2012-02-12

Nyheter 2012 | Skatteverket

Jag läser i Nyheter 2012 | Skatteverket den som äger skog eller lantbruk och deklarerar elektroniskt i år kan få sin skatteåterbäring till midsommar.

Nu kan de inte bara få potatisen till midsommar utan även skatteåterbäringen.

2012-02-11

Maria Wetterstrand med sanningar för oppositionen

Den allmänna opinionen drabbades i veckan av "grekiska sjukan" när man gick i taket kring Reinfeldts pensionsutspel. Få verkade vilja förstå att den demografiska utmaningen, där fler människor lever längre, gör att kostnader för pensioner, sjukvård och omsorg kommer att stiga. Samtidigt kommer det vara relativt färre människor i det som traditionellt brukar kallas arbetsför ålder. När Reinfeldt talade om pension vid 75 år var det i en kontext där vi 2060 kan förutse att befolkningstillväxten sker i åldrar över 65 år. Men opinionen verkar ha uppfattat att dagens 60-åringar ska gneta på till 75 och att alla måste gå i pension vid 75 år.

Det är ganska klart att oppositionen inser att Reinfeldt inte är ute ock cyklar. Socialdemokraten Tomas Eneroth, vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, är ganska hovsam i kritiken och undviker som katten kring het gröt just frågan om 75 år. Han menar att det är provocerande av statsministern att enbart tala om höjd åldergräns. Och så är det givetvis men granskar man vad Reinfeldt sagt inser man att han inte enbart talar om höjd åldergräns. Läs här. Däremot skulle man kunna hävda att Enerot undviker detta med åldersgränser och därmed bidrar till att få väljarna att tro att frågan om åldersgränser faktiskt är ofrånkomlig. Tomas Enerots kommentar finns här.

Det är mot denna bakgrund befriande att läsa Miljöpartiets tidigare språkrör, Maria Wetterstrand, i dagens Sydsvenskan. Hon skriver:
Må så vara att uttalandet (Reinfeldts uttalande) var ett misstag ur något slags moderatpolitisk regeringsstrategisk synvinkel och ett avsteg från statsministerns normala princip att aldrig egentligen säga någonting. Det här är en viktig diskussion som inte får sopas under mattan.
Oppositionen gör ett misstag om de, på vad vi i dessa dagar upplever som grekiskt manér, vinner opinion genom att undvika bittra fakta.


2012-02-10

Lagar avgör val av preposition

Häromdagen skrev jag blogginlägget "Leif GW Persson kan också ha fel". I mitt inlägg skrev jag om intagna "i" kriminalvårdsanstalters tillgång till Internet. I en läsarkommentar skriver signaturen Maria:
Heter det "intagen i kriminalvårdsanstalter"? Heter det inte på?
Själv har jag använt propositionen "på" i detta sammanhang tills i förra veckan då jag läste ett beslut från JO och konstaterade att både Kriminalvården och JO genomgående använde prepositionen "i" -intagen i kriminalvårdsanstalt. Att "på" spökar beror nog på att många i dagligt tal säger: "sitter på fängelse".

Men lagar kan vara normerande när det gäller val av prepositioner. I den nu gällande Fängelselagen (2010:610) uttalar man i portalparagrafen att lagen gäller bestämmelser om verkställighet i fängelser. Den lagen ersatte lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Redan 1974 var det alltså prepositionen "i" som gällde. Och det börjar inte där. Föregångaren var lagen (1964:541) om behandling i fångvårdsanstalt.

Det är alltså en lång tradition att säga "intagen i kriminalvårdsanstalt.

2012-02-09

Man kan stjäla från ett dödsbo men inte ur ett dödsbo


Skånska Dagbladet skriver idag om hur dieselstölderna ökar i Skåne. Rubriken lyder "Dieselstölder lavinökar". Lavinökar förekommer med 173 träffar på Google. De flesta av träffarna härrör från dagens artikel i Skånskan och vi kan väl dra slutsatsen att ordet inte finns. Givetvis är det uttrycket "ökar lavinartat" som spökar.

Men jag hittar ytterligare en lustighet i Ystads Allehanda som berättar att en 50-årig man dömts för stölder som han delvis begått tillsammans med sin 20-åriga dotter. Tidningen skriver:
På Ådalavägen drabbades en målsägare vid flera tillfällen, precis som på Nybrovägen där 51-åringen stal verktyg och prydnadsföremål ur ett dödsbo.
Men nu är det ju så enkelt att man inte kan stjäla ur ett dödsbo. Dödsbo är kvarlåtenskapen efter en avliden person. Dödsbo är en juridisk person och inte en lokal.

Ska jag var riktig petimäter kan jag konstatera att Ystad Allehanda ger oss en resa bakåt i tiden. I ingressen talar man om den 50-årigem mannen som dömts. Men när man beskriver en del av brotten som han begått talar man om 51-åringen. Samma med dottern som är ömsom 20 år ömsom 21 år.

2012-02-08

Leif GW Persson kan också ha fel

Leif GW Persson känns ibland som ett orakel. Förutom sitt expertområde verkar han duktigt allmänbildad. Själv tillhör jag dem som tror på allt han säger. Men igår blev det en repa i lacken när han på minst två punkter hade duktigt fel i SVT:s Veckans Brott.

Fel om Anna-Greta Leijon
Om man får tro Aftonbladet har förre statsrådet Anna-Greta Leijon reagerat på att Persson i programmet påstod att hon efter terrorangreppet på Västtyska ambassaden 1975, mot läkares inrådan utvisade den brännskade RAF-terroristen Siegfried Hausner. I själva verket var det terroristen Hanna Krabbe som utvisades direkt. Hausner utvisades i samråd med läkare efter en vecka och dog ytterligare en vecka senare på Stuttgart Stammheimfängelset i sviterna av sina skador. Leif GW Persson berättar att han kommer att göra en rättelse i nästa avsnitt av programmet.

Fångar och Internet
Men Perssons fel tar inte slut där. I en annan del av programmet har han en utläggning där han påstår att intagna i kriminalvårdsanstalter kan ha tillgång till Internet. Men så är det inte.

Jag frågade Kriminalvårdens huvudkontor idag. Systemförvaltaren Bengt Wallin svarade snabbt att intagna generellt inte har tillgång till Internet. Intagna som t.ex. studerar vid högskola kan dock få tillstånd att använda Internet för kommunikation med en lärare på högskolan. Detta sker i så fall under sekundbevakning det vill säga att personal övervakar hela tiden som den intagne använder datorn. Kriminlavårdens dator är dessutom filtrerad så att det är omöjligt att komma åt sidor om t.ex. droger, vapen och pornografi.

Kriminalvårde har dock för avsikt att göra ett försök på några anstalter med en s.k. Whitelist. Whitelist innebär att Internet är avstängt förutom sidor som är godkända för access. Det kan handla om utbildning, uppslagsverk, vissa tidningar och så vidare Förutsättningen för detta är dock att det inte finns kommunikationsmöjligheter på de godkända sidorna.

2012-02-06

SOS, sekretessen och hyenamentaiteten


Nog är det spännande att veta vart ett utryckningståg med brandbilar är på väg. Men frågan är om det är rätt att SOS Alarm och DN nu tillskapat en nyhetstjänst för att stilla vår nyfikenhet?

DN uppger att man idag lanserat tjänsten SOS Live som låter oss följa alla larm om bränder, trafikolyckor och andra räddningsinsatser i realtid.

Men frågan är om SOS verkligen gör en korrekt bedömning när man till synes automatiskt ska förmedla larmuppgifter till en dagstidnings läsare. Det finns en klar risk att man kan begå sekretessbrott. För DN:s del kan man också på goda grunder ifrågasätta om det är pressetiskt försvarbart att uttrycka sig i termet som:
– När brandbilen tutar förbi kanske många är intresserade av vart den är på väg. Då kan man snabbt gå in på DN:s hemsida och läsa om händelsen, i de flesta fall till och med före brandbilen kommit till olycksplatsen.
Ren hyenamantalitet även om jag förstår tidningarnas frustration när man i allt mindre utsträckning inte kan ta del av utlarmning och skadeplatskommunikation på grund av att det digitala radiosystemet RAKEL används i större utsträckning av samhällets räddningsresurser.

SOS Alarms huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för nödnumret 112. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet.

SOS får tillgång till uppgifter som rör räddningstjänsten, sjukvården och polisen som normalt sett är sekretessbelagda. Från SOS sida handlar det givetvis om att tjäna pengar och på sin hemsida uppger man att man har hög etisk profil och att man inte lämnar ut sekretessbelagd information t.ex. ärenden för räddningstjänsten står i beredskap på en polisinsats.
Vidare säger man att man ställer villkor på korrekt uppträdande som inte stör räddningsarbetet. På sistnämnda punkt kan man konstatera att SOS direkt bryter sin policy om man lämnar ut flöden som går ut direkt till allmänheten. Tokstollar dras till en skadeplats som flugor till en sockerbit.

SOS Alarm fullgör bland annat de skyldigheter kommunerna har att sörja för att det finns en ordning för att larma bland annat räddningstjänsten. Härigenom fullgör man uppgifter inom ramen för kommunens skydligheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Genom 32 kap. 8 § i offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser bland annat utförande av räddningsinsatser eller undersökningar av olyckor. Att automatiskt skicka ut information om en lägenhetsbrand eller en hoppning i tunnelbanan innebär risk för sekretessbrott. Någon enskild kan identifieras. Det är enbart befälen i räddningstjänsten som kan göra rätt sekretessbedömning och eventuellt lätta på förlåten.

SOS Alarm och DN är ute på djupt vatten i sin iver att skaffa intäkter.

Vem upprörs nu över riksåklagarens ordval?

Under rubriken "Dagens trams" skrev jag den om den 13 januari om den kraftiga överreaktion som drabbade det socialdemokratiska oppositionsrådet, Catherine Persson, i Trelleborg, när hon kritiserade kommunstyrelsens ordförande, moderaten Ulf Bingsgård. Bingsgård var uppenbarligen för skämtfull när han på twitter skrivit:
"Hörde att Malmö söker en ny slogan. Vad sägs om "Malmö — en pangstad nära dig"
Givetvis måste man ta den tragiska situationen i Malmö på allvar. Men är man så här överkänslig kanske man går i taket när man hör dagens uttalande av riksåklagaren Anders Perklev:
-Vi står standby och är beredda att skjuta till mer personella resurser när Malmöpolisens arbete ger resultat i form av fler gripanden av kriminella.
Skånskan

2012-02-01

Har DN blivit religiösa och har de glömt Öland.


För mig har snökanoner alltid varit apparater som stått och sprutat konstgjord snö i skidbackarnas pister. Men för några veckor sedan fick jag klart för mig att det också är en meteorologisk term. Se här

Men nu läser jag i DN att snökanonen riktas mot Smålands kust (20 mil Öland glömmer man uppenbarligen bort). Om DN använder ett verb och skriver att ett väderfenomen riktas mot Småland måste det bero på att tidningen anser att en högre makt ligger bakom det väntade snöfallet. Detta torde i sin tur betyda att den gamla religionsfientliga Stockholmsdraken gått och blivit religiös. Den gamle chefredaktören Herbert Tingsten måste vrida sig i sin grav och Sturmarkarna måste protestera.

Reepalu har inte koll på tullen

Det är inte helt sunt att Ilmar Reepalu och Beatrice Ask börjar kivas kring vad som kan uppfattas som påvens skägg i spåren av de återkommande våldsdåden i Malmö. Ilmar Reepalu har sannolikt noll koll på tulltaktik och Beatrice Ask verkar ha glömt, att hennes vikarie Lena Adelsohn Liljeroth, i somras vidtog vissa åtgärder för att minska vapensmugglingen.

Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu går på bred front till angrepp mot justitieminister Beatrice Ask som han menar är alltför passiv i hanteringen av situationen i Malmö. Han är uppenbarligen arg men har en tydlig vision när han säger: -Vår stad ska vara en bra stad att leva och en förfärlig stad att vistas i för den som är kriminell.

Men frågan är om inte Ilmar Reepalu tar i för mycket. Bland annat kritiserar han regeringens regleringsbrev till Tullverket. Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål- och resultatkrav på myndigheterna och deras finansiella förutsättningar. Till Expressen säger Reepalu, något populistiskt, att tullen i december fick ett regleringsbrev om att rikta sina kontroller på smuggling av cigaretter och alkohol. Utifrån detta menar han justitieministern snarast måste skicka ut ett nytt regleringsbrev till tullen där de ges i uppdrag att även rikta in sig på vapen.

Ska jag var lite petimäter måste jag konstatera att Tullverket inte ligger under justitiedepartementet. Det är finansministern Anders Borgs ansvarsområde. :)

Regleringsbrevet till Tullverket
Men Reepalu är sannolikt även ute på djupt vatten när det gäller taktiska åtgärder för att minska vapensmuggling. I Tullverkets regleringsbrev för 2012 klargörs för det första ett övergripande mål att brottslighet som har samband med in- och utförsel av varor ska förebyggas och bekämpas. Tullen ska därmed givetvis leta efter vapen och vapensmugglare. Reepalu verkar dock mest irriterad över mål 4 som säger att Tullverket ska begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Tullverket ska bidra till att minska antalet kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotika-, alkohol- eller tobakssmuggling eller ekonomisk brottslighet. I mål 5 uttalas att Tullverket ska ge narkotikasmuggling högsta prioritet och genom mål 6 klargörs att storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak ska ges hög prioritet inom den brottsbekämpande verksamheten.

Regeringsuppdrag till polisen och tullen
Men vad Reepalu tycks ha missat är att regeringen i juni 2010 gav ett särskilt uppdrag till Rikspolisstyrelsen och Tullverket att minska illegal införsel av skjutvapen till Sverige. Beslutet fattades av den vikarierande justitieministern Lena Adelsohn Liljeroth. I beslutet uppdrog regeringen till de båda myndigheterna att bland annat effektivisera kontrollverksamheten genom fler gemensamma operativa insatser.

Nog torde detta räcka. Att surra om nytt regleringsbrev är inte relevant.

Tulltaktik
Slutligen kan konstateras att tullen under förra året endast beslagtog 39 vapen. Vid ett tillfälle beslagtogs två vapen medan de andra vapnen upptäcktes ett och ett. Det handlade sålunda inte om trälådor med kalashnikovs. Generellt sett gör Tullverket fler vapenbeslag i postflödet och i samband med husrannsakningar än vid de fysiska gränskontrollerna i resandeflödet. Det är uppenbart att man måste jobba mer med underrättelseverksamhet för att stoppa inflödet av vapen. Sannolikt blir man inte framgångsrik om man inte lyckas med internationell samverkan.

Men i realiteten innebär tullens arbete för att stoppa narkotika, alkohol och tobak också att man indirekt bekämpar vapensmuggling. Det behöver göras mer men detta ligger inte i hur regleringsbrevet utformas.