Sverige har haft ett system med presstöd sedan 1820 då det beslutades om särskilda posttaxor för tidningar. Ett direkt presstöd infördes så sent som 1970 och vi har sett stöd i form av särskilda skatteregler, samdistributionsrabatt och produktionsbidrag till driften av dagstidningar i marknadsmässigt underläge.
I förra veckan har presstödets eviga belackare Dagens Nyheter av företagsekonomiska skäl sökt presstöd (DN). Det är smått ironiskt. Samtidigt ifrågasätter EU-kommissionen delar av presstödet som man menar snedvrider konkurrensen i den europeiska inre marknaden. Man markerar också att storstadstödet är osunt då det ändå är attraktivt för tidningar att etablera sig där.
När den geniale förre kulturministern Bengt Göransson (s) på SvD Brännpunkt försöker avfärda EU-kritiken med argument som att skrivelsen är ett uttryck för mindre begåvade byråkraters flykt till juridik när de tycker intensivt men tänker dåligt blir jag lite orolig. Så enkelt som att påstå att det är upp till kommissionen att bevisa sin tes är det inte. Faktum är att kommissionen alltsomoftast hamnar rätt i sina bedömningar av regelverket. Om detta kan man tycka både det ena och det andra.
Bengt Göransson är 76 år och synnerligen aktiv. När han säger något är det en stor klokskap som talar men i detta fall blir det tydligt att han slutade som statsråd för 17 år sedan. Det var fyra år före Sveriges inträde i EU.
Bloggar om presstöd
2008-11-18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar