2012-03-31

Polisen ska inte twittra

Polisens närvaro i sociala medier väcker frågor. Man verkar okritiskt tycka att närvaron är alltigenom positiv. De polistaktiska analyserna verkar lysa med sin frånvaro. Som jämförelse kan nämnas att man inte kan sms:a till 112. Det kanske de flesta tycker vore bra men nackdelarna har bedömts överväga och endast den som är registrerad (hörselskadad motsvarande) kan sms:a SOS 112.

@YB_Sodermalm
Svenska Dagbladet uppmärksammar idag att twitterkonton och Facebooksidor dyker upp som svampar ur jorden inom polisen. Givetvis är det sanktionerat av polisledningen med de goda amibitionerna att öka allmänhetens insyn i och förståelse för polisens verksamhet. Så långt allt gott.

Journalisters etik och självmord
I spelreglerna för press, radio och TV vilka uttalar journalisternas press- och yrkesetik uttalas att man ska iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd. Bakgrunden till denna bestämmelse är också att exponering av självmord kan öka benägenhet hos andra att ta sig av daga. När media rapporterar om människor som hittas döda i Riddarfjärden spekulerar man inte i om det är en olycka eller livsleda som ligger bakom händelsen även om det ofta finns en sann historia att berätta. Likaså är media försiktiga med att publicera initierade fakta om personer som försvinner. När polisen närvarar på twitter blir man en aktör i media. Man börjar spela på en annan planhalva och det är relevant att ställa frågan hur den polistaktiska analysen ser ut och om man gjort en riskbedömning av riskerna för att bryta mot tystnadsplikten.

Suiciddramat och polisen närvaro på twitter
Själv har jag upplevt polisens twitttrande och Facebookande som positivt till för några veckor sedan då ett suiciddrama utspelade sig på twitter. Jag följde inte denna händelse live men tittade samma kväll igenom twitterflödena och blir minst sagt förvånad när jag nu läser att det twittrande yttre befälet på Södermalm ( @YB_Sodermalm ), inspektör Viktor Adolphson, lyfter fram denna händelse som att twitter kan vara ett hjälpmedel i aktuta lägen.

I min enfald har jag trott att polistaktik är något som utvecklas över tiden och att man noga utvärderar och justerar ny taktik. Men när det gäller sociala medier som del i polistaktiken verkar det precis tvärtom. Entusiastiska polismän får med sina chefer och experimenterar hej vilt. Det mesta blir rätt men man verkar inte vara medveten hur fel det kan bli.

Händelsen
Saken var att en ganska namnkunnig och välkänd person med många followers på sin twitter uttalar oro och tecken på depressiv episod. Småningom går twittrandet över i uttryckliga självmordstankar för att slutligen bli ett anrop till @YB_Sodermalm med besked om vilket rum på ett stockholmshotell personen befinner sig. Dramat slutar med att den suicidbenägne personen får hjälp.

Funkade verkligen twitter
Även om inspektör Adolphson påpekar att man i en nödsituation inte ska kontakta polisen via twitter utan via 112 är det uppenbart att de klickade rejält här. Av artikeln framgår att det endast var en person (läs follower) som kontaktade polisen. Man får hoppas att den personen ringde 112 och inte körde twitter. I denna situation borde fler ha ringt polisen som genast hade kunnat undersöka var den suicidbenägne personen befann sig.

Nu fick denna historia uppmärksamhet i twittervärlden. Utgången var efter omständigheterna lycklig men kvar finns en person med en svår diagnos där uppmärksamheten kring depressionen inte kanske är helt positiv i den medicinska behandlingen. Kvar finns också närstående som får en exponering som kanske inte gör situationen lättare.

Ingen skugga över hur polisen hanterade den akuta situationen. Det var föredömligt. Men twittrande har risker. Kanske är det inte så bra att ett yttre befäl på kungliga Södermalm veckan efter försöker sig på en föreläsning om förtalsbrottet där bland annat den självmordsbenägna personen adresseras. Twitter är inte platsen att berätta om komplicerade brottsrekvisit och handlar det om förtal via twitter kanske det är åklagarens sak att göra bedömningar.

Twittrande kan ge falsk trygghet
Men värst av allt. Allmänheten invaggas i den falska tryggheten att Yttre befälet på Södermalm alltid är beredd att ingripa genom närvaron på twitter. Nog borde man reflektera mer över polistaktik när man ger sig ut på twitter och Facebook. Det finns tusentals polistwitterkonton i världen men de allra flesta av dem inbjuder inte till dialog. De är "bara" en del i polisens professionella informationshantering.

Jag minns hur polisassistenten Claes Cassel var den första informatören hos polisen. Han hittade rätt. Nu har polisen många kompetenta specialutbildade poliser som fungerar som informationsbefäl. Kanske blir det lika lyckat med twitter. Men experimentera inte med detta och utgå inte ifrån att närvaro på sociala medier per definition är bra.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

2012-03-29

Felaktigt uttryck herr exminister

Det är lite sorgligt att Tolgfors avgår men han känns uppriktig när han talar om sig själv och sin familj. Även om jag inte gillar att han hämtar en scen där han tar emot stupade soldater på Ärna och beskriver det som det svåraste i jobbet. Det är givetvis ett ögonblick där försvarsministern ska finnas närvarande och delta i sorgen. Men i den stunden ska departementschefen vara en empatisk klippa. Någon som hjälper anhöriga att bära sorgen. Inte någon som vacklar i den ofattbara sorgen och katastrofen. Tvivelsutan är det tufft att vara statsråd och sannolikt är det få som orkar med den gigantiska arbetsinsatsen i förening med pressen och svårigheten i uppdraget.

Jag vågar mig ändå på att vara lite petimäter när det gäller Tolgfors och Reinfeldts presskonferens. Det var inövade och retoriska repliker som Reinfeldt och Tolgfors levererade. Ordval som vädjade till känslor, snygga bryggor mellan olika ämnen och uppräkningar 1, 2 och 3.

Men svenskläraren hade satt "kont" i marginalen. Tolgfors gjorde sig nämligen skyldig till en så kallad kontamination; det vill säga sammanblandning av två uttryck. Eller kanske en oäkta kontamination. Ett felaktigt använt uttryck. Tolgfors sa nämligen:
De sista veckornas mediauppmärksamhet blev droppen som urholkade stenen, om uttrycket tillåts
Men dessvärre tillåts inte uttrycket. Tolgfors menade nog att mediauppmärksamheten blev droppen som fick bägaren att svämma över. En droppe som urholkar stenen droppar under en lång tid. Det är samma droppe hela tiden. Om det var mediauppmärksamheten som fick droppen att urholka stenen var det inga andra orsaker än detta till avgången.

Var detta spontant var det bra. Men var användandet av uttrycket planerat var det knepigt.

2012-03-27

Vem vill flyga det flygplanet

SvD fångar upp en fullständig pseudonyhet när man skriver att den norska black metalprofilen Øysten Aarseth (1968-1993) kan komma att ge namn till ett av flygplanen i Norwegians flotta. Detta då Aarseth just nu leder en omröstning där flygbolaget vill få fram nya hjältar. Ett namn som ska komplettera flygplan som uppkallats efter exempelvis Henrik Ibsen, Roald Amundsen och Thor Heyerdahl. Som svensk blir man glad när man flyga med kärror namngivna efter Garbo, Linné och Celsius.

Nu är dock Aarseth inte en gosse som sjöng i kyrkokören direkt. Han var en djävulsdyrkare som var duktig på att uttrycka hat mot mänskligheten. Skrönorna om honom är många. Bland annat att en bandmedlem tog livet av sig. I stället för att ringa polisen lär Aarseth ha köpt en kamera, dokumenterat det hela och tagit benbitar som souvenier. Jag tvivlar.

Men att Aarseth skulle få ge namn till ett flygplan tvivlar jag på. Om Svenskan läst Verdens Gang skulle man ha kunnat vederlägga att så inte är fallet. Norwegians informationschef säger:
Når nominasjonsprosessen avsluttes 28. mars, skal Norwegian gå gjennom kandidatene for å vurdere om de innfrir selskapets krav.
Da blir det gjort en faglig vurdering, og vi har visse krav som må fylles. Personen skal være et ikon som selskapet og det norske folk kan se opp til og identifisere seg med, og vedkommende skal ha utfordret i sin samtid, sier Sandaker-Nielsen. I tillegg må familie og etterkommere av personen samtykke til at personen kan brukes på Norwegians haleror
Haleror betyder nog stjärtfena.

2012-03-19

PetimäterPer och Svensk författningssamling

Jag har möjligen hittat tre fel när det i Svenska författningssamling kungörs att Sverige har fått en ny tronföljare.

Vad kan publiceras i SFS
Svensk författningssamling (SFS) är en kronologisk sammanställning av svenska författningar. Med författningar förstås lagar, förordningar och andra rättsregler som i 8 kap. regeringsformen betecknas som föreskrifter. I SFS kungörs, med några få undantag, författningar som har beslutats av riksdagen eller regeringen eller av en myndighet under regeringen eller riksdagen. Detsamma gäller de internationella överenskommelser och de ändringar i sådana som enligt författning ska gälla som svensk rätt. Rättsakter som innefattar föreskrifter beslutade av Europeiska unionen och som gäller här i landet, kungörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det är kul, och lite av historiens vingslag, när Riksmarsalken i SFS 2012:75 tillkännager att Kronprinsessan nedkommit med en arvfurstinna. Särskilt häftigt är att författningen undertecknas med "På nådigt uppdrag". Men frågan är om detta verkligen ska publiceras av regeringen i Svensk författningssamling. Något stöd för detta hittar jag vare sig i lag (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar eller författningssamlingsförordningen (1976:755).

Visst är det bra att det offentliggörs att att en tronföljare är född men publicering i SFS skedde vare sig när Victoria föddes eller då Carl Philip, i egenskap av kronprins såg dagens ljus 1979. Om nu Konungen ska vara konsekvent ska han meddela varje gång en tronföljare föds. Låt oss säga att alla hans avkommor får tre barn kommer det i tredje generationen att vara 81 tronföljare och i fjärde generationen 243 stycken. Givetvis måste man offentligt kungöra när någon dör eller avsäger sig tronföljden. Många SFS blir det.

Hur stavas Stockholm slott
När jag nu är i petimätertagen noterar jag att man i författningen skriver Stockholms Slott med versalt "S" i slott. Kungahuset själva kallar slottet Kungliga slottet. Fastighetsverket skriver Stockholm slott med gement "s" i slott. Förr i tiden när konselj hölls på slottet använde man gement "s".

Grafisk formatering
För att avsluta petimäteranmärkningarna noterar jag att den tryckta författningen formaterats fel. Man har nämligen indrag i första stycket. SFS skrivs aldrig med indrag i första stycket eftersom indrag markerar nytt stycke i författningstext.

Sammanfattningsvis tycker jag att SFS 2012:75 var en glad SFS. Roligare än förordning (2012:30) om Flegtlicenser för import av timmer. En typisk SFS.

2012-03-18

Aftonbladet tror att moderaterna är ett företag

Jag ler lite åt Aftonbladets freudianska felskrivning på ledarplats idag. Ledarskribenten Daniel Swedin skriver:
I helgen samlades Moderaterna till ­bolagsstämma i Örebro.
Uppenbarligen är han så arg på moderatpolitik att Sverigemötet 2012 blir bolagsstämma. Undrar om han tror att det finns A- och B-aktier.

Visserligen privatiseras det friskt men ännu är inte parierna aktiebolag. Nu kan man dock undra om inte Aftonbladet verkligen tror att partipolitiken blivit företagande. På nyhetsplats har man rubriken "M vill ha MP". Klassiska uttryck när det gäller företagsförvärv. Med tanke på denna nyhet blir det nog stopp för handel med aktier i både moderaterna och miljöpartiet.

2012-03-15

Rätt att JK-anmäla

Att journalister inte har koll på meddelarfrihetens begränsningar är dåligt då de riskerar att sätta sina uppgiftslämnare i klistret och därmed i förlängningen även riskera förtroendet gentemot tipsare.

Offentlighetsprincipen och dess meddelarfrihet är ett viktigt inslag i journalistiskt arbete i allmänhet och grävande journalistik i synnerhet. Meddelarfriheten är en möjlighet enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som innebär att var och en har en rätt att fritt meddela uppgifter till massmedieföretag för offentliggörande. Som uppgiftslämnare kan man normalt inte straffas för detta trots att det annars skulle vara straffbart att lämna ut uppgifterna. Det råder också ett efterforskningsförbud och den som är offentliganställd kan till exempel i många situationer lämna ut hemliga uppgifter utan att straffas.

Att någon lämnat ut uppgifter är sannolikt bakgrunden till att media lyckas djupdyka i FOI-affären. Gott så långt. Men att media har meddelarrätten som arbetsverktyg innebär inte att allt är tillåtet. Den journalist som tar emot uppgifter har ett ansvar gentemot sin uppgiftslämnare att berätta att meddelarfriheten inte har oändlig räckvidd. När det gäller vissa sekretessbelagda uppgifter, till exempel mycket av den tystnadsplikt som finns kring vapenhandel, utrikesområdet och på förvarsområdet kan en läcka straffas. Låtväl att det är då Justitiekanslern som företar utredningen och eventuellt åtalar.

Att FOI nu förbereder en anmälan till Justitiekanslern om brott mot tystnadsplikten är föga konstigt. Det är faktiskt deras skyldighet att göra så. Myndigheten får ju inte själv spåra källa och vidta åtgärder men de kan göra en bedömning om uppgifter i media tyder på att kvalificerat hemligt material röjts. Det är Justitiekanslerns sak att utreda och eventuellt åtala.

Mer förvånande är reaktionen från Ekots chef och ansvariga utgivare Anne Lagercrantz som tycker att FOI:S beslut är djupt olyckligt. Hon säger:
– Är det så att myndigheterna vill efterforska våra källor är det djupt olyckligt. Jag ser det som ett sätt att försöka skrämma våra uppgiftslämnare. Vi fortsätter vår rapportering och skyddar givetvis våra källor i alla lägen, säger hon.
– Det är viktigt för allmänheten i ett öppet samhälle att känna till hur Sveriges vapenaffärer med diktaturer ser ut. Dokumenten har varit en förutsättning för vår publicering.
Det är rätt skrämmande att Ekots chef inte verkar ha riktig koll på begränsningarna i meddelarfriheten. Syftet att bryta en tystnadsplikt kan vara nog så ädel men allt är inte tillåtet. Om nu Justitiekanslern inleder förundersökning och småningom kanske åtalar någon faller ansvaret stort på Ekot. Har man villfarit uppgiftslämnaren?

Men konsekvenserna kan bli större än så. Människor kan skrämmas att inte heller berätta om sådana hemliga uppgifter som faktiskt omfattas av meddelarfriheten.



2012-03-13

Nyhetsrapporteringen kring Lundin Oil spårar ur

Att Carl Bildt tidigare suttit i Lundin Oils styrelse är givetvis försvårande när det gäller hans oväld som utrikesminister. Särskilt som företag inte lyckats övertyga att man inte är smittad av över brott mot internationell lag i samband med prospektering i Sudan. Bildt har en enastående förmåga att skaka av sig kritik trots att han i sitt försvar är insinuant, impertinent och oförskämd.

Men i sin iver att kunna avslöja något kring Lundin går media så långt att man undergräver sitt eget förtroende. Med rubriken "De delar på oljevinsten" visar Aftonbladet bilden på 13 statsråd och man får givetvis uppfattningen att de sitter med stora aktieinnehav i Lundin Petroleum. Men i själva verket handlar det om att de utpekade statsråden har andelar i aktiefonder som i sin tur har gjort satsningar i Lundinsfären.

Detta är en ickenyhet och det skulle förvåna mig om inte reportrarna på Aftonbladet var i samma situation. Sanningen är ju att halva svenska folket har andelar i de fonder som anges. Att även TV4 tar upp denna pseudonyhet är obegripligt.

2012-03-04

Delat ansvar inget ansvar - om olyckan i Globen


Bilden ovan visar en sida från Yellow Line AB. Det företag som byggt den läktare som i fredags rasade på Globen. Företaget vägrar svara på frågor och texten under fliken "Läktare" blir nästan ironiskt.

Olyckan på Globen i fredags visar återigen att delat ansvar innebär inget ansvar.
I fredags kväll gav en uppbyggd plattform vika under en konsert på Ericsson Globe med dj:n Avicii. Jag väljer att använda det officiella namnet Ericsson Globe i stället för Globen vilket ju är beteckningen i folkmun. 30 personer föll handlöst upp till fyra meter ned mot golvet under plattformen. 26 personer fördes till sjukhus varav sex stycken i ambulans. En person fick allvarligare skador. Olyckan kan vara en parallell till den olycka på Norrlandsoperan som inträffade 2007 då ett 30-tal ungdomar skadades vid en konsert med Mando Diao. Norrlandsoperans VD dömdes till 120 dagsböter för vållande av kroppskada och framkallande av fara för annan.

Splittrat ansvar innebär risker
Men det är illa att intäkter går före sunt förnuft och hög säkerhet. Trots att utredningen inte är slutförd bestämmer sig Stockholm Globe Arenas tillsammans med arrangörer SPG Live att bygga upp scenen och dagen efter köra nästa konsert. Man kan givetvis känna sig helt säker efter att ha konsulterat expertis men man borde vara försiktig innan orsaken till olyckan är kartlagd.

I DN läser jag Yellow Line som byggt upp den plattform som rasade i Globen inte vill ge några kommentarer om hur besiktningen gått till eller om några brister gjorts av själva byggandet. "Ni får återkomma på måndag", meddelar företaget. Fullständigt oseriöst. Särskilt som just byggaren kan blir straffrättsligt ansvarig. Så är fallet om det är en totalentreprenad annars går ansvaret tillbaka mot fastighetsägaren. SGA Fastigheter AB äger Globen och är ett dotterbolag till Stockholms Stadshus AB vilket i sin tur ägs av Stockholms stad. Stockholms stad är alltså fastighetsägare. Evenemangsverksamheten drivs av Stockholm Globe Arenas som ägs av AEG Facilities. Detta företag är i sin tur ett helägt dotterbolag till Anschutz Company. Konserten med Avicii arrangerades av SPG Live, en del av Stureplansgruppen som enligt sin företagspresentation är en upplevelsekoncern med säte och verksamhet kring Stureplan. SIC! De borde inte släppas söder om Slussen. :)

Hopp till Statens Haverikommission
Nu får vi hoppas att Statens Haverikommission tar initiativ till en undersökning parallellt med polisens förundersökning. Det är uppenbart att det kan finnas mängder av systemfel när det gäller godkännanden och ansvar vid konserter. Hade det varit frågan om en byggställning hade konstruktionen förhandsgodkänts men så är inte fallet med scenanläggningar av denna typ.

Delat ansvar inget ansvar är en sanning.