Jag är skeptisk mot alla de som säger att det är upp till den enskilda boxaren om han eller hon vill utsätta sig för risker. Så är det naturligtvis inte eftersom vi alltid ska hjälpa den som drabbas av sjukdom. Den enskildes val i ungdomen blir för eller senare allas vårt ansvar.
När nu Boxningsförbundet och debattörer som Paolo Roberto vädrar morgonluft och hoppas på en glidning i rättstillämpningen så att fler och mer våldsamma proffesionella boxningsframträdanden kan ske är det viktigt att syna argumenten.
Professorn i neurofysiologi Martin Ingvar smular idag sönder dessa argument och kan på goda grunder varan för svåra skadeverkningar. Han uttrycker även skepsis till argumentet att eljest våldsbenägna skulle kanalisera sin agressivitet i träningslokaler i stället för på gator och torg. Ett argument som både Mona Sahlin och Lena Adelsohn Liljeroth fallit för.
Javisst jag vet att ridsport också orsakar väldigt många skador. Men jag ser också att säkerhetstänket alltid är närvarande. Så verkar det inte vara i boxningen. Då skulle man inte tillåta slag mot huvudet.
DN 2006-12-17, "Även svenska elitboxare är drabbade av hjärnskador"
Andra bloggar om: boxning, sport
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Svenska Ishockeyförbundet har sökt samarbete, utan framgång, med det Svenska Budo & Kampsportsförbundet med motiveringen att hockey är en kampsport som kan ses som en hybrid mellan boxning och kendo fast på is.
Skicka en kommentar