ärende själv. Utgången är oviss och domstolarna kan komma fram till att arbetsgivaren kan ställa krav på arbetstagarens utseende. Det är ju inte heller otroligt att arbetsgivaren anför andra grunder för sin uppsägning. Förlorar Markus kan han förutom nesan att inte få skadestånd riskera att få betala hela eller delar av rättegångskostnaderna. Det är knappast rekommendabelt.

Om nu Markus är en hyvens prick, yrkeskicklig, flitig och med bra attityd är jag övertygad om att någon annan arbetsgivare anställer honom.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen. Men betydligt allvarligare är det att vi den senaste veckan nåtts av rapporter om några få bland sjukvårdspersonal som anser att de har rätt att gå i egna privata kläder och ha på sig smycken. De riskerar enligt expertisen andras hälsa. Och det är illa. Likaså är det usch och fy med kökspersonal som lägger bort mössan och delar med av sina hårstrån till matgästerna.

Helsingborgs Dagblad, Markus Persson förlorar jobbet
Sydsvenskan

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Per! Det här är Markus Persson. Ja just den Markus Persson som för två år sedan förlorade jobbet pga "ovårdat yttre". Jag vill tacka för din fina artikel angående mig och mitt hår.

Jag vill ge en kommentar till varför jag tog mig till lokalpressen den dag jag blev hemskickad. det är många som tyckt att jag krävt uppmärksamhet enbart för mitt utseende. Visst att det blev väldigt mycket uppmärksamhet pga av min hårfärg. Allt grundar sig på tidigare mobbningar inom företaget, orättvisa gentemot mig som människa osv. När jag började reklamfabriken 2005, så var jag blond och skäggig, mer ovårdat yttre då anser jag. 2006 färgade jag om mitt hår till svart och rakade av mig mitt skägg. Eftersom vi bar företagets kläder så var egentligen det svarta håret det enda "privata" jag kunde visa av vem jag var.

Efterhand ville jag pierca mig, vilket jag också gjorde. Både en och två piercingar i underläppen blev det. Men till slut fick jag ta av båda för att behålla jobbet. Detta var i början av 2007.
Därefter jobbade vi väldigt hårt, för hårt, för att hinna med allt. Till slut så sjukskrev jag mig i maj 2007 för att jag fått magkatarr. Eftersom jag dessutom var mobbad på Reklamfabriken så tillät sig chefen att övertalas av mobbarna att jag sjukskrivit mig för att slippa jobba. Chefen hade avskedspapperna klara när jag skulle komma tillbaka. Men en arbetskamrat som jag jobbade med väldigt nära, hade gått in och räddat mig, så chefen rev papperna.

När jag fick reda på dessa grejorna så började min lojalitet mot företaget tryta. Därför gick jag till Helsingborgs Dagblad den 26 november 2007 för att berätta hur man kunde bli behandlad på ett företag man jobbat hårt för i några år.

Ja det var lite av min historia. Hoppas du orkat läsa. Tack på förhand!

Mvh Markus Persson
(macky81_hbg@hotmail.com)

Per Westberg sa...

Tack Markus
/Per