Håkan Hellström, Lasse Kronér Jaqee, Freddie Wadling och de andra menar att kommunfullmäktiges beslut är uppåt väggarna och frågar sig vem som vill leva i en tyst stad och vem som vill höra musik som Göteborgs kommun tycker är lämplig att ge tillstånd? Bevekelsegrunderna för Göteborgs stad handlar om att de som arbetar i butiker störs av musiken som ofta är enformig och bullerliknande. Bland argumenten finns sannolikt även att kommersen störs.
Men Håkan Hellström och den andra gör verkligt självmål när de har det dåliga omdömet att jämföra med 30-talet i Tyskland. De skriver:
Somliga gillar opera och andra AC/DC. Men att sätta sig till doms över kvaliteten på musik och reglera till tystnad klingar i våra öron tyskt 30-tal.
Det är oerhört att associera till tyskt 30-tal där böcker brändes och oliktänkande dödades. För övrigt var gatumusiken sällsynt närvarande om än i form av nazistiska kampsånger och marschmusik.
Själv har jag alltid uppskattat gatumusik men utsätts vissa dagar för en plåga på kontoret. Jag som är van att höra andras musik dagarna i ända i hemmet kan inte arbeta utan öronproppar när trumpeter och sax spelar ett par takter ur tre melodier dagarna i ända. Till och med den vackra musiken från panflöjten blir i kombination med trumman en plåga. Det vore inte helt fel om Hellström, Wadling och de andra tänkte på dem som jobbar i butikerna.
Om mina egna erfarenheter av gatumusik har jag tidigare skrivit:
En av mina nära tycker att de där gubbarna som stryker omkring på stadens gator och spelar blåsinstrument (jag menar inte vaktparaden) är ett trevligt inslag i gatubilden. Jag själv blir lätt irriterad på musikanter som ibland sitter utanför mitt fönster och spelar samma låt dagarna i ända. Vad låten heter vet jag inte men när jag gjorde lumpen sjöngs den med texten:
Aj aj, aj aj, Nu är det nära, små solisar tittar sig vilset omkring, Ja då är det j*****t nära. Min familjemedlem associerar till känsla av att sitta på Café Florian vid Markusplatsen i Venedig och lyssna på en viol. Men för mig är jämförelsen främmande.
GP, GP, Sydsvenskan, Sydsvenskan, DN, Aftonbladet
Bloggar om gatumusik, Medborgarplatsen