Begåvning som slarvades bort

Det är något egendomligt att SSU-ordföranden Anna Sjödin avgår genom ett inlägg på DN-debatt. I stället borde hon ha tagit intryck av alla de som tidigt gav henne rådet att avgå. Samtidigt blir det vämjeligt att åter läsa att hon är en oskyldig person som förvägras prövning i högre instans. Självklart skriver hon inte en rad om sin kraftiga berusning och att hon tvivelsutan faktiskt tog ordningsvaktens bricka under brottningsmatchen. Bara en sådan sak visar att Anna Sjödin inte är trovärdig i sin beskrivning av vad som hänt.

Om man plockar bort alla delar av artikeln som handlar om Anna själv växer en bra argumenterande politisk text fram. Om Sjödin nu också gör sorti ur politiken är det naturligtvis en förlust. Det behövs människor som Sjödin som kan förklara sin politiska hållning genom sina egna erfarenheter: Anna Sjödin skriver:

I högerns England vaknade jag politiskt. Jag träffade ungdomar som tvingades dra ut sina tänder för att de inte hade råd att laga dem. Jag såg pensionärer hanteras som kollin man kunde tjäna pengar på. När jag protesterade fick jag nattskiftet och sen sparken. Om du faller i ett sådant samhälle faller du hur långt som helst. När jag öppnade ögonen såg jag också orättvisorna här hemma.

Det hade varit bra om Anna Sjödin hade kunnat vara lite självkritisk och sagt: - Om man är SSU-ordförande kan man inte springa på krogen och bli dyngfull.

Om Anna Sjödin har jag tidigare skrivit:

2006-10-15, Anna Sjödin tar time-out
2006-10-12, Anna Sjödin - Vistelsen i fyllecellen borde ha räckt för avgång
2006-05-01, Anna Sjödin är en belastning - På nykterhetsnämndernas tid hade hon fått en uppläxning av partikamraterna
2006-04-15, Deppa inte över politiker som begår brott. Det är värre på spanska solkusten
2006-04-07, Anna Sjödin får stöd från SSU-distrikten
2006-04-05, Det sups för mycket

DN, "Jag avgår i dag"
SvD
Aftonbladet

Andra bloggar om: Anna Sjödin, politik, SSU