2009-01-31

Jag är som Odell fast tvärtom


Aftonbladet skriver idag om Kristdemokraternas helomvändning i kärnkraftsfrågan. Mats Odells omsvängning illustreras med en bild på en ung Odell som vice ordförande i linje 3 med märket "Atomkraft Nej tack".

Själv bar jag 1980 märket på bilden (Linje 1 som företräddes av Moderaterna).

Nu skulle jag inte bära något märke alls men jag skulle antagligen sympatisera med linje 3. Vändpunkten var när jag läste boken "En bonde blir statsminister" där Thorbjörn Fälldin samtalar med Arvid Lagercrantz. Jag konstaterade då att centerrörelsens motstånd till kärnkraften bottnade i att man bekymrade sig över avfallsfrågan och den extrema rovdrift på naturen som uranbrytning innebär. Det var inte rädslan för att kärnkraftverket skulle flyga i luften som stod i första rummet.
På dessa avgörande punkter har kärnkraftstekniken inte avancerat någonting under 30 år. Men Centern och Kristdemokraterna har förändrats. Torbjörn Fälldin tycker nog inte detta är roligt. Själv tycker jag att det är ironiskt.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Uranbrytning innebär inte någon "extrem rovdrift på naturen". Var i hela fridens namn har du fått det i från?!

Uranbrytning skiljer sig inte från koppar- eller järnbrytning.

Visst, det frigörs radon vid brytningen, men detta är bara ett problem vid underjordsgruvor och det kan enkelt lösas med ordentlig ventilation.

Det är heller inte ett problem som är typiskt just för urangruvor. Det frigörs radon vid LKAB's järnbrytning med, och på 70-talet fick en gruvarbetare i en svensk järngruva i genomsnitt 20(!) gånger så hög stråldos som en arbetare i en australiensisk urangruva får i dag.

Faktum är att uranbrytning ofta är skonsammare än annan brytning, och det gäller särskilt nyöppnade gruvor, där in-situlakning används i allt högre grad i stället för underjordsgruvor eller dagbrott.

http://en.wikipedia.org/wiki/In-situ_leaching

Anonym sa...

Snälla du, åk till Ranstad titta på konsekvenserna av den lilla provbrytningen, och tänk efter!
www.nejtilluranbrytning.nu kan du gå in på, där får du veta lite mer!
Insitulakning är rena vansinnet,pumpa ner syra i ett skifferlager som ligger på drundvattenförande sandsten,vet du vad du pratar om?

Per Westberg sa...

Om man åker till Häggum för att titta på Ranstad ska man definitivt reflektera hur det skulle ha sett ut om man fått härja vidare. Frågan är om Billingen varit kvar överhuvud taget.

Anonym sa...

Det är ju ingen som har en tanke på att bryta lågvärdiga reserver som Ranstad, Ranstad var uteslutande ett militärt projekt. Med tanke på hur stora reserver som finns i resten av världen kommer svensk skifferuran aldrig att bli lönsam. Det som är aktuellt är hard rock mining i Norrland, där malmhalten är mycket högre.

Vad folk har svårt att förstå är att Sverige är Europas största gruvnation. Gruvor är bra. Gruvor skapar massor av välbetalada jobb och exportinkomster. Eller ni kanske ska fråga dem som bor vid gruvorna om man borde lägga ner dem?

Detta är Aitik koppargruva i Gällivare. De små orangea prickarna i dagbrottet är gigantiska gruvlastbilar.

http://www.boliden.com/www/bolidense.nsf/(WebSiteMapDocs)/588370D9733A73D2C1256DDC00511AC6/$file/Aitik%20flyg%202.jpg

Och detta är Dannemora gruva norr om Uppsala, som ska nyöppnas.

http://dannemoramineral.se/files/svensk/Press/Nyheter/081205bild1_sidbild.jpg

Så här ser gruvor ut. Vill man ha gruvor blir det så. Detta är oavsett om det är urangruvor eller koppargruvor. Det går inte att på ett rimligt sätt argumentera mot modern uranbrytning utan göra detsamma om modern kopparbrytning.

Så... vill Per Westberg förbjuda fortsatt brytning i Aitik? Förbjuda expansion av gruvan? Förbjuda nya koppargruvor i Sverige? Förbjuda återöppningen av Dannemora gruva? Förbjuda Dannemora mineral att börja bryta i andra delar av Uppland om deras prospektering är framgångsrik?

/Arvid

PS. In-situ-lakning är oerhört skonsamt. Det är ju inte direkt svavelsyra man använder, utan kolsyra, samma sak som ger bubblet i mineralvatten. Dessutom pumpas syran upp ur marken tillsammans med den lösta metallen. Den lämnas inte därnere.

Man kan ju dessutom se det hela som en miljöåtgärd: marken renas från sina "naturliga" uranföroreningar som avlägsnas från naturen med en skonsam process.

Chrille sa...

Hade en kurskamrat på universitetet. Han hade tittat på centerns jordbrukspolitik och intervjuat en av deras ledande politiker - vars namn jag inte minns - som drev kärnkraftsmotståndet tidigt (vi pratar innan 80-talet). Denne politiker (pensionerad redan för 20 år sedan) erkände i princip utan omsvep att kärnkraftsmotståndet inom centern hade sin grund inte i kärnkraftspolitik utan jordbrukspolitik. Det gällde att klämma ut varje möjlig bidragskrona till centerns största röstgrupp, bönderna. Genom att utmåla kärnkraften som stor fara kunde man utverka något slags bidrag som skulle betala bönderna för den risk det innebar att driva jordbruk och riskera att förlora sin födkrok vid en kärnkraftsolycka med kontaminering av jorden.
Krass egoism alltså, från centerns sida. Och på den vägen är det. Idag finns kärnkraftensmotståndet kvar, mer av historiska orsaker än rationella.

Per Westberg sa...

Det skulle vara intressant att veta vem denna politiker var och källans dokumentation. Uppgifterna är ju sensationella. Men det låter mer som den klassiska skrönan: "En kompis flickvän berättade..."

Och i Aitik har jag varit. Visserligen har ryktet sagt att Ranstad var en del i ett svenska kärnkraftsprogram men det har aldirg vederlagts. Inte för att jag tror att man ska ta upp brytning på Billingen men intressant är att det faktiskt så sent som i oktober förra året beviljats tillstånd för provborrningar runt Billingen. http://www.sr.se/cgi-bin/skaraborg/nyheter/artikel.asp?artikel=2405987

Anonym sa...

Det är ingen risk för brytningar vid Billingen eftersom det finns ett kommunalt veto mot uranbrytning (en ologisk lag förvisso, kommuner borde ha veto mot all gruvbrytning eller ingen, istället för att särbehandla uran då detta stärker fiktionen att uranbrytning är värre än annan brytning).

Men det skulle vara en skandal med brytning i billingen, oavsett om man vill få tag på uran, skifferolja eller vad det nu är.

Billingen är ett av få platåberg i Sverige och har mycket stora naturvärden som skulle skadas svårt vid gruvdrift. Om man inte använder ISL-metoden alltså. Jag vet inte om geologin i de svenska platåbergen är lämplig för ISL, men det skulle inte förvåna mig om den var det.

Detta är miljöpåverkan från ISL.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fe/Ralsko_uran.JPG

Knappast oacceptabelt ens på Billingen, eller hur? Ingreppet är ju oändligt mycket mindre än till exempel ett vindkraftverk, även om jag inte har något emot såna heller.

Vad gäller brytningen i Ranstad vill jag omformulera mig lite. Den skedde såvitt jag vet i halvstatliga AB Atomenergis regi, och det är ju allmänt känt att AB Atomenergi samordnade både vårt vapenprogram och det civila program som kallades "den svenska linjen", ett klockrent dual use-program baserat på tungvattenreaktorer.

På grund av tekniska problem, avstannade atomvapenambitioner och den amerikanska omsvängningen som innebar att de erbjöd alla vänligt sinnade stater billigt anrikat uran föll den svenska linjen, och med den Ranstadprojektet.

Det fanns inte längre något behov av inhemskt natururan när vi:

1. valde bort kärnvapen.

2. gick från tungvatten- till lättvattenreaktorer, då tungvattenrereaktorer kan köras på naturligt uran medan lättvattenreaktorer kräver bränsle anrikat till 3-5 % U-235, mot det naturliga 0,7 %.

3. kunde köpa utländskt uran billigare.

/Arvid

PS. För en sammanfattning av uransituationen i Sverige, se: http://www.mfk.nu/wp-content/uploads/geeconditionsofuraniummininginsweden.pdf

Den som sen till äventyrs vill ha faktauppgifter om uranbrytning i stället för de skrämselmyter som återanvänds i media kan med fördel kika på följande rapport: http://www.mfk.nu/wp-content/uploads/uranbrytning.pdf

Vem vet, Per Westberg kanske byter åsikt igen om han träffas av sanningens ljus. ;)

Per Westberg sa...

Jag ändrar alltid uppfattning när jag ser ett ljus. Men med ålderns rätt blir jag mer försiktig med att dra slutsatsen att det är "sanningens ljus" jag ser.

Enligt miljöbalken har kommuner veto vid uranbrytning men egentligen borde vetot ligga redan på propekteringsnivån.

Anonym sa...

Borde kommunerna ha veto mot järnbrytning och järnprospektering också?

Annars hänger din argumentation inte ihop, och verkar då snarare vara byggd på känslor än kall logik.

/Arvid

PS. LKAB-arbetarna fick inte 20 gånger så hög stråldos som dagens uranarbetare i Australien. De fick 76(!) gånger högre dos.

Per Westberg sa...

Det kommunala vetot är specifikt uttryckt just när det gäller regeringens beslut om kärnreaktorer och uranbrytning. Just detta talar för att man även vid prospekteringen skulle kunna gå längre än annars. Förvisso kan kommunalt veto enligt miljbalken bli aktuellt även i vissa andra situationer men det faktum att uranbrytning är särreglerat talar sitt tydliga språk.

Om sedan riksdagen styrts av känslor när de stiftat lagen har jag ingen kunskap om.

Känslor är inte att förakta.

Arvid sa...

Det talar sitt tydliga språk, visst. Budskapet är att uran är politiserat och orättvist behandlat.

Om en gruva uppfyller de lagstadgade miljökraven, vad spelar det då för roll vad det är för en sorts gruva? Om det är som vissa tror, att uran helt enkelt inte kan utvinnas på ett skonsamt sätt, då kommer ju ingen urangruva få brytningstillstånd, eller hur? Så vad är då problemet, varför ska det finnas en orättvis diskriminering?

Jag noterar för övrigt att du undvikit i princip alla frågor jag ställt tidigare, och i stället hänvisar till ovetenskapliga argument.

Men det kanske är en sån där grej om tro och vetande...

/Arvid