Detta är min bestämda önskan och får inte göras till föremål för någon form av diskussion eller något slag av känslomässigt rabalder.Jag har vid några tillfällen skrivit om rabaldret kring arvet efter Ingmar Bergman. Min utgångspunkt har varit att det är rent trams att kräva att staten ska köpa och bevara Bergmans fastigheter vid Hammars och Dämba. Storheten kring Bergman ligger naturligtvis i filmer och manus och inte i fastigheter och inventarier. Dessutom verkar många missa att Bergman skrivit testamente och att det inte råder någon tvekan om att han vill försäljning ska ske till högstbjudande och intäkterna ska fördelas på arvvingarna.
Nu idag är det Åsa Bernlo, vd och Merit Kapla konstnärlig ledare för Göteborg International Film Festival som tar stämma i den kravkör som är så tondöv att man inte lyssnar på Bergman själv. På DN Debatt skriver de att sommarens stora samtalsämne bland film- och kulturintresserade utan tvekan har varit den förestående försäljningen av Ingmar Bergmans hus på Fårö och försäljningen av lösöre. De uppmanar nu aktörer som förfogar över offentliga eller privata medel och som vill göra en bestående kulturinsats för allmänheten att agera. Underförstått handlar det givetvis om att köpa fastigheter och lösöre.
Det verkar lite fattigt att "film- och kulturintresserade" ägnar sig åt fastigheter och döda ting framför den levande konsten. Vad värst är att de bortser från att satsningar på dessa ting, i strid med Bergmans yttersta vilja, givetvis skulle dränera andra kultursatsningar.
På Fårö kommer vi i framtiden att få se ett Bergmanmuseum i den nedlagda skolan. Detta är smått ironiskt eftersom en av Bergmans stora önskemål var att det skulle finnas en skola för barnen på Fårö. Men det gör det givetvis inte mer.
DN skriver även om auktionen på lösöret och vem vet kanske även den fyrhjulsdrivna bilen är en omistlig del av kulturarvet.
Läs mina tidigare inlägg:
2008-08-07, Statliga medel kan inte användas till allt
2008-08-15, Finns dessa mecenater
2009-06-30, Låt Bergmans hus bli privatbostad
Bloggar om Ingmar Bergman
3 kommentarer:
Jag har faktiskt ingen direkt åsikt om det här med Bergmans sista vilja och jag tycker rent generellt att man skall respektera människors sista vilja. Så vad har detta med någon eventuell "kulturelit" att göra?
Jag borde ha skrivit "en kulturelit" i stället för "kultureliten". Mitt språk har antagligen influerats mer av Göran Hägglund mer än vad som kan anses lämpligt.
Tack, och ursäkta språkpolis-fasonerna (även om jag inte kommer att upphöra med dom). Jag gillar annars din blogg, den är en annan röst. Därför blev jag förvånad.
Skicka en kommentar