Konst skapas

Att köra in i garaget när snön pudrat marken skapar vackra mönster. Tyvärr kom grannen dragande i sin careta och förstörde den sköna konsten.

Saklig grund för avsked vid bloggande

Jag läser i norska Dagbladet om en norsk anställd i bemanningsföretaget Proffice som fått sparken efter att ha bloggat. Den omdömeslöse mannen skrev:

'Sjefen' strutter rundt, med puppene i været og ræva plassert godt inntil mennene på jobben. (...) Hun kan jo faen meg ikke annet enn å drive hor. VURDERT å skifte jobb, kanskje?

Helt rätt att han fick sparken. Saklig grund för avsked - Helt sikkert.

Bloggar om bloggosfären

Bra att gallra säkerhetskopior

Det är rätt att gallra de så kallade tsnamibanden eftersom det skulle bli ohållbart och fullständigt onödigt att spara säkerhetskopior för evärderlig tid.
Den 5 februari överlämnade den parlamentariskt sammansatta E-offentlighetskommittén sitt delbetänkande Säkerhetskopiors rättsliga status (SOU 2009:5) till justitieministern. Detta var ingen stor händelse och jag tror bara att det var tidningen Ny Teknik som uppmärksammade lagförslaget. Efter några veckor upptäcker dock Svenska Dagbladet att lagförslget innebär att de så kallade tsunamibanden kan gallras - det vill säga förstöras.

Nu är debatten i full gång och i vanlig ordning spekuleras det vilt och konspirationsteorierna haglar. Jag själv är övertygad om att det är helt nödvändigt att man genom ett tillägg till 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen klargör att säkerhetskopior hos myndigheter inte ska vara allmänna handlingar.

För det första verkar folk tro att det finns något magnetband som är fullt av information om händelserna i regeringskansliet i samband med tsunamin. Så är det inte. Det finns ett säkerhetsband som innehåller stora mängder av dokumentationen i statsrådsberedningen vid samma tid men givetvis är det inte exklusivt ett material som är begränsat till just tsunamin. För det andra har den så kallade Katastrofkommissionen gått igenom banden och därefter reviderat uppfattningen av aktiviteten i Statsrådsberedningen i samband med tsunamin. Det finns alltså inget mer att hämta på banden.

Men den viktigaste frågan, det vill säga sakfrågan, faller givetvis bort i den animerade debatten. Självklart ska man kunna gallra säkerhetskopior. Situationen blir annars ohållbar. Säkerhetskopior innehåller massvis med information som inte utgör allmän handling. Dels kan det handla om tjänstemännens privata korrespondens och dels kan det handla om sådan intern kommunikation som vare sig är inkommen eller upprättad handling. I stället för att bevara säkerhetskopior som allmän handling är det viktigt att vi ser till att det finns en god offentlighetsstruktur hos myndigheterna och att det som i lagens mening är allmän handling verkligen bevaras.

Själv har jag i föreläsningar alltid hävdat att säkerhetskopior inte utgör allmän handling. Jag har sagt att de utgör teknisk mellanlagring. Möjligen har jag haft fel men om tryckfrihetsförordningen ändras enligt förslaget kan vi vara säkra.

Detta är ett bra förslag och det handlar inte explicit om säkerhetskopiorna från dagarna kring tsunamin.

SoU 2009:5, Säkerhetskopiors rättsliga status
SoU, 2007:44, Tsunamibanden

SvD, Läsarna: Rädda tsunamibanden
SvD, Tsunamiband kan slängas

Bloggar om säkerhetskopior, tsunamibanden, offentlighet

Gripande rubrik

Rubriker brukar ofta vara underfundiga. Ibland är de bara enkla och bra.

Det hade varit mindre roligt om man skrivit "Ombud för JAS 39-projektet frihetsberövade i Österrike"

SvD, Sydsvenskan

Förkortningar

DN skriver om en brand i ett laboratorium ute på universitetsområdet i Freskati nu på kvällen. Det är lustigt att man använder förkortningen "SU". Den förkortningen är knappast känd av andra än de egna studenterna och av de som varit inne på webbplatsen. SU är möjligen mer känt som en förkortning för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och givetvis står SU för Soviet Union.

Att ange platsen för en brand i ett laboratorium som "Stockolms universitet" är inte särskilt adekvat. Förvisso ligger huvuddelen av Stockholms universitets verksamhet inom ett område som sträcker sig från Sveaplan i söder till Bergianska botaniska trädgården i norr. Men Stockholms universitet har fältstationer, och därmed sannolikt små laboratorier på Askö (Trosa), i Tullbotorp (Vagnhärad), i Tovetorp (Björnlunda), på Tjärnö (Strömstad) och i Tarfala (Kiruna).

Varför inte skriva "Brand i ett laboratorium i (på) Freskati". Freskati (Frescati) är ju det vackraste stadsdelsnamnet vi har i Stockholm. Ett alternativ är att skriva "Norra Djurgården" men få känner till att Kungliga Djurgården är så vidsträckt.

SvD

Kristian Lok tar över förarnyckeln

Dagen skämt blir naturligtvis att Kristian Lok tar över som programledare efter Ingvar Oldsberg. SvD vitsar i sin rubrik och frågar: "Fick du jobbet för att du heter Luuk?"

Jag har inga synpunkter på Kristian Luuk eftersom jag tycker att programmet överlevt sig själv. Det är klart urspårat. Delirium tremens som man säger på latin och det betyder något i stil med darrande urspårning.

Jag tycker att man borde ha nya programformat och de får gärna utspela sig i Stockholms södra förorter. Exempelvis skulle man kunna börja i en tunneltågförarhytt på Skanstullsbron. -Vi åker mot en plats där blondiner bränts. Svaret är givetvis Rågsved och Ebba Grön är givet musival. Eller så följer man en polisbil på utryckning direkt efter utsättning i Västberga och hamnar i Bagarmossen eller Aspudden.

Stockholms södra förorter är bortglömda.

DN, Aftonbladet

Kyrkoordnaren som Nicke Nyfiken - Om restaurangbongar

Kyrkoordnaren som Nicke Nyfiken åt lunch på Pig & Whistle vid Saluhallen på Medis. Frågan dök då upp hur köket får reda på vad de ska sleva upp på tallrikarna. Den trevliga personalen gav en förevisning i datasystemet där man från kassaterminalerna kan kommunicera med både bar och kök. Dels finns det förprogrammerade knappar typ - en stor stark - och dels finns det en möjlighet att skriva in meddelande typ mycket peppar.

Som tack för visat intresse fick jag bongen som kocken fick i samma ögonblick jag och mina kollegor gjorde beställningen.

Lustigt nog har man stavat restaurangnamnet fel.

Tidigare blogginlägg

Kyrkoordnaren som Nicke Nyfiken, Var ligger gamla gamla stationshuset i Nässjö

Bloggar om Medborgarplatsen

Kungen har rösträtt

Jag har haft en del kontakter med journalister de senaste dagarna om Succcessionsordningens regler att Konungen och den kungliga familjen bekänna sig till den rena evangeliska läran. Efter att ha konstaterat att denna bestämmelse bara gäller kungen eller drottningen i deras egenskap av statschef samt prinsar och prinsessor som är tronföljare frågade en journalist om Daniel Westling kommer att ha rösträtt.

Det är en rätt egendomlig skröna att kungen inte skulle ha rösträtt. Kungen har rösträtt precis som alla andra och betalar skatt. Men givetvis utnyttjar kungen inte sin rösträtt. Däremot har konungen straffrättslig immunitet och kan inte åtalas för sina gärningar.

Kårobligatoriet avskaffas av liberaltalibaner

Regeringen har idag lagt fram en proposition i vilken föreslås att kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. En liten tröst är att det införs ett litet statsbidrag för kårerna och att skattefriheten blir kvar.

Lars Leijonborg, som överlevt sig själv håller vämjelig och otroligt låg nivå när hans pratminus publiceras:

- Kårobligatoriet är lika fel som en gång kollektivanslutningen till Socialdemokraterna och statskyrkan var. Det har överlevt sig själv. Nationsobligatoriet infördes på 1600-talet och det är hög tid att det systemet går i graven.

Tänk om karlen kunde hålla sig till sak och inte ösa galla över socialdemokraterna för jämnan. Kollektivanslutningen, vilka få vet hur den egentligen fungerade, handlade inte om ett system som hade stöd i lag. När det gäller frågan om tillhörighet till Svenska kyrkan är det regler som avskaffades för nästa 60 år sedan.

Samma uttalande såg vi inte när adelns kvarvarande privilegier avskaffades häromåret.

Jag säger som den värdekonservative intellektuelle giganten, professor em Stig Strömholm, tidigare Rector Magnificus vid Uppsala universitet. -Liberaltalibaner vill radera unikt svenskt kulturarv.

DN Debatt 11 febr 2007

Pressmeddelande, DN, SvD

Bloggar om: Lars Leijonborg,

Kyrkoordnaren som Nicke Nyfiken

Om man inte frågar får man intet veta är en bra tes som driver mig i livet. Under rubriken "Kyrkoordnaren som Nicke Nyfiken" kommer jag att publicera ett urval av de i vissa stycken naiva frågor som jag ställer till människor jag möter.

Jag börjar med en fråga som jag alldeles nyss belastade stationspersonal i Nässjö med.

Jag smygläste Smålandstidningen i ett tidningsställ i Jönköping och tyckte att det stod att man skulle riva det gamla stationshuset i Nässjö. De antikvariska myndigheterna vill tydligen bevara kåken men snart är skoporna framme.

Min fråga till plattformsvakten och biljettexpeditören var naturligtvis: -Var ligger huset?

Båda svarar att jag läst fel. Stationshuset ska inte rivas.

Men en uppmärksam dam uppmärksammar min fråga och har läst tidningen. Kåken ligger i norra delen av bangårdsområdet i Nässjö. Men jag såg den inte och är inte helt säker.

Tågmästare 1928 version 2009

Tågpersonalen nuförtiden är ju överlag väldigt trevliga även om de har ett utsatt och stressigt jobb fyllt med motgångar. Men idag träffade jag på en tågmästare av gammalt snitt. På plattformen i Stockholm frågar några personer var de ska sitta. Tågmästaren är inte nådig då hon tvålar till de stackars tågdebutanterna med: -Hur svårt kan det vara att läsa!

Själv har jag god lust att kommentera hennes utrop i Linköping: -Byte för resenärer mot Vikingastaden och Mjölby.

Vadå Vikingastaden. Är det Birka som avses?

Tur att jag kan lämna tåget i Nässjö med destination mot Fallköping som tågmästaren ropat ut i högtalaren. FALLköping det var inte FALt.

Vidtomfattande och obestämd natur

Kollegan tillbringade lördagskvällen med att läsa kyrkolagsutskottets betänkande nr 30 1908. Där fann han följande formulering:

De uti herr Lindstedts motion i öfrigt framställda önskningar finner utskottet vara af så vidtomfattande och obestämd natur, att utskottet icke kunnat i anledning däraf för Kyrkomötet framlägga något särskildt förslag.

Med tanke på att remissinstans efter remissinstans dissar förslaget om en särskild FRA-domstol kan kanske formuleringen, lämpligen anpassad, vara något för Justitieutskottet.

SvD, DN

Bloggar om FRA-lagen

Jobbigt att vara kommunjurist

TT går nu ut med en nyhet som fanns i Norrländska Socialdemokraten igår. Bakgrunden är att en arbetsledare inom socialtjänsten i Luleå fällts för bedrägeri sedan hon anställt och attesterat lön till anhöriga trots att de inte behövt arbeta. Uppståndelsen är nu stor sedan det visat sig att kommunen inte fört skadeståndstalan i samband med brottmålet. Rubrikerna är braskande och TT skriver "Kommun låter brottsling få miljon". NSD skriver "Inte ett öre tillbaka".

- Det var något nytt för mig. Orsaken måste utredas, säger socialnämndens ordförande Eva Bergström (s). På personalkontoret letar man efter kommunjuristen som åkt på resa till Japan och inte gått att nå.

Förhoppningsvis har kommunjuristen ett bra svar på frågan och det är ju inte omöjligt att man kommer att driva en skadeståndsprocess i särskild ordning. Jag håller det för ganska troligt och sannolikt kommer man inte bara stämma kvinnan som fällts för bedrägeri utan även hennes anhöriga som orättmätigt fått pengar. Samtidigt tippar jag att man inte kommer att få ut ett öre.

Är man kommunjurist har man givetvis mobilen med sig och förr eller senare svarar hon. Kanske sätter kommunjuristen sushin i halsen men detta fixar hon nog.

Jag har förresten berömt kommunjuristen i Luleå tidigare - Vaken kommunjurist

Glasögon kan de inte göra

Jag var inne hos den trevliga optikern idag och klagade på mina läsglasögon som bara har åtta månader på nacken. För tredje gången ramlar skalmen av. Skalmigt, skulle man kunna säga.
Hugo Boss kunde uppenbarligen tillverka SS-uniformerna men glasögon kan de inte göra.
Jag frågade optikern om det var min huvudstorlek som försorsakade problemen. -Nej, det tror jag inte, svarade hon samtidigt som hon frågade om jag var född 62. -Nej, nej, replikerade jag. 62 är omkretsen på mitt huvud. Men man får tacka.

EDIT: Jag skrev att glasögona hade "åtta månader på nacken". Ska vara: "Åtta månader på näsan"

Herr Kör Kort gäckar irländska polisen

Bilen hemma som går under namnet "gammelbilen" har ett registreringsnummer med bokstäverna WOZ. Häromdagen berättade min polsktalande granne att WOZ på polska är slang för bil. Om detta är sant vet jag inte men möjligen var det förklaringen till att så många glodde på bilen när jag för fyra år sedan körde i Polen. Jag trodde nog att det var helljusrampen som var avvikande.

Nu läser jag på BBC om en spännande historia om en trafikmarodör som gäckat polisen på Irland - Garda. Karlen har varit välkänd bland Irländska polismän efter att återkommande ha dragit på sig forkörningsböter och felparkeringar. Karlen legitimerar sig med polskt körkort och rapporteras. Namnet är Mr Prawo Jazdy och han uppger olika adresser men kan aldrig nås på dessa.

Nu har man upptäckt att Prawo Jazdy betyder körkort på polska. Polismännen ha alltså inte antecknat för och efternamn utan texten under det franska uttryket "PERMIS DE CONDUIRE". Uppenbarligen räcker det inte med att de europeiska körkorten är standardiserade.

Jag undrar om Prawo Jazdy även förekommer i svenska bötesförelägganden och primärrapporter?

BBC, The mystery of Ireland's worst driver

4 000 pers på hockeymatch i division 4

Igår spelades en hockeymatch i division 4 Stokholm Västra med 4 000 åskådare. Bajen Fans Hockey spöade Flemingsberg IK med 7-1 och gick upp i trean.

4 220 åskådare i division 4 är ganska kul och platsen var Hovet.

Stoppa inte matchen

Under den provokativa och insinuanta rubriken - "Polisens jobb att ge tennishuliganerna en match" - skriver Svenska Dagbladet på ledarplats:

I Dubai vägrades en israelisk tennisspelare visum och kunde därför inte delta i en internationell tennisturnering. Hennes enda fel var medborgarstatusen.
I Malmö har samma medborgarstatus lett till att DC-matchen mellan Sverige och Israel ska spelas inför tomma läktare.

Här blandar SvD verkligen äpplen och päron. När det gäller Dubai är det staten Dubai som använder inresereglerna som en protest mot israels politik. Sådan är inte svensk utrikespolitik. I Sverige handlar det om enskilda medborgare som protesterar mot Israels politik.

När Svenskan skriver att DC-matchen spelas inför tomma läktare i Malmö på grund av medborgarstatusen hos spelare har man fel. Davis Cup är en turnering mellan olika länders landslag och det är inte relevant att tala om spelarna bara som individer.


Personligen tycker jag att det är tragiskt att Davis Cup matchen mellan Sverige och Israel den 6-8 mars 2009 kommer att behöva spelas inför tomma läktare. Det är ganska egendomligt att så många demokratiska organisationer ställer sig bakom Stoppa mathen-kampanjen eftersom man därmed kommer att legitimera våldstendser. Visst är det rätt att kräva en bojkott men när Malmö fritidsnämnd i demokratisk ordning upplåtit sina anläggningar är det bara dumt att protestera på själva speldagen. Risken är uppenbar att man legitimerar våldshandlingar. Därmed ger man eldunderstöd för att tidningar som Svenskan ska kunna skriva i termer som "tennishuliganer" vilket självklart inte är relevant. Huliganer är busar som går på idrottsengagemang och lever rövare före, under och efter matchen. Den som protesterar mot en Davis Cup-turnering vill lyfta ljuset på staten Israels aggressioner.

Sedan 12:53 igår finns en text på Wikipedias Davis Cup-artikel som inte är helt objektiv. Jag undrar hur länge den kommer att få stå kvar. Texten lyder:

Stora demonstrationer förväntas den 7 mars. Samlingen stortorget kl 11. Eftersom inga röster har höjts om bojkott av några andra länder som betydligt värre bryter mot mänskliga rättigheter och har betydligt mer blod på sina händer - t ex Kina - så är bojkotten p g a sin totala frånvaro av konsekvens närmast att betrakta som en traditionell anti-semitisk demonstration.

Sydsvenskans ledare den 20 februari

Bloggar om Davis Cup, Israel

Tankarna töms på Limhamn

Jag läser i Sydsvenskan att Shell på Limhamnsvägen i Malmö rear ut bensinen.

Två saker funderar jag på.

1. Tidningen skriver "Orsaken är att stationen stänger på måndag och pumparna måste tömmas tills dess".

Pumparna innehåller inte särskilt mycket soppa. Det är väl tankarna som ska tömmas.

2. Sydsvenskans redigerare skriver "Bensinrea i Limhamn" i artikelns rubrik.

Frågan är då om det inte är en främling som skrivit rubriken. Det heter väl på Limhamn.

Nu har jag tömt tankarna.

Om prepositioner

Det snackas mycket om Rosengård på TV och journalisterna säger "i Rosengård". Men har man lite respekt för Malmöborna säger man givetvis "på Rosengård".

Igår var jag i Tidaholm. Om man säger att man var på Tidaholm är man på ett ställe med stort staket och murar. Jag var där också.

Tidigare har jag skrivit "På och i Rosengård"

Böcker behövs inte

Jag har alltid gillat böcker och har tillbringat många timmar på bibliotek. På jobbet har jag förmånen att ha ett ganska stort kontorsrum med många bokhyllor välordnat fyllda med böcker. Antagligen är jag ganska priviligierad i jämförelse med de före detta kollegor jag var hos i veckan som hade Svensk Författningssamling i bokhyllan. Snacka om meningslös litteratur. Hur stor är chansen att man inspireras av exempelvis förordning (2009:52) om kontaktpunkt och informationsförfaranden angående tillämpning av ömsesidigt erkännande av tekniska regler för produkter

Förvisso är SFS snygga band men själv föredrar jag att kolla SFS på Rixlex.

Men den senaste tiden har jag funderat på att kasta ut alla böcker. I stället skulle man kunna ha mer konst på väggarna. Numera hittar jag det jag behöver på nätet. Idag har jag bara behövt en bok - Grafisk manual - och den borde jag ha haft i datorn.

Kyrkkitsch

Kitsch

Inte riktigt min grej.

Men egentligen är det ganska kul att sådana här grejer kan säljas i ett församlingshem. Det finns trots allt en hel del vettiga grejer också.

Bloggar om Svenska kyrkan

Skaraborgare under jorden

Idag åkte jag väg 46 och lite på 26:an mellan Falköping och Skövde. Plötsligt kommer en vägtunnel på 312 meter (560 m med tråg). Det egendomliga är att tunneln dyker upp mitt ute på en åker.

Varför detta?

Min första tanke är att jag åker under en akvedukt. Men jag trodde att jag hade ganska god koll på både akvedukter och vattendrag i området.

Nu har jag svaret.

Tunneln är byggd på P4:s övningsområdet och ovanför finns plats för två stridsvagnar att passera över vägen. Men givetvis är det en bra viltpassage också.

Väg 26, Borgunda - Skövde

Öka takta sista kvarta

Nu ska jag föreläsa i Tidaholm eller det kanske heter på Tidaholm. Efter någon timma kommer auditoriet att somna. Då utbrister jag: -Öka Takten Sista Kvarten, Tidaholm.

Om den klassiska kultramsan som sjungs på Bajens matcher kan Du läsa på denna länk.

Glad för prästkandidaternas skull

Duktigt av lagutskottet att baxa fram en lagrådsremiss om könsneutrala äktenskap. Dessutom är de skickliga i att hantera den svåra juridiska läran om övergångsbestämmelser. Även de som prästvigs i sommar kommer att ha vigselrätt under ytterligare ett år.

För några veckor sedan mötte jag prästkandidaterna på Pastoralinstitutet i Uppsala. De delade meningar i frågan om Svenska kyrkan ska ha vigselrätt eller inte. Men många av dem var uppenbart besvikna över att just deras kull av nya präster skulle hamna i kläm. Eftersom de skulle prästvigas efter det att den nya lagen träder i kraft i maj skulle de inte ha vigselrätt som redan prästvigda skullefå ytterligare ett år, i avvaktan på Kyrkomötets ställningstagande, genom en övergångsbestämmelse i lagförslaget. Lagförslaget bygger ju på att samfunden, inklusive Svenska kyrkan, ska anmäla sina behöriga vigselförrättare. Dagen skrev om detta den 5 februari.

Besvikelsen är förståelig. Kandidaterna har pluggat och kämpat i en massa år och ser fram mot sitt framtida jobb i kallelsen som präster. En liten detalj i allt har varit att de lovat kompisar och släkt att den dag jag blir präst ska jag viga just er. Detta har varit en mycket tydlig, om än detalj, i allt det stora som väntar dem som präster i framtiden.

Men nu fixade lagutskottet till detta som såg ut att bli en tråkig effekt av den nya lagen. Genom den geniala övergångsbestämmelsen som nu formulerats ska de tidigare bestämmelserna för präst i Svenska kyrkan gälla i den äldre lydelsen till utgången av april 2010.

SvD, Dagen
Länk till lagrådsremissen

Bloggar om Svenska kyrkan

Lustigt sammanträffande

Bild: Landshövdingens bil. Rykten säger att landshövdingen i Värmlands län inte hade regplåten S1 på den gamla goda tiden. Det nummret lär ha innehafts av en trafikinspektör i Säffle

Idag var jag i södra Värmland och föreläste. När man är ute i landet är det viktigt att koppla till de lokala förhållandena och i Värmland känner jag mig hemma så det är inte svårt. Idag nämnde jag landshövding Eva Eriksson några gånger eftersom jag upplever henne som en väldigt aktiv landshövding. Självklart fanns det ingen koppling till ämnet men i Värmland är man överlag stolt över sin landshövding.

Vid lunch åkte vi fyra personer till Krokstads herrgård utanför Säffle för att ta oss an buffén. Det var endast ett äldre par som tagit plats när vi satte oss ned för att äta. Döm om min förvåning när en kvinna kort därefter kommer in i salen där vi sitter.

Vem? Jo, landshövding Eva Eriksson. Det är rätt otroligt.

Om jag nu ska vara riktigt ärlig nämnde jag också några riktigt fula fiskar i min föreläsning men de dök lyckligtvis inte upp på herrgården.

Pressmeddelande, Landshövdingen besöker Säffle

Civilkurage möter dumhet

Konstfackstudenten som spelade psykotisk och iscensatte ett fingerat suicidförsök på Liljeholmsbron skriver nu på Newsmill att hon vill be de personer som ingrep om ursäkt. Hon vill också träffa de hyggliga människorna. Civilkurage skulle alltså möta dumhet. Den hyvens människor som hon nu bjuder in till möte utsätts för ytterligare påfrestning för vem vågar lita på studenten. Har vi sett ett absurd konstuttryck kan de givetvis följas av fler.

Historien blir bara värre och hennes utspel på Newsmill får väl antas vara en del i installationen. I sak är jag faktiskt intresserad av vad det kan vara hon håller på med. En dolda kameran kanske.

En sen vinternatt när jag var 20 år var det en ung kvinna som försökte kasta sig ur en vagn på Roslagsbanan mellan Roslags Näsby och Djursholms Ösby. På den tiden var dörrarna inte förreglade och jag minns att jag kastade mig över kvinnan när hon just fått upp dörren. Givetvis var det väldigt obehagligt, sannolikt utsatte jag mig själv för fara och ibland påminns jag om händelsen. Under tio minuter tryckte jag ner kvinnan på golvet innan polisen kom. Någon debriefing var det aldrig tal om och jag fattade egentligen inte vad som hänt. Än idag vet jag inte om jag hanterade situationen rätt.

Skulle det nu dyka upp någon som säger att det var en konstnärlig installation jag var inblandad 1980 skulle jag bli förbannad.

DN

Svenska kyrkan om etanol

Debatten kring etanolen som drivmedel i bilar har lyst med sin frånvaro den sista tiden. Med jämna mellanrum dyker dock misstänkliggöranden upp. Det är därför glädjande att Svenska kyrkan, Naturskyddsföreingen och Latinamerikagrupperna med hjälp av SwedWatch nu presenterat en rapport om den importerade etanolen.

Studien visar att det återstår en del arbete med att vidareutveckla kriterier och produktion för att göra etanolen hållbar. SwedWatch konstaterar vidare att det finns flera möjligheter att satsningear på etanolproduktion i Tanzania kan ge positiva effekter.

SwedWatch konstaterar att etanolen miljömässigt är överlägset de fossila bränslena.

Läs mer hos Svenska kyrkan
SwedWatch, En brännande fråga

Bloggar om etanol

Intresset för andra världskriget

Den 2 november 2008 intervjuades historikern Peter Englund i DN om det stora intresset kring andra världskriget. Bakgrunden till intervjun var Englunds nya bok "Stridens skönhet och sorg" och Peter Englund sa:

- I andra världskriget finns en moraliskt överskådlig dramaturgi. Det onda mot det goda. Första världskriget är mycket mer komplicerat. Det gamla Europa tar slut med det och 1900-talet börjar. Första världskriget har mer drag av en tragedi medan andra världskriget är en melodram.- Att första världskriget hamnat i minnesskugga handlar om vilken historia vi har bestämt oss för att minnas. 1944 är den goda berättelsen. Det är rädda menige Ryan som stiger i land och räddar världen. 1914 är den hemska berättelsen om en civilisation som snubblar in i ett krig, som begår självmord.

Om man följer BBC:s webbplats kan man konstatera att de ofta har nyheter som har sitt ursprung i de båda krigen även om givetvis andra världskriget dominerar. Nu i veckan berättades exempelvis hur delar av den engelska staden Coventry utrymts då man skulle desarmera en luftvärnsprojektil. BBC, Bomb scare device was WWII shell

Ambassadören Krister Wahlbäck och arkivarien, ämnesrådet Bo Hammarlund bjuder idag på spännande läsning på DN Debatt. De berättar att finansminister Ernst Wigforss (eller var det regeringen?) i april 1941 godkände hemliga svenska krediter till Nazi-Tyskland.

Även Wahlbäck och Hammarlund är duktiga på dramaturgi. Nog blir man lite facinerad av texten:

Det framgår av ett bortglömt dokument som nyligen påträffats i ett kassaskåp på
finansdepartementet.

Jag ser framför mig hur det står kassaskåp i alla möjliga hörn på departementen och att de är överfyllda av papper som ingen tittat på sedan de tagits om hand för förvaring som de så chikt heter i arkivvärlden. Nya avslöjanden kan utlovas.
SvD

Bloggar om Andra världskriget

Roliga tullare

Tullen har roliga medarbetare. I Sydsvenskan läser jag att tullen igår kväll hade ett efterföljande när en katsmugglare forcerade tullfiltret vid Lernacken. En av katsmugglarna greps men den andre sprang ut i terrängen. Kvar i bilen blev dock busens skor vilket får vakthavande tullbefäl Kersti Svensson att ge följande kommentar:

Vi får göra som i Askungen när vi letar efter den andre.

Sydsvenskan, Skolös katsmugglare på fri fot

Konstfack delirium

UPDATE: Nu kräver trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (m) skadestånd av Konstfack. Han är definitivt inte och cyklar eftersom en skola kan ha så kallat principalansvar när det gäller elevers handlingar kan Konstfack mycket väl bli skadeståndsskyldiga då handledare sannolikt känt till det "stora mästerverket". Men när vaknar prefekten Glemme? Karlen äventyrar ju ekonomin på sin institution. SvD DN

Konsten är till för människorna och är man lärare på Konstfack har men ett stort ansvar när man vägleder och undervisar sina studenter. Man kan nog konstatera att det är problem på Konstfack när prefekten Olof Glemme på institutionen för konst nu tvingas berätta att man förra året tvingades införa etiska regler sedan en student gjort konst av följande scen:

En maskerad person i svarta kläder spreja sin signatur på väggarna i en tunnelbanevagn, samtidigt som övriga passagerare tittar på. När vagnen stannar
vid en station kastar sig konstnären, eller klottraren, ut genom ett krossat fönster och landar i en hög med glassplitter. I slutet av filmen täcks en hel vägg i en vagn med svart sprejfärg.

Givetvis finns det vettiga lärare på Konstfack som slår larm att man passerat gränsen. Lektor Glemme reagerar genom att ta fram etiska riktlinjer som han själv inte verkar kunna sätta i sitt sammanhang. Att underkänna och skälla ut studenten verkar inte finnas i Glemmes värld som väl får kategoriseras som mesighet in asburdum.

Konstfacks rektor borde ge prefekten Glemme tjänstledighet för att praktisera på psyket och som klottersanerare. Det verkar inte helt sunt att tillbringa dagarna med mantrat att "konsten ska också ha rätt att tänja på gränser".

Det latinska ordet delirium betyder förryckt och urspårad. Att läget är sådant på institutionen för konst är uppenbart. Måtte rekorn kunna skapa ordning. Risken är annars stor att Konstfack sänks. Skönt att Konstfack bland förvirrade och mesiga lärare har en vettig rektor i professor Ivar Björkman. Vi behöver Konstfack men konstfack behöver inte lärare som inte klarar av att handleda studenterna.

Skönt ändå att vi har en kulturminister som har korna i rätt bås. Se DN

SvD, SvD
Bloggar om Konstfack

Birgitta Dahl - socialdemokrat mot partilinjen

Idag är det Alla hjärtans dag. Gör som jag. Gå in på UNICEF och stöd arbetet bland barn och unga. Du kan bland annat köpa fotbollar, hopprep, mediciner och skolböcker. Klicka här.

Frågan är om inte förra talmannen, socialdemokraten Birgitta Dahl bryter mot en inmurad socialdemokratisk rättstradition när hon i egenskap av ordförande för UNICEF Sverige skriver på SvD Brännpunkt idag. Tillsammans med generalsekreteraren Véronique Lönnerblad menar hon att FN:s barnkonvention ska upphöjas till lag. Därigenom ser UNICEF Sverige följande fördelar:

•Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket.
•Det skulle ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och
rättigheter.
•Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken.

Jag tycker att detta är klokt tänkt. FN:s barnkonvention liksom FN:s allmänna deklaration för de mänskliga rättigheterna är dokument som vilar i en god människosyn. De är fullt möjliga att tolka av domstolar. Men samtidigt har socialdemokraterna alltid haft en misstro mot att jurister tolkar lagar utifrån just konventioner och grundläggande dokument. Den socialdemokratiska hållningen demonstrerades tydligt av förre talmannen Thage G. Peterson i SvD Brännpunkt den 27 september 2007 då han skrev a propos arbetet med grundlagsöversynen:

Från tid till annan har en utökad lagprövningsrätt och en författningsdomstol diskuterats. Att införa en sådan vore att omyndigförklara det demokratiska politiska systemet som har fungerat väl i Sverige sedan parlamentarismen infördes i vårt land.

Birgitta Dahl går emot en socialdemokratisk rättstradition. Det är bra. Om FN:s barndeklaration blir lag avhänds en del av riksdagens makt. Detta är inte konstigt enligt västerländska rättstraditioner men det går på tvärs mot den socialdemokratiska partilinjen.

Bloggar om FN:s barndeklaration, socialdemokraterna, UNICEF, Alla Hjärtans Dag

Adelsohn har rätt

Att jag gillar tåg är nog ganska uppenbart för den som läser denna blogg. Lika klart är det att jag inte sällan irriterar mig över att det inte funkar så bra med SJ. Trots motgångarna är ju ändå tåget fantastiskt. Igår jobbade jag en förmiddag på kontoret. Bordade konceptet X2000 kl 12.10 och skrev frenetiskt på någon pm. Framme i Göteborg strax efter 15.00 och kort därpå ute vid Tjörnbroarna på ett sammanträde fram till 19:30. Sedan tillbaka till Göteborg med återfärd mot Stockholm med e-post och lite bloggande. Strax före midnatt kom jag till Centralen ganska avslappnad och nöjd med arbetsinsatserna. Tack för det SJ

Jag tror dock att SJ:s ordförande, den förutvarande moderatkommunikationsministern, Ulf Adelsohn, har rätt i sin kritik när han uttrycker oro för regeringsbeslutet för fjärrtrafik på stambanorna.

Självklart är konkurrens bra men det finns områden som förskräcker. Blev till exempel avregleringen av elmarknaden bra?

Ett nytt snabbtågssystem kan handla om investeringar med avskrivningstider på upp till 40 år. Den som går in i sådant tänker sig nog för och kanske är det enklare att hålla rull på gammalt material eller importera något överskottsmaterial från Europa.

Jag vill ha nya fräscha tåg, inga löjliga restaurangvagnar anno dazumal.

SvD, SvD

Strålning räddar liv

För 10-15 år sedan arbetade jag med en del ärenden som handlade om byggnationer av 3G-master. Inte sällan var det en stark opinion mot master och sändare trots seriösa miljöprövningar. Att människor känner sig oroliga för strålning har jag förståelse för men samtidigt är det egendomligt att så få har insikt om nyttan att tekniken också räddar liv.

Ett bra exempel på hur teknikutvecklingen kan användas redovisas idag i DN. Räddningstjänsten i Storgöteborg genomför försök där man filmar olycksplatser för att ge stabsbefäl bättre och säkrare beslutsunderlag.

Jag vill inte bortse från att elektromagnetisk strålning kan förorsaka sjukdomar även om forskningen väl inte riktigt kan belägga sambanden. Men samtidigt är det ganska enkelt att inse att ambulanser som har teknik där läkare på sjukhuset kan få underlag för diagnos och behandling faktiskt räddar liv.

Knäckt av jobbet

Läkare med specialitet som psykiater på rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) i Sundsvall har enligt Dagens Medicin anställningsavtal som gör att de bara behöver vara på jobbet två dagar i veckan. -Om psykiatrerna vistas i den här miljön alltför länge utan rekreation risker man att bli psykiskt deformerad, säger verksamhetschefen Erik Söderberg.

Snacka om att krångla till det när man i själva verket ska försvara extremt goda anställningsvillkor givna av en arbetsgivare som inte kan rekrytera personal.

All annan personal på rättspsykiatriska kliniker måste jobba 40 timmar i veckan för att uppnå heltid men det är uppenbarligen bara läkarna som riskerar att bli "psykiskt deformerade". Jag är rädd att man rekryterar fel läkare och att man är ute på en farlig väg med denna typ av anställningsförmåner. Det är ju uppenbart att systemet handlar om att läkarna ska kunna jobba någon annanstans.

Kanske ska man utbrista: Gärna kortare arbetstid men först rejäl lön.

DN

Dagens underdrift

På Facebook såg jag detta!

Vilken fråga?

Nåväl. Jag blev ett fan.

Pannlampan i Karesuando

Jag tillhör de priviligerade som å tjänstens vägnar varit i Sveriges nordligaste ort - Karesuando -två gånger för att bland annat inspektera ett pörte.

I skrivande stund är det minus 19 grader i Karesuando och en gång när jag var där var det minus 44 grader. Några månader senare var jag åter på plats och i strålande sol nådde kvicksilvret t29 grader. 73 graders temperaturskillnad på några månader är ganska häftigt.

Det är sällan man läser att något stort inträffat i Karesuando och det är givetvis bra.

Men idag noterar jag att Norrländska Socialdemokraten skriver om hur Gert Tuoremaas pannlampa exploderat i bostaden. Detta kan ju tyckas vara en rätt oskyldig nyhet men vad hade änt om Gert haft pannlampan på huvudet?

NSD, Hans pannlampa sprängd i småbitar

Det ska fan vara teaterdirektör

SvD skriver med den braskande rubriken "Anställda hotades av chef" om en helt vanlig arbetsplatskonflikt mellan chefer och några medarbetare. Möjligen handlar det om mindre lämplig agerande från en chef men att tala om hot är en klar överdrift.
Vad vi ser utspela sig på Radiumhemmet är sannolikt en historia som är ganska vanlig i organisationsvärlden. Nämligen att chefer och medarbetare tycker olika. I sammanhanget hade det varit intressant av veta hur representativa de upprörda professorerna egentligen är. Hade samtliga fackliga organisationer ställt sig på deras sida hade denna historia varit värld att berätta men nu ser det mest ut som en tämligen begränsad fejd som får alltför stora proportioner när den basuneras ut i media.

Bakgrunden är att flera professorer vid Radiumhemmet hamnat på kant med den tillförordnade chefen, kirurgiöverläkaren Harald Blegen. Onkologiprofessorerna, stödda av Stockholm Cancerförening och Gustav V Jubileumsfond kräver att den nya verksamhetschefen på Cancercentrum Karolinska ska vara cancerspecialist - onkolog. Den chefserfarne doktor Blegen som tidigare varit chef för kirurgiska kliniken är en av dem som sökt tjänsten och han har skrivit e-post till de berörda medarbetarna och förklarat att han menat att de deltagit i en förtalskampanj. Några av breven är olämpligt formulerade men att kalla dem hot är en klar överdrift. Hade doktor Blegen sagt samma sak i samtal mellan fyra ögon hade det alls inte uppmärksammats.

Men Radiumhemmet berör och därmed får det enorma proportioner. Att leda en sådan verksamhet med enheter på Radiumhemmet, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus är mycket svårt och nog kan man ifrågasätta om det är rätt av cancerläkarna att benhårt kräva att den nya chefen ska vara specialist på cancerområdet. Verksamheten har tidigare haft bråk kring chefsbefattningar och doktor Blegen är kirurg som har forskat på cancer. Men han är inte onkolog. Det är tufft att vara chef när man ska spara 53 miljoner kronor varav 19 miljoner avser personal (SvD) och frågan är om man inte begränsar urvalet genom att hävda specialistkompetensen onkologi.

Om doktor Blegen kommer ifråga för tjänsten i slutändan vet jag inte. Vad vi lär oss är att det nog bättre att tala allvarliga ord med medarbetarna i enrum och undvika e-posten.

Själv tycker jag att det är hjältar som jobbar på Radiumhemmet men det är också hjältar som behövs för att leda verksamheten. August Blanches ord "Det ska fan vara teaterdirektör" är nog relevanta även på Karolinska.

Otroligt förslag

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren från Borås vill att statsministern ska avslutas sina tal med "Gud välsigne Sverige". Varför skulle tvivlaren Reinfeldt uppträda som en hycklare.

Skönt att moderaten Jan Ericsson från Marks kommun tycker att det är ett dåligt förslag.

På min Facebook skriver vännen, sjömansprästen, med glimten i ögat:

Bara säga "Gud välsigne Sverige" tycker jag är litet menlöst. Han kan väl sjunga Fädernas kyrka - alla verserna!

Här kan man läsa texten till den gamla psalmen "Fädernas kyrka".

Thomas Österberg på Dagens ledarblogg dissar också idén, Dagen

Lyssna på kristdemokraten Else-Marie Lindgren som krånglar till det
Lyssna på moderaten Jan Ericsson

DN

Brandmän som vigilanter

Jag läser i NSD att deltidsbrandmännen i Råneå i Norrbotten rycker ut på inbrottslarm och bus i Råneå. Detta kan man ju tycka är jättebra i bygder där polispatruller sällan syns till. Centerpolitikern Erland Nilsson kallar detta "Larmprojektet" och menar att det blir lugnare i Råneå med brandmän som är ute och vakar. Även Luleås räddningschef, Patrik Bylin, uttrycker entusiasm. Frågan om han är lika positiv när räddningstjänstens personal skadas eller när busarna vänder sin vrede mot brandkårens material och byggnader.

Jag är väldigt skeptisk. Det får inte bli räddningstjänstens sak att vara väktare och vigilanter. Risken är stor att räddningstjänsten får uppgifter som gränsar till de polisiära vilket kan leda till att förtroendet för räddningstjänsten minskar. Folk får och ska vara ute på gatorna men räddningstjänstens resurser och förtroende ska användas för räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.

Att hjälpa hemtjänstspersonalen med åldringar som behöver lyftas och kunna hantera en defibrillator är bra insatser som deltidsbrandmän kan ägna sig åt. Men att patrullera i räddningstjänstens utryckningsfordon och åka på inbrottslarm är ingen bra aktivitet.

NSD, Råneås röda räddare

Snurriga professorer

Den 29 januari skrev jag inlägget "Konstfack hotar kulturpolitiken" om hur taffliga lärare på Konstfack på ett vämjeligt sätt stöttar den student som spelat psyksjuk och blivit inlagd på S:t Görans psyke. Döm om min förvåning när jag idag läser i DN hur flera lärare på institutionen för Konst vid Konstfack tar sin student i försvar. Deras text är ett försvar för konstens alla uttryckssätt och texten är inget annat än ren gallimatias. Om nu studenten har goda bevekelsegrunder för sitt tilltag borde dessa lärare vänta tiden an och inte gå in i debatten.

Jag har full förståelse för att konsten ska ta sig många uttryck. Men tyvärr lär dessa lärare bara skapa ytterligare fördomar mot kulturarbetare och därmed minska förutsättningarna för att deras studenter ska kunna få ägna sig åt konst i framtiden. De sänker den anrika och viktiga institutionen Konstfack. Följande citat i texten väcker frågor:

Men vi tycker inte att psykiatrin ska vara ett fredat fält för infiltrerande, kritiska handlingar.

En följdfråga är naturligtivs om dessa lärare överhuvud anser att det finns något som är "fredat fält infiltrerande, kritiska handlingar".

De lärare som skrivit under inlägget i DN är: Professor Magnus Bärtås, professor Gunilla Bandolin, professor Marysia Lewandowska, lektor Andrea Creutz, adjunkt Tomas Elovsson och prefekten lektor Olof Glemme.

Ett intressant fält för "infiltrerande och kritiska handlingar" skulle kunn vara att sluta betala lön till lärarna. Eller?

Ecstasy och ridning

Jag läser i danska Politiken att en brittisk professor kommit fram till att ecstasy är mindre farligt än ridning. Professorn räknar på antalet dödsfall och konstaterar att man i England har 30 dödsfall om året direkt relaterade till ecstasy. I the Telegraph läser jag om att dessa resultat kan leda til att man nedgraderar drogen ur straffhänseende.

Sådana här undersökningar är fascinerande och sannolikt kraftigt förenklade. Igår kväll träffade jag en man - han såg ut som Karlsson på taket - som möjligen hade ecstsasy och andra saker i kroppen. Som en gummiboll hoppade han in på dansgolvet och studsade i en technotakt föga överenstämmande med reggaemusiken som spelades. Efter tio minuter blev han utslängd och sågs i t-shirt och ryggsäck springa bort över nejderna i Farsta.

Jag föredrar ridning. Den som rider är glad även dagen efter. Om man mött någon som har bakfylla efter ecstasy inser man att tröttheten och depressionerna i sig är farliga.

The Telegraph, Ecstasy 'no more dangerous than horse riding'
Professor David Nutts webbplats

Rikspolischefen är trovärdg

Foto: Peter Knutsson

Om det finns någon som har förutsättningar att få ordning på de uppmärksammade korkskallarna bland polismän i Skåne län och därmed återupprätta förtroendet för polisen är det rikspolischefen Bengt Svensson. Polismän är ju överlag hårt arbetande män och kvinnor som begriper vad som är rätt och fel.

Redan som länspolismästare i Örebro län angav Bengt Svensson riktningen när det gäller värdegrundsfrågor. När Polisförbundet för några år sedan tog fram "Kakburken" påbjöds den snabbt som ett utbildningsmaterial bland polismän i Örebro län. Burken innehåller kort med påståenden eller frågor inom fyra olika kategorier som ska inleda samtal. De olika kategorierna är: Jämställdhet mellan Könen, etnicitet/vardagsrasism, sexuell läggning/homfobi och Attiyder/jargong. Längst ned på varje kort finns en förklarande text med fakta eller ytterligare en fråga som syftar till att reflektera och se saken ur ett annat perspektiv.

Detta är ett mycket pedagogiskt material som funkar på många arbetsplatser.

Bengt Svensson förutsättningar att lyckas är stora eftersom de flesta polismän tillgodogjort sig sin utbildning och bearbetat sina attityder. Att polismän har ryggrad visas inte minst genom sådana polismän som Jeanette Larsson vid kriminalunderrättelsetjänsten i Skåne län. Läs mer i Sydsvenskan

Polisförbundet om Kakburken

DN, SvD

Mållgan - Nu även berömd man som varit i Sunne

Aftonbladet skriver idag om en värmlänning som friats för rattfylla i tingsrätten efter att ha påstått att en 120 centimeter lång främling vid namn ”Molgan”, framfört bilen. Tingsrätten konstaterar dock i sin dom att berättelsen i vissa delar ger utrymme för tvivel

Nu vill "Molgans vän" ha 100 000 kronor i skadestånd av staten då hans körkort varit indraget med påföljd att han inte kunnat köra lastbil och därmed förlorat inkomst.

Vi får se hur JK hanterar denna fråga men jag hoppas att det inte blir något skadestånd. Att dra in körkort är inget straff utan en trafiksäkerhetsåtgärd. Om man på fyllan sätter sig bredvid en norrman, som är 120 cm lång och har långt ljust hår till knäna, anser jag nog att kriteriet "opålitlighet i nykterhetshänseende" är uppfyllt. Inga pengar till denna pajas.

DN, SvD

Sopiga Svenskan

SvD hoppar idag på¨en socialdemokrat helt orättfärdigt. Den stora tidningen som kännetecknas av saklighet på ledarsidan borde vara försiktig med ryggmärgsreflexer om socialdemokrater.

Svenskan har ett litet ledarstick idag om den vilda strejken bland några av några av renhållningsarbetarna i Stockholm. Denna gång gör man stor affär av att den socialdemokratiske vice ordföranden i trafik- och renhållningsnämnden, Jan Valeskog, sagt sig vara "förgrymmad över hela hanteringen". Tidningen noterar att beslutet om själva upphandlingen fattats i total politisk enighet i nämnden.

Vad tidningen däremot glömmer är att strejken utlösts av att renhållningsarbetarna fått, som de upplever, kraftigt försämrade villkor hos den nya entreprenören. Detta i sin tur har blivit möjligt genom att Stockholms stad efter regimskiftet slopade arbetet med upphandlingsregler i staden. Dessa regler syftade till att komma åt skumma företag, stärka konurrensförutsättningarna och öka tryggheten för de anställda. Utifrån den utgångspunkten kanske ändå Jan Valeskog har rätt att känna sig "förgrymmad på hela hanteringen".

Inga sopgubbar
För övrigt tycker jag att det är lågt av SvD att skriva "sopgubbar". Det är en term som barn möjligen använder men som när den återfinns på en ledarsida är nedsättande. Den korrekta benämningen är, enligt arbetsgivarorganisationen Transportgruppen, renhållningsarbetare. I många tidningar skriver man sopåkare men det är väl egentligen den som äger sopbilen.

Vild strejk däremot är alltid fel. Renhållningsarbetarna bör gå tillbaka till jobbet.

Från sveriges Venedig till Sveriges Neapel

Poliser mot rasism

Att Malmö har några polismän som inte borde vara polismän är uppenbart. Inga av de uttalanden som gjorts i en polisbuss på väg från Rosengård med en gripen kan försvaras med snack om jargong. Viss tröst finns i att polisutbildningen och polisens ledarskap bekämpar just rasism och några skarpa markeringar mot främlingsfientlighet har jag hört just från polismän. Nu senast minns jag en kvinnlig polisman som gjorde en mycket kraftig markering om alla människors lika värde gentemot sin trotsiga tonårsdotter. Detta gjorde intryck både på dottern och omgivningen.

Jag frågar mig även om det heter apejävel på skånska?

Vad han var som sa det vågar jag inte skriva. Men helt klart var det några stollar som sabbat mycket för alla hyggliga poliser som hjälper människor i utsatthet. Inte heller har de bidragit till att om möjligt få den gripne på rätt spår i livet i framtiden.

DN, SvD

52 samtal med en terrier i Borås

Jag läste en trevlig bok nu på kvällen. "52 samtal med en terrier" av Svenskans kulturchef Stefan Eklund. Utgiven på Cordia nu i dagarna. Stefan är ute och går 52 morgonpromenader i Borås där han samtalar terriern Svante. Samtalen framställs i kåseriets form och handlar om livet, kärleken och konsten, om sprit, fotboll och mat och om litteraturens roll i tillvaron. Jag tycker känna igen just en terriers karaktäristika. Klart kul och tänkvärd läsning om livsfrågor.
Stefan Eklund i SVT Gomorron Sverige
Köp boken eller läs mer på denna länk

Aftonbladet skriver om boken
Recension i SvD
Borås Tidning
Sundsvalls Tidning

Adjungerad

SvD fångar nog många läsare idag när man slår till med den braskande rubriken "Professorstitel kan köpas". Men nu är nog systemet med adjungerade professorer inte fullt så illa. Att någon annan än universitetet eller högskolan betalar lönen för den adjungerade professorn är väl inte riktigt samma sak som att man kan köpa titeln. I realiteten handlar det om en noggrann prövning av professorskompetenta personer. Det är väl bra att institutioner kan få in extra resurser i forskning samtidigt som systemet möjliggör den befuktning som ligger i att de adjungerade professorerna är yrkesverksamma någon annanstans.

Kärlek på Facebook

Jag åkte taxi med Bojan idag. Jag uppskattade Bojan som runt 25 år och han skrattade glatt när han på radion hörde en kvinna sända en hälsning till sin nye kärlek. –Tänk att möta sitt livs kärlek när man är 50 år, sa Bojan. Bojan berättade att han hade sin kärlek i Bosnien och att han eventuellt planerade giftermål denna sommar. Men de hade haft en fnurra på tråden. Bojan hade uppmanat sin flickvän att gå med på Facebook men med tiden hade Bojan upptäckt att hans flickvän addade "pajaser". Bojan hade resolut förklarat för sin flickvän att detta var oacceptabelt. –Du får bara adda din kusiner, hade han klargjort. Då kunde han ju kolla namnen på männen i hennes vänkrets. Flickvännen hade då kontrat med att hon även hade kusiner på mödernet och att de hade olika namn.

Men Bojan visste hur han skulle ha koll på svärmeriet. –Du får bara adda kusiner på din fars sida. Punkt slut.

Nu var jag benägen säga åt Bojan att tänka om men vi var redan framme på Bromma Flyg. Jag betalade dricks eftersom Bojan körde bra. Bojan hade säkert inte köpt mitt förslag att han måste bearbeta sin svartsjuka.

Små tunga fjädrar

Kan man verkligen lite på att Hemtex garanterar ett juste djurskydd. Allt med tanke på de fasansfulla scenerna när levande gäss plockas på fjädrar. Måhända har man seriösa leverantörer men det finns frågetecken.

De dagar jag sover i egen säng vilar jag under ett duntäcke. Jag såg aldrig TV4 Kalla Faktas program om hur man plockar dun från levande gäss men berörs starkt. Det är helt enkelt avskyvärt.

Naturligtvis har jag funderat hur det står till med mina egna dunprodukter. Redan när jag såg puffarna för programmet kollade jag på Hemtex webbplats och blev besviken när jag såg att man inte jobbade proaktivt mot sina konsumenter. Inte ett enda litet pressmeddelandet om hur man själv jobbar med sina leverantörer. Idag däremot flaggar man för sin produktpolicy som säger att all dun och alla fjädrar som används i Hemtex produkter ska komma från fåglar som fötts upp för köttproduktion. Man säger vidare att Hemtex inte tillåter att fjädrar plockas från levande fåglar.

I SvD läser jag:

Hemtex som köper sina dun- och fjäderprodukter via ett inköpskontor i Shanghai, Kina, lovar skärpta kontroller men ser i dagsläget ingen anledning att stoppa
försäljningen. Däremot utlovas från och med idag skärpta kontroller.
– Vi håller på att byta leverantör för att hitta bättre. Jag är relativt säker på att vårt dun inte plockats från levande fåglar, men vi vill gärna göra ytterligare stickprov, säger Stefan Ahlen, inköpschef på Hemtex.

Sammantaget framträder inte Hemtex på ett seriöst sätt. Om man gör affär av produktpolicies ska man alltid kunna redovisa trovärdiga kontrollsystem. Dessa verkar lysa med sin frånvaro.

I natt vilar jag under tunga fjädrar. Det känns inte bra.

DN, SvD,

Slussen rivs - Äntligen

Bild: Min favorit är Foster + Partners förslag för Slussen, med Berg Arkitektkontor i medverkan. Egentligen skulle jag vilja ha lite mer öppna vattenytor och det vore kul om Karl Johanslussen blev mer öppen. Någon gång kanske tunnelbana placeras där den hör hemma (under marken). Försvinner sedan Centralbron och järnvägen är fulländningen total.

 

Denna vecka har jag bestämt mig. Att riva Slussen och bygga något nytt är rätt.

 

Jag är uppväxt med Slussen i Stockholm. Härifrån finns tidiga minnen av bilar och bussar. Jag har faktiskt sett hamnarbetaruppropen på Kolingsborg och jag har sett taxibilarna släppa av passagerare som på söndagen velat köpa ett helrör av langarna i Gula gången. Av någon egendomlig anledning har den trafiktekniska lösningen imponerat på mig.

 

Men nu i veckan har jag funderat på trafikplatsen Slussen som måste ersättas. Det känns så rätt. Stället är fult och sunkigt. Det har alltid varit skräpigt och den mest karaktäristiska doften är intorkad urin.

Till råga på allt verkar de flesta tro att Ryssgården framför biljetthallen på Slussen krysset är Slussen.

Bloggar om Slussen, Stockholm

 

Fem arkitektförslag

Westling wrestling

Jag blev lite orolig i morse när jag bläddrade i DN och såg den i Örebro Almby födde och i Ockelbo uppväxte Daniel Westling låta sig intervjuas med armarna i kors på varenda bild. En liten bildgoogling lugnade mig dock och jag insåg att Westling tagit regi av DN:s fotograf. Daniel Westling har inte armarna i kors, vare sig på bilder eller i verkligheten.

A propos nya träningstrender som att karate, dans och att lyfta järnkulor som ryska elitsoldater borde Westling även satsa på brottning. Denna klassiska sport på utdöende.

Hoppas att vi får se en riktigt svettig hall på Djurgårsförvaltningens marker med namnet "Westling wrestling". Internetadress ww.www.ww - ww blir en ny toppdomän för "Worldwide"

DN, Nu ska träningen vara funktionell

Det sups för mycket

-Det är trevligt med ett glas vin ibland, brukar vi svenskar resonera. Samtidigt är det bara att öppna ögonen så ser man att det inte bara är ett glas vin som gäller. Nu på morgonen har jag plöjt landsortspress i den mån den uppdateras på söndagen. Tillsammans med webbplatsen WighsNews växer bilden av hur alkohol finns är med i sammanhangen kring trafikolyckor och våldshandlingar.

Och nog är det något som händer. Utan att gå in på statistik kan man konstatera yttre tecken på att det sups mer. När jag i början av 80-talet passerade Systembolaget på Gästrikegatan eller Vikingagatan kom kunderna ut med på sin höjd några kassar ädla drycker. Igår gick jag förbi Systembolaget i Haningecentrum vid stängningsdags och strömmen ut ur butiken var strid. Det som slog mig var att jag såg minst fem yngra män som hade fulla kundvagnar med minst tre flak öl. Fest på gång? Javisst men...

Om jag sedan kollar i Smålandsposten och läser vad folk köper på bolaget i Kronobergs län blir man konfunderad. Topplistan på den mest sålda spriten ser ut så här:

1. Explorer
2. Vodka
3. Lord Calvert
4. Renat

Med dessa drycker kan det endast vara berusningen som lockar. Fylla skapar beroende. Fyllon slår sig själva. Fyllon slår andra på käften. Fylla skapar elände.

SvD skriver den 2 februari att svensken dricker mindre
Länk till Systembolagets statistik