Svenska kyrkan om etanol

Debatten kring etanolen som drivmedel i bilar har lyst med sin frånvaro den sista tiden. Med jämna mellanrum dyker dock misstänkliggöranden upp. Det är därför glädjande att Svenska kyrkan, Naturskyddsföreingen och Latinamerikagrupperna med hjälp av SwedWatch nu presenterat en rapport om den importerade etanolen.

Studien visar att det återstår en del arbete med att vidareutveckla kriterier och produktion för att göra etanolen hållbar. SwedWatch konstaterar vidare att det finns flera möjligheter att satsningear på etanolproduktion i Tanzania kan ge positiva effekter.

SwedWatch konstaterar att etanolen miljömässigt är överlägset de fossila bränslena.

Läs mer hos Svenska kyrkan
SwedWatch, En brännande fråga

Bloggar om etanol

Intresset för andra världskriget

Den 2 november 2008 intervjuades historikern Peter Englund i DN om det stora intresset kring andra världskriget. Bakgrunden till intervjun var Englunds nya bok "Stridens skönhet och sorg" och Peter Englund sa:

- I andra världskriget finns en moraliskt överskådlig dramaturgi. Det onda mot det goda. Första världskriget är mycket mer komplicerat. Det gamla Europa tar slut med det och 1900-talet börjar. Första världskriget har mer drag av en tragedi medan andra världskriget är en melodram.- Att första världskriget hamnat i minnesskugga handlar om vilken historia vi har bestämt oss för att minnas. 1944 är den goda berättelsen. Det är rädda menige Ryan som stiger i land och räddar världen. 1914 är den hemska berättelsen om en civilisation som snubblar in i ett krig, som begår självmord.

Om man följer BBC:s webbplats kan man konstatera att de ofta har nyheter som har sitt ursprung i de båda krigen även om givetvis andra världskriget dominerar. Nu i veckan berättades exempelvis hur delar av den engelska staden Coventry utrymts då man skulle desarmera en luftvärnsprojektil. BBC, Bomb scare device was WWII shell

Ambassadören Krister Wahlbäck och arkivarien, ämnesrådet Bo Hammarlund bjuder idag på spännande läsning på DN Debatt. De berättar att finansminister Ernst Wigforss (eller var det regeringen?) i april 1941 godkände hemliga svenska krediter till Nazi-Tyskland.

Även Wahlbäck och Hammarlund är duktiga på dramaturgi. Nog blir man lite facinerad av texten:

Det framgår av ett bortglömt dokument som nyligen påträffats i ett kassaskåp på
finansdepartementet.

Jag ser framför mig hur det står kassaskåp i alla möjliga hörn på departementen och att de är överfyllda av papper som ingen tittat på sedan de tagits om hand för förvaring som de så chikt heter i arkivvärlden. Nya avslöjanden kan utlovas.
SvD

Bloggar om Andra världskriget

Roliga tullare

Tullen har roliga medarbetare. I Sydsvenskan läser jag att tullen igår kväll hade ett efterföljande när en katsmugglare forcerade tullfiltret vid Lernacken. En av katsmugglarna greps men den andre sprang ut i terrängen. Kvar i bilen blev dock busens skor vilket får vakthavande tullbefäl Kersti Svensson att ge följande kommentar:

Vi får göra som i Askungen när vi letar efter den andre.

Sydsvenskan, Skolös katsmugglare på fri fot

Konstfack delirium

UPDATE: Nu kräver trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (m) skadestånd av Konstfack. Han är definitivt inte och cyklar eftersom en skola kan ha så kallat principalansvar när det gäller elevers handlingar kan Konstfack mycket väl bli skadeståndsskyldiga då handledare sannolikt känt till det "stora mästerverket". Men när vaknar prefekten Glemme? Karlen äventyrar ju ekonomin på sin institution. SvD DN

Konsten är till för människorna och är man lärare på Konstfack har men ett stort ansvar när man vägleder och undervisar sina studenter. Man kan nog konstatera att det är problem på Konstfack när prefekten Olof Glemme på institutionen för konst nu tvingas berätta att man förra året tvingades införa etiska regler sedan en student gjort konst av följande scen:

En maskerad person i svarta kläder spreja sin signatur på väggarna i en tunnelbanevagn, samtidigt som övriga passagerare tittar på. När vagnen stannar
vid en station kastar sig konstnären, eller klottraren, ut genom ett krossat fönster och landar i en hög med glassplitter. I slutet av filmen täcks en hel vägg i en vagn med svart sprejfärg.

Givetvis finns det vettiga lärare på Konstfack som slår larm att man passerat gränsen. Lektor Glemme reagerar genom att ta fram etiska riktlinjer som han själv inte verkar kunna sätta i sitt sammanhang. Att underkänna och skälla ut studenten verkar inte finnas i Glemmes värld som väl får kategoriseras som mesighet in asburdum.

Konstfacks rektor borde ge prefekten Glemme tjänstledighet för att praktisera på psyket och som klottersanerare. Det verkar inte helt sunt att tillbringa dagarna med mantrat att "konsten ska också ha rätt att tänja på gränser".

Det latinska ordet delirium betyder förryckt och urspårad. Att läget är sådant på institutionen för konst är uppenbart. Måtte rekorn kunna skapa ordning. Risken är annars stor att Konstfack sänks. Skönt att Konstfack bland förvirrade och mesiga lärare har en vettig rektor i professor Ivar Björkman. Vi behöver Konstfack men konstfack behöver inte lärare som inte klarar av att handleda studenterna.

Skönt ändå att vi har en kulturminister som har korna i rätt bås. Se DN

SvD, SvD
Bloggar om Konstfack

Birgitta Dahl - socialdemokrat mot partilinjen

Idag är det Alla hjärtans dag. Gör som jag. Gå in på UNICEF och stöd arbetet bland barn och unga. Du kan bland annat köpa fotbollar, hopprep, mediciner och skolböcker. Klicka här.

Frågan är om inte förra talmannen, socialdemokraten Birgitta Dahl bryter mot en inmurad socialdemokratisk rättstradition när hon i egenskap av ordförande för UNICEF Sverige skriver på SvD Brännpunkt idag. Tillsammans med generalsekreteraren Véronique Lönnerblad menar hon att FN:s barnkonvention ska upphöjas till lag. Därigenom ser UNICEF Sverige följande fördelar:

•Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket.
•Det skulle ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och
rättigheter.
•Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken.

Jag tycker att detta är klokt tänkt. FN:s barnkonvention liksom FN:s allmänna deklaration för de mänskliga rättigheterna är dokument som vilar i en god människosyn. De är fullt möjliga att tolka av domstolar. Men samtidigt har socialdemokraterna alltid haft en misstro mot att jurister tolkar lagar utifrån just konventioner och grundläggande dokument. Den socialdemokratiska hållningen demonstrerades tydligt av förre talmannen Thage G. Peterson i SvD Brännpunkt den 27 september 2007 då han skrev a propos arbetet med grundlagsöversynen:

Från tid till annan har en utökad lagprövningsrätt och en författningsdomstol diskuterats. Att införa en sådan vore att omyndigförklara det demokratiska politiska systemet som har fungerat väl i Sverige sedan parlamentarismen infördes i vårt land.

Birgitta Dahl går emot en socialdemokratisk rättstradition. Det är bra. Om FN:s barndeklaration blir lag avhänds en del av riksdagens makt. Detta är inte konstigt enligt västerländska rättstraditioner men det går på tvärs mot den socialdemokratiska partilinjen.

Bloggar om FN:s barndeklaration, socialdemokraterna, UNICEF, Alla Hjärtans Dag

Adelsohn har rätt

Att jag gillar tåg är nog ganska uppenbart för den som läser denna blogg. Lika klart är det att jag inte sällan irriterar mig över att det inte funkar så bra med SJ. Trots motgångarna är ju ändå tåget fantastiskt. Igår jobbade jag en förmiddag på kontoret. Bordade konceptet X2000 kl 12.10 och skrev frenetiskt på någon pm. Framme i Göteborg strax efter 15.00 och kort därpå ute vid Tjörnbroarna på ett sammanträde fram till 19:30. Sedan tillbaka till Göteborg med återfärd mot Stockholm med e-post och lite bloggande. Strax före midnatt kom jag till Centralen ganska avslappnad och nöjd med arbetsinsatserna. Tack för det SJ

Jag tror dock att SJ:s ordförande, den förutvarande moderatkommunikationsministern, Ulf Adelsohn, har rätt i sin kritik när han uttrycker oro för regeringsbeslutet för fjärrtrafik på stambanorna.

Självklart är konkurrens bra men det finns områden som förskräcker. Blev till exempel avregleringen av elmarknaden bra?

Ett nytt snabbtågssystem kan handla om investeringar med avskrivningstider på upp till 40 år. Den som går in i sådant tänker sig nog för och kanske är det enklare att hålla rull på gammalt material eller importera något överskottsmaterial från Europa.

Jag vill ha nya fräscha tåg, inga löjliga restaurangvagnar anno dazumal.

SvD, SvD

Strålning räddar liv

För 10-15 år sedan arbetade jag med en del ärenden som handlade om byggnationer av 3G-master. Inte sällan var det en stark opinion mot master och sändare trots seriösa miljöprövningar. Att människor känner sig oroliga för strålning har jag förståelse för men samtidigt är det egendomligt att så få har insikt om nyttan att tekniken också räddar liv.

Ett bra exempel på hur teknikutvecklingen kan användas redovisas idag i DN. Räddningstjänsten i Storgöteborg genomför försök där man filmar olycksplatser för att ge stabsbefäl bättre och säkrare beslutsunderlag.

Jag vill inte bortse från att elektromagnetisk strålning kan förorsaka sjukdomar även om forskningen väl inte riktigt kan belägga sambanden. Men samtidigt är det ganska enkelt att inse att ambulanser som har teknik där läkare på sjukhuset kan få underlag för diagnos och behandling faktiskt räddar liv.

Knäckt av jobbet

Läkare med specialitet som psykiater på rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) i Sundsvall har enligt Dagens Medicin anställningsavtal som gör att de bara behöver vara på jobbet två dagar i veckan. -Om psykiatrerna vistas i den här miljön alltför länge utan rekreation risker man att bli psykiskt deformerad, säger verksamhetschefen Erik Söderberg.

Snacka om att krångla till det när man i själva verket ska försvara extremt goda anställningsvillkor givna av en arbetsgivare som inte kan rekrytera personal.

All annan personal på rättspsykiatriska kliniker måste jobba 40 timmar i veckan för att uppnå heltid men det är uppenbarligen bara läkarna som riskerar att bli "psykiskt deformerade". Jag är rädd att man rekryterar fel läkare och att man är ute på en farlig väg med denna typ av anställningsförmåner. Det är ju uppenbart att systemet handlar om att läkarna ska kunna jobba någon annanstans.

Kanske ska man utbrista: Gärna kortare arbetstid men först rejäl lön.

DN

Dagens underdrift

På Facebook såg jag detta!

Vilken fråga?

Nåväl. Jag blev ett fan.

Pannlampan i Karesuando

Jag tillhör de priviligerade som å tjänstens vägnar varit i Sveriges nordligaste ort - Karesuando -två gånger för att bland annat inspektera ett pörte.

I skrivande stund är det minus 19 grader i Karesuando och en gång när jag var där var det minus 44 grader. Några månader senare var jag åter på plats och i strålande sol nådde kvicksilvret t29 grader. 73 graders temperaturskillnad på några månader är ganska häftigt.

Det är sällan man läser att något stort inträffat i Karesuando och det är givetvis bra.

Men idag noterar jag att Norrländska Socialdemokraten skriver om hur Gert Tuoremaas pannlampa exploderat i bostaden. Detta kan ju tyckas vara en rätt oskyldig nyhet men vad hade änt om Gert haft pannlampan på huvudet?

NSD, Hans pannlampa sprängd i småbitar

Det ska fan vara teaterdirektör

SvD skriver med den braskande rubriken "Anställda hotades av chef" om en helt vanlig arbetsplatskonflikt mellan chefer och några medarbetare. Möjligen handlar det om mindre lämplig agerande från en chef men att tala om hot är en klar överdrift.
Vad vi ser utspela sig på Radiumhemmet är sannolikt en historia som är ganska vanlig i organisationsvärlden. Nämligen att chefer och medarbetare tycker olika. I sammanhanget hade det varit intressant av veta hur representativa de upprörda professorerna egentligen är. Hade samtliga fackliga organisationer ställt sig på deras sida hade denna historia varit värld att berätta men nu ser det mest ut som en tämligen begränsad fejd som får alltför stora proportioner när den basuneras ut i media.

Bakgrunden är att flera professorer vid Radiumhemmet hamnat på kant med den tillförordnade chefen, kirurgiöverläkaren Harald Blegen. Onkologiprofessorerna, stödda av Stockholm Cancerförening och Gustav V Jubileumsfond kräver att den nya verksamhetschefen på Cancercentrum Karolinska ska vara cancerspecialist - onkolog. Den chefserfarne doktor Blegen som tidigare varit chef för kirurgiska kliniken är en av dem som sökt tjänsten och han har skrivit e-post till de berörda medarbetarna och förklarat att han menat att de deltagit i en förtalskampanj. Några av breven är olämpligt formulerade men att kalla dem hot är en klar överdrift. Hade doktor Blegen sagt samma sak i samtal mellan fyra ögon hade det alls inte uppmärksammats.

Men Radiumhemmet berör och därmed får det enorma proportioner. Att leda en sådan verksamhet med enheter på Radiumhemmet, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus är mycket svårt och nog kan man ifrågasätta om det är rätt av cancerläkarna att benhårt kräva att den nya chefen ska vara specialist på cancerområdet. Verksamheten har tidigare haft bråk kring chefsbefattningar och doktor Blegen är kirurg som har forskat på cancer. Men han är inte onkolog. Det är tufft att vara chef när man ska spara 53 miljoner kronor varav 19 miljoner avser personal (SvD) och frågan är om man inte begränsar urvalet genom att hävda specialistkompetensen onkologi.

Om doktor Blegen kommer ifråga för tjänsten i slutändan vet jag inte. Vad vi lär oss är att det nog bättre att tala allvarliga ord med medarbetarna i enrum och undvika e-posten.

Själv tycker jag att det är hjältar som jobbar på Radiumhemmet men det är också hjältar som behövs för att leda verksamheten. August Blanches ord "Det ska fan vara teaterdirektör" är nog relevanta även på Karolinska.

Otroligt förslag

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren från Borås vill att statsministern ska avslutas sina tal med "Gud välsigne Sverige". Varför skulle tvivlaren Reinfeldt uppträda som en hycklare.

Skönt att moderaten Jan Ericsson från Marks kommun tycker att det är ett dåligt förslag.

På min Facebook skriver vännen, sjömansprästen, med glimten i ögat:

Bara säga "Gud välsigne Sverige" tycker jag är litet menlöst. Han kan väl sjunga Fädernas kyrka - alla verserna!

Här kan man läsa texten till den gamla psalmen "Fädernas kyrka".

Thomas Österberg på Dagens ledarblogg dissar också idén, Dagen

Lyssna på kristdemokraten Else-Marie Lindgren som krånglar till det
Lyssna på moderaten Jan Ericsson

DN

Brandmän som vigilanter

Jag läser i NSD att deltidsbrandmännen i Råneå i Norrbotten rycker ut på inbrottslarm och bus i Råneå. Detta kan man ju tycka är jättebra i bygder där polispatruller sällan syns till. Centerpolitikern Erland Nilsson kallar detta "Larmprojektet" och menar att det blir lugnare i Råneå med brandmän som är ute och vakar. Även Luleås räddningschef, Patrik Bylin, uttrycker entusiasm. Frågan om han är lika positiv när räddningstjänstens personal skadas eller när busarna vänder sin vrede mot brandkårens material och byggnader.

Jag är väldigt skeptisk. Det får inte bli räddningstjänstens sak att vara väktare och vigilanter. Risken är stor att räddningstjänsten får uppgifter som gränsar till de polisiära vilket kan leda till att förtroendet för räddningstjänsten minskar. Folk får och ska vara ute på gatorna men räddningstjänstens resurser och förtroende ska användas för räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.

Att hjälpa hemtjänstspersonalen med åldringar som behöver lyftas och kunna hantera en defibrillator är bra insatser som deltidsbrandmän kan ägna sig åt. Men att patrullera i räddningstjänstens utryckningsfordon och åka på inbrottslarm är ingen bra aktivitet.

NSD, Råneås röda räddare

Snurriga professorer

Den 29 januari skrev jag inlägget "Konstfack hotar kulturpolitiken" om hur taffliga lärare på Konstfack på ett vämjeligt sätt stöttar den student som spelat psyksjuk och blivit inlagd på S:t Görans psyke. Döm om min förvåning när jag idag läser i DN hur flera lärare på institutionen för Konst vid Konstfack tar sin student i försvar. Deras text är ett försvar för konstens alla uttryckssätt och texten är inget annat än ren gallimatias. Om nu studenten har goda bevekelsegrunder för sitt tilltag borde dessa lärare vänta tiden an och inte gå in i debatten.

Jag har full förståelse för att konsten ska ta sig många uttryck. Men tyvärr lär dessa lärare bara skapa ytterligare fördomar mot kulturarbetare och därmed minska förutsättningarna för att deras studenter ska kunna få ägna sig åt konst i framtiden. De sänker den anrika och viktiga institutionen Konstfack. Följande citat i texten väcker frågor:

Men vi tycker inte att psykiatrin ska vara ett fredat fält för infiltrerande, kritiska handlingar.

En följdfråga är naturligtivs om dessa lärare överhuvud anser att det finns något som är "fredat fält infiltrerande, kritiska handlingar".

De lärare som skrivit under inlägget i DN är: Professor Magnus Bärtås, professor Gunilla Bandolin, professor Marysia Lewandowska, lektor Andrea Creutz, adjunkt Tomas Elovsson och prefekten lektor Olof Glemme.

Ett intressant fält för "infiltrerande och kritiska handlingar" skulle kunn vara att sluta betala lön till lärarna. Eller?

Ecstasy och ridning

Jag läser i danska Politiken att en brittisk professor kommit fram till att ecstasy är mindre farligt än ridning. Professorn räknar på antalet dödsfall och konstaterar att man i England har 30 dödsfall om året direkt relaterade till ecstasy. I the Telegraph läser jag om att dessa resultat kan leda til att man nedgraderar drogen ur straffhänseende.

Sådana här undersökningar är fascinerande och sannolikt kraftigt förenklade. Igår kväll träffade jag en man - han såg ut som Karlsson på taket - som möjligen hade ecstsasy och andra saker i kroppen. Som en gummiboll hoppade han in på dansgolvet och studsade i en technotakt föga överenstämmande med reggaemusiken som spelades. Efter tio minuter blev han utslängd och sågs i t-shirt och ryggsäck springa bort över nejderna i Farsta.

Jag föredrar ridning. Den som rider är glad även dagen efter. Om man mött någon som har bakfylla efter ecstasy inser man att tröttheten och depressionerna i sig är farliga.

The Telegraph, Ecstasy 'no more dangerous than horse riding'
Professor David Nutts webbplats

Rikspolischefen är trovärdg

Foto: Peter Knutsson

Om det finns någon som har förutsättningar att få ordning på de uppmärksammade korkskallarna bland polismän i Skåne län och därmed återupprätta förtroendet för polisen är det rikspolischefen Bengt Svensson. Polismän är ju överlag hårt arbetande män och kvinnor som begriper vad som är rätt och fel.

Redan som länspolismästare i Örebro län angav Bengt Svensson riktningen när det gäller värdegrundsfrågor. När Polisförbundet för några år sedan tog fram "Kakburken" påbjöds den snabbt som ett utbildningsmaterial bland polismän i Örebro län. Burken innehåller kort med påståenden eller frågor inom fyra olika kategorier som ska inleda samtal. De olika kategorierna är: Jämställdhet mellan Könen, etnicitet/vardagsrasism, sexuell läggning/homfobi och Attiyder/jargong. Längst ned på varje kort finns en förklarande text med fakta eller ytterligare en fråga som syftar till att reflektera och se saken ur ett annat perspektiv.

Detta är ett mycket pedagogiskt material som funkar på många arbetsplatser.

Bengt Svensson förutsättningar att lyckas är stora eftersom de flesta polismän tillgodogjort sig sin utbildning och bearbetat sina attityder. Att polismän har ryggrad visas inte minst genom sådana polismän som Jeanette Larsson vid kriminalunderrättelsetjänsten i Skåne län. Läs mer i Sydsvenskan

Polisförbundet om Kakburken

DN, SvD

Mållgan - Nu även berömd man som varit i Sunne

Aftonbladet skriver idag om en värmlänning som friats för rattfylla i tingsrätten efter att ha påstått att en 120 centimeter lång främling vid namn ”Molgan”, framfört bilen. Tingsrätten konstaterar dock i sin dom att berättelsen i vissa delar ger utrymme för tvivel

Nu vill "Molgans vän" ha 100 000 kronor i skadestånd av staten då hans körkort varit indraget med påföljd att han inte kunnat köra lastbil och därmed förlorat inkomst.

Vi får se hur JK hanterar denna fråga men jag hoppas att det inte blir något skadestånd. Att dra in körkort är inget straff utan en trafiksäkerhetsåtgärd. Om man på fyllan sätter sig bredvid en norrman, som är 120 cm lång och har långt ljust hår till knäna, anser jag nog att kriteriet "opålitlighet i nykterhetshänseende" är uppfyllt. Inga pengar till denna pajas.

DN, SvD

Sopiga Svenskan

SvD hoppar idag på¨en socialdemokrat helt orättfärdigt. Den stora tidningen som kännetecknas av saklighet på ledarsidan borde vara försiktig med ryggmärgsreflexer om socialdemokrater.

Svenskan har ett litet ledarstick idag om den vilda strejken bland några av några av renhållningsarbetarna i Stockholm. Denna gång gör man stor affär av att den socialdemokratiske vice ordföranden i trafik- och renhållningsnämnden, Jan Valeskog, sagt sig vara "förgrymmad över hela hanteringen". Tidningen noterar att beslutet om själva upphandlingen fattats i total politisk enighet i nämnden.

Vad tidningen däremot glömmer är att strejken utlösts av att renhållningsarbetarna fått, som de upplever, kraftigt försämrade villkor hos den nya entreprenören. Detta i sin tur har blivit möjligt genom att Stockholms stad efter regimskiftet slopade arbetet med upphandlingsregler i staden. Dessa regler syftade till att komma åt skumma företag, stärka konurrensförutsättningarna och öka tryggheten för de anställda. Utifrån den utgångspunkten kanske ändå Jan Valeskog har rätt att känna sig "förgrymmad på hela hanteringen".

Inga sopgubbar
För övrigt tycker jag att det är lågt av SvD att skriva "sopgubbar". Det är en term som barn möjligen använder men som när den återfinns på en ledarsida är nedsättande. Den korrekta benämningen är, enligt arbetsgivarorganisationen Transportgruppen, renhållningsarbetare. I många tidningar skriver man sopåkare men det är väl egentligen den som äger sopbilen.

Vild strejk däremot är alltid fel. Renhållningsarbetarna bör gå tillbaka till jobbet.

Från sveriges Venedig till Sveriges Neapel

Poliser mot rasism

Att Malmö har några polismän som inte borde vara polismän är uppenbart. Inga av de uttalanden som gjorts i en polisbuss på väg från Rosengård med en gripen kan försvaras med snack om jargong. Viss tröst finns i att polisutbildningen och polisens ledarskap bekämpar just rasism och några skarpa markeringar mot främlingsfientlighet har jag hört just från polismän. Nu senast minns jag en kvinnlig polisman som gjorde en mycket kraftig markering om alla människors lika värde gentemot sin trotsiga tonårsdotter. Detta gjorde intryck både på dottern och omgivningen.

Jag frågar mig även om det heter apejävel på skånska?

Vad han var som sa det vågar jag inte skriva. Men helt klart var det några stollar som sabbat mycket för alla hyggliga poliser som hjälper människor i utsatthet. Inte heller har de bidragit till att om möjligt få den gripne på rätt spår i livet i framtiden.

DN, SvD

52 samtal med en terrier i Borås

Jag läste en trevlig bok nu på kvällen. "52 samtal med en terrier" av Svenskans kulturchef Stefan Eklund. Utgiven på Cordia nu i dagarna. Stefan är ute och går 52 morgonpromenader i Borås där han samtalar terriern Svante. Samtalen framställs i kåseriets form och handlar om livet, kärleken och konsten, om sprit, fotboll och mat och om litteraturens roll i tillvaron. Jag tycker känna igen just en terriers karaktäristika. Klart kul och tänkvärd läsning om livsfrågor.
Stefan Eklund i SVT Gomorron Sverige
Köp boken eller läs mer på denna länk

Aftonbladet skriver om boken
Recension i SvD
Borås Tidning
Sundsvalls Tidning

Adjungerad

SvD fångar nog många läsare idag när man slår till med den braskande rubriken "Professorstitel kan köpas". Men nu är nog systemet med adjungerade professorer inte fullt så illa. Att någon annan än universitetet eller högskolan betalar lönen för den adjungerade professorn är väl inte riktigt samma sak som att man kan köpa titeln. I realiteten handlar det om en noggrann prövning av professorskompetenta personer. Det är väl bra att institutioner kan få in extra resurser i forskning samtidigt som systemet möjliggör den befuktning som ligger i att de adjungerade professorerna är yrkesverksamma någon annanstans.

Kärlek på Facebook

Jag åkte taxi med Bojan idag. Jag uppskattade Bojan som runt 25 år och han skrattade glatt när han på radion hörde en kvinna sända en hälsning till sin nye kärlek. –Tänk att möta sitt livs kärlek när man är 50 år, sa Bojan. Bojan berättade att han hade sin kärlek i Bosnien och att han eventuellt planerade giftermål denna sommar. Men de hade haft en fnurra på tråden. Bojan hade uppmanat sin flickvän att gå med på Facebook men med tiden hade Bojan upptäckt att hans flickvän addade "pajaser". Bojan hade resolut förklarat för sin flickvän att detta var oacceptabelt. –Du får bara adda din kusiner, hade han klargjort. Då kunde han ju kolla namnen på männen i hennes vänkrets. Flickvännen hade då kontrat med att hon även hade kusiner på mödernet och att de hade olika namn.

Men Bojan visste hur han skulle ha koll på svärmeriet. –Du får bara adda kusiner på din fars sida. Punkt slut.

Nu var jag benägen säga åt Bojan att tänka om men vi var redan framme på Bromma Flyg. Jag betalade dricks eftersom Bojan körde bra. Bojan hade säkert inte köpt mitt förslag att han måste bearbeta sin svartsjuka.

Små tunga fjädrar

Kan man verkligen lite på att Hemtex garanterar ett juste djurskydd. Allt med tanke på de fasansfulla scenerna när levande gäss plockas på fjädrar. Måhända har man seriösa leverantörer men det finns frågetecken.

De dagar jag sover i egen säng vilar jag under ett duntäcke. Jag såg aldrig TV4 Kalla Faktas program om hur man plockar dun från levande gäss men berörs starkt. Det är helt enkelt avskyvärt.

Naturligtvis har jag funderat hur det står till med mina egna dunprodukter. Redan när jag såg puffarna för programmet kollade jag på Hemtex webbplats och blev besviken när jag såg att man inte jobbade proaktivt mot sina konsumenter. Inte ett enda litet pressmeddelandet om hur man själv jobbar med sina leverantörer. Idag däremot flaggar man för sin produktpolicy som säger att all dun och alla fjädrar som används i Hemtex produkter ska komma från fåglar som fötts upp för köttproduktion. Man säger vidare att Hemtex inte tillåter att fjädrar plockas från levande fåglar.

I SvD läser jag:

Hemtex som köper sina dun- och fjäderprodukter via ett inköpskontor i Shanghai, Kina, lovar skärpta kontroller men ser i dagsläget ingen anledning att stoppa
försäljningen. Däremot utlovas från och med idag skärpta kontroller.
– Vi håller på att byta leverantör för att hitta bättre. Jag är relativt säker på att vårt dun inte plockats från levande fåglar, men vi vill gärna göra ytterligare stickprov, säger Stefan Ahlen, inköpschef på Hemtex.

Sammantaget framträder inte Hemtex på ett seriöst sätt. Om man gör affär av produktpolicies ska man alltid kunna redovisa trovärdiga kontrollsystem. Dessa verkar lysa med sin frånvaro.

I natt vilar jag under tunga fjädrar. Det känns inte bra.

DN, SvD,

Slussen rivs - Äntligen

Bild: Min favorit är Foster + Partners förslag för Slussen, med Berg Arkitektkontor i medverkan. Egentligen skulle jag vilja ha lite mer öppna vattenytor och det vore kul om Karl Johanslussen blev mer öppen. Någon gång kanske tunnelbana placeras där den hör hemma (under marken). Försvinner sedan Centralbron och järnvägen är fulländningen total.

 

Denna vecka har jag bestämt mig. Att riva Slussen och bygga något nytt är rätt.

 

Jag är uppväxt med Slussen i Stockholm. Härifrån finns tidiga minnen av bilar och bussar. Jag har faktiskt sett hamnarbetaruppropen på Kolingsborg och jag har sett taxibilarna släppa av passagerare som på söndagen velat köpa ett helrör av langarna i Gula gången. Av någon egendomlig anledning har den trafiktekniska lösningen imponerat på mig.

 

Men nu i veckan har jag funderat på trafikplatsen Slussen som måste ersättas. Det känns så rätt. Stället är fult och sunkigt. Det har alltid varit skräpigt och den mest karaktäristiska doften är intorkad urin.

Till råga på allt verkar de flesta tro att Ryssgården framför biljetthallen på Slussen krysset är Slussen.

Bloggar om Slussen, Stockholm

 

Fem arkitektförslag

Westling wrestling

Jag blev lite orolig i morse när jag bläddrade i DN och såg den i Örebro Almby födde och i Ockelbo uppväxte Daniel Westling låta sig intervjuas med armarna i kors på varenda bild. En liten bildgoogling lugnade mig dock och jag insåg att Westling tagit regi av DN:s fotograf. Daniel Westling har inte armarna i kors, vare sig på bilder eller i verkligheten.

A propos nya träningstrender som att karate, dans och att lyfta järnkulor som ryska elitsoldater borde Westling även satsa på brottning. Denna klassiska sport på utdöende.

Hoppas att vi får se en riktigt svettig hall på Djurgårsförvaltningens marker med namnet "Westling wrestling". Internetadress ww.www.ww - ww blir en ny toppdomän för "Worldwide"

DN, Nu ska träningen vara funktionell

Det sups för mycket

-Det är trevligt med ett glas vin ibland, brukar vi svenskar resonera. Samtidigt är det bara att öppna ögonen så ser man att det inte bara är ett glas vin som gäller. Nu på morgonen har jag plöjt landsortspress i den mån den uppdateras på söndagen. Tillsammans med webbplatsen WighsNews växer bilden av hur alkohol finns är med i sammanhangen kring trafikolyckor och våldshandlingar.

Och nog är det något som händer. Utan att gå in på statistik kan man konstatera yttre tecken på att det sups mer. När jag i början av 80-talet passerade Systembolaget på Gästrikegatan eller Vikingagatan kom kunderna ut med på sin höjd några kassar ädla drycker. Igår gick jag förbi Systembolaget i Haningecentrum vid stängningsdags och strömmen ut ur butiken var strid. Det som slog mig var att jag såg minst fem yngra män som hade fulla kundvagnar med minst tre flak öl. Fest på gång? Javisst men...

Om jag sedan kollar i Smålandsposten och läser vad folk köper på bolaget i Kronobergs län blir man konfunderad. Topplistan på den mest sålda spriten ser ut så här:

1. Explorer
2. Vodka
3. Lord Calvert
4. Renat

Med dessa drycker kan det endast vara berusningen som lockar. Fylla skapar beroende. Fyllon slår sig själva. Fyllon slår andra på käften. Fylla skapar elände.

SvD skriver den 2 februari att svensken dricker mindre
Länk till Systembolagets statistik

Luring?

UPDATE: Det var ingen luring. Se vidare under kommentarer och SvD. Det var jag som blev lurad.

Aftonbladet och Expressen flashar att det är tekniska problem med Google. Man illustrerar med en skärmdump som meddelar: "Varning - Datorn kan skadas om Du besöker den här webbplatsen.

Jag undrar om inte Aftonbladet och Expressen åkt på en liten luring.

Per Westberg twittrar

Jag har gjort entré på Twitter. Det är ju viktigt att testa och förstå. Almedalsbloggen har lagt upp Twixdagen där olika riksdagsledamöter mikrobloggar. Informationsvärdet är noll just nu eftersom få lär ha intresse av att veta att den socialdemokratiske riksdagsledamoten Helén Pettersson i Umeå "ler från öra till öra, ser 1000 pers omkring mig som är lika glada" och att Centerpartiets Stefan Tornberg meddelar: "ska dammsuga m m. Knölakademien kommer i kväll!".

Sannolikt är ingen heller intresserad av att jag tittar på Westernridning men jag kan faktiskt tänka mig att mikrobloggande kommer att bli intressant och fylla en funktion. Om vi till exempel tar Almedalsveckan kan det bli jättehäftigt att få reda på om Göran Hägglund är på ingående eller att Mona Sahlin sponant reagerar på opinionssiffror precis innan hon äntrar talarstolen.

Bloggar om Twitter, twittra, Twingly, politik, mikrobloggar

Jag är som Odell fast tvärtom

Aftonbladet skriver idag om Kristdemokraternas helomvändning i kärnkraftsfrågan. Mats Odells omsvängning illustreras med en bild på en ung Odell som vice ordförande i linje 3 med märket "Atomkraft Nej tack".

Själv bar jag 1980 märket på bilden (Linje 1 som företräddes av Moderaterna).

Nu skulle jag inte bära något märke alls men jag skulle antagligen sympatisera med linje 3. Vändpunkten var när jag läste boken "En bonde blir statsminister" där Thorbjörn Fälldin samtalar med Arvid Lagercrantz. Jag konstaterade då att centerrörelsens motstånd till kärnkraften bottnade i att man bekymrade sig över avfallsfrågan och den extrema rovdrift på naturen som uranbrytning innebär. Det var inte rädslan för att kärnkraftverket skulle flyga i luften som stod i första rummet.

På dessa avgörande punkter har kärnkraftstekniken inte avancerat någonting under 30 år. Men Centern och Kristdemokraterna har förändrats. Torbjörn Fälldin tycker nog inte detta är roligt. Själv tycker jag att det är ironiskt.

Aftonbladet ledare, Vad ska det bli av Kristdemokraterna

DN Debatt 30 jan, Hägglund om kärnkraften

SvD, Sahlin: Kärnkraften ska avvecklas

Dagen

Det var inte mycket att bli arg över

Idag går Göran Skytte igång på två kvinnliga litteraturkritiker från P1:s Nya vågen. I vanlig ordning blir Skytte förnärmad av ett slarvigt uttryckssätt kring kristen tro. Vad Skytte dock borde ha reflekterat över är att kvinnliga recensenter i allmänhet sågat den aktuella boken samtidigt som män höjt den till skyarna. Detta är väsentligt intressantare än att som Skytte yla om politisk korrekthet. När jag själv lyssnade på radioinslaget, som var ganska långt, hörde jag inte ens de ord som Skytte går igång på.

Göran Skytte är arg på Ulrika Milles och Louise Epstein som i P1:s Nya vågen sågat Carl Johan Vallgrens nya bok Kunzelmann & Kunzelmann. Det som upprör Skytte är att recensenterna sorterat in boken i ett reaktionärt fack utifrån att de båda kritikerna bland annat gör sig lustig över ett barndop i handlingen.

Även hos mig kan kanske svepande och oförstående formuleringar kring kristna handlingar väcka känslor men att som Skytte kalla det en dos politiskt korrekt poserande och hånfullheter verkar överdrivet. Jag begriper inte vad som får Skytte känna att det skulle vara politiskt korrekt att inte förstå eller känne nyfikenhet på religionsutövning. Det är givetvis lika politiskt korrekt att erkänna nyfikenhet och sökande.

Personligen betraktar jag ofta radiorecensioner som skämt och excesser i snobbiga uttryck. Frågan är vem som bryr sig vad som pladdras i en radiostudio. Skytte är som vanligt ganska förutsebar men läser man SvD:s av recension av boken från förra veckan förstår man varför de två kritikerna kopplar till tredje riket. Boken utspelar sig nämligen till stor del i den kontexten.

Skytte avslutar: "Man längtar efter luft och ljus. Som någon sade". Vem denne någon är vet jag inte men jag anar att Skytte syftar på Strindberg i Esplanadsystemet där den korrekta texten lyder: "Ha! Tidens sed: att riva hus! Men bygga upp? -- Det är förskräckligt~"-- "Här rivs för att få luft och ljus;är kanske inte det tillräckligt?"

Den dikten handlar om kåkstäder och hur man bygger de breda gatorna Karlavägen och Narvavägen. Gamla träkåkar ger plats för en bred gata och stora hus i sten. Det är bara när vi river vårt hus och slutar känna oss kränkta av två harmlösa radiokritiker som vi får luft och ljus.
Lyssna på Nya vågen från den 27 januari 2009, inslagen börjar 31:20 in i programmet