Sven-Erik Magnusson har som bekant dömts till fängelse för rattfylleri. Han ansökte och fick chansen till elektronisk övervakning (fotboja) i kombination med ett behandlingsprogram. I torsdag fick han besök av frivården och blåste positivt i alkometern. Detta berättar Nya Wermlandstidningen idag.
I går kväll hämtades han till häktet för vidare avfärd till något fängelse.
Så djupt tragisk och ett sådant elände spriten skapar. Och så otroligt ont i magen jag får när jag tänker på hur Anders Lundin i somras på Allsång på Skansen stod och skämtade om Sven-Erik Magnussons fyllefärd.
Om Sven-Erik Magnusson har jag skrivit tidigare:
23 maj, Om rattfylleri och namngivande av kändisar
Aftonbladet
Expressen
Andra bloggar om: rattfylleri, alkoholproblem, Allsång på Skansen, Sven-Erik Magnusson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
9 kommentarer:
Lätt men falskt att lägga skulden på "spriten" när det handlar om enskilda personers oförmåga att ta ansvar för sina handlingar. Alkoholdrycker är verktyg för att höja stämningen, lätta på begränsningarna i det sociala samspelet och att ha något gott att dricka under en trevlig kväll. Drycken i sig kan inte hållas ansvarig för någonting. Allt handlar om hur den används. Vi är mesiga i vårt förhållande till alkoholister eftersom vi är rädda för att ge skarp och riktad kritik till personer som står oss nära.
Förresten (på tal om artikeln du skrev den 23 maj), jag har druckit både 8 och 10 starköl/cider under samma kväll och är ingen alkoholist för det.
JAg har sett så många alkisar att jag fattar att något hänt ihjärna. Visst sjutton är det spriten som orsakar eländet. Magnusson har själv berättat om sin sjukdomsdiagnos och det är naivt att inte inse att alkoholism är en sjukdom.
Att dricka åtta till tio starköl har jag ingen invändning mot men har du en kompis som gör det varje vecka ska du definitivt ta ett snack med vederbörande.
Och har du en kompis som inte blir märkbart berusad av denna mängd är varningssignalerna ännu mer alarmerande. Så var fallet med fotbollsstjärnan jag refererade till.
Hur tänker du när du säger att spriten "orsakar" elände? Jag kan förstå folk som tycker att alkoholproducenterna måste ta sitt ansvar - men de kan trots allt inte tvinga någon att köpa deras produkter. Eller dem som driver krogar och barer - men återigen, de kan inte tvinga någon att dricka en öl (och dessutom är det dyrt).
För mig hamnar ansvaret alltid till sist hos konsumenten, slutanvändaren, den enskilda människan. Drycken hittar inte in i kroppen av sig själv.
Ansvaret är til syvende og sidst individernas. Det har jag alltid hävdat. Framförallt är det ett ansvar vi har för våra arbetskamrater och vänner.
Hur tänker du när du säger att spriten "orsakar" elände?
Jag skulle gissa på att spriten orsakar elände genom att den är beroendeframkallande. Att dricka 8-10 öl på en kväll är inget elände annat än dagen efter, gör man det en gång och har de riskfaktorer som gäller för alkohol, så finns det risk att spriten "bestämmer" / "orsakar" 8-10 öl nästa helg, helgen efter det och till syvende och sist, elände! Det blir ännu mindre individens ansvar om man tittar på hur samhället i stort brister på att prata om spritkulturen/alkoholismen där man å andra sidan förordar sprit i umgänge för att nästa stund peka finger på den som åkt dit.
De påståenden du lägger fram - att alkohol är beroendeframkallande och att samhället förordar sprit i umgänge - håller jag fullständigt med om, men jag anser inte att detta minskar individens personliga ansvar för sitt drickande det minsta.
Alkohol är beroendeframkallande: detta är allmänt känt och således något individen tar ställning till innan han/hon börjar dricka. Om man inte klarar att dricka ansvarsfullt, ska man fatta beslutet att inte dricka. Annars blir följderna katastrofala och den som drabbas hårdast är alkoholisten själv.
Samhället förordar sprit: att skylla sina personliga problem på "samhället" är en billig ursäkt som knappt ens skolbarn kommer undan med (där kallas det grupptryck) - det är en fråga om personlig mogenhet att kunna fatta sina egna beslut om sitt liv och sin livsstil.
Med frihet följer ansvar. Ansvaret är individens. Så enkelt är det.
Kanske ska vi tänka en del på de människor som sitter fast i alkoholen. Oavsett det egna ansvaret är det många som drabbas av alkoholen. Kvinnan som misshandlas tycker nog inte att det är läge att prata om individens individuella ansvar. Min point är att omgivningen ofta är allt för passiv inför alkoholproblem.
Mesighet kallar jag det.
Det har du rätt i.
Mycket skrivet om Sven-Erik Magnusson, kan inte vara lätt och läsa om sig själv i tidningen speciellt då hela svenska folket vet att man är alkoholist.Hörde i dag på en gammal radiosändning från radio värmland, där man fick höra Sven-Erik från rättegången.Han lätt verkligen ångerfull, kändes mer personligt att höra hans egna ord än det tidningen skriver.Jag försvarar inte alkoholen vet att den dra ner människor, hoppas bara dem tar sej upp.En lång väg tillbaka.Finns ett ljus att nå bland skuggorna, hoppas dem finner ljuset.
Skicka en kommentar