Om ska och skall

SvD skriver att länsrätten ogiltigförklarar upphandlingen av missbrukarvård i Stockholms läns landsting. Skälet är att upphandlingen skett i strid med lagen om offentlig upphandling. Carema som tog hem upphandlingen har missat ett av de så kallade skallkraven i upphandlingen, nämligen att anställa en verksamhetschef när anbudet lämnades in. Det folkpertistiske landstingsrådet Birgitta Rydberg tycker att det är en märklig dom. -Självklart är det svårt för ett företag i Caremas läge att tillsätta en sådan post innan man vunnit avtalet om driften, säger Rydberg.

Landstinget kritik mot domtolen är märklig
Det är något märkligt att Rydberg inte inser sitt eget ansvar då det ju faktiskt är landstinget själva som formulerat bör- och skall-kraven i upphandlingen.

Ska eller skall
Kul i detta samanhang är att begreppet "skall-krav" är vedertaget. Ordet "skall-krav" ligger ganska bra i munnen och eftersom lagen om offentlig upphandling (2007:1091) genomgående använder verbformen skall är det ganska naturligt att tala om skall-krav.

I nyskriven lagtext används dock från och med hösten 2007 verbformen ska. När den nämnda förändringen i ny lagtext motiverades uttalades: ”Språket i våra texter bör vara så osynligt som möjligt, och därför väljer vi de språkformer som stör så få läsare som möjligt.

Det tycker jag är en bra formulering och jag försöker numera undvika ordet skall. Om det nu inte handlar om hundar förstås. Men "skall-krav" låter definitivt bättre än "ska-krav". Sistnämnda uttryck kan lätt sammanblandas med skoskav.

Regeringskansliets artikel: Skall blir ska

Bloggar om språk