Medis i centrum

Svenska folket har på plats och via TV tagit emot ishockeylandslaget Tre Kronor och damlandslaget i ishockey. Det är roligt med framgångarna i OS men bäst är att Medborgarplatsen mitt i Bajenland blivit centrum för händelserna. Här vid foten till Församlingsförbundet kansli har vi nu helt klart fått Sveriges centrum. Fokus har flyttats från det kalla Sergels Torg, haschparken Kungsträdgården eller Canada Goosefolkets Stureplan.

När jag växte upp var Medborgarplatsen en tunnelbanestation från trettiotalet med "bara" en utgång. De flesta andra i innerstaden hade minst två uppgångar. Torget var fullständigt dött och vindpinat. Mitt första starka minne från torget var att jag gick på Götgatan vid Medborgarplatsen någon gång i början av 70-talet. En polisbil (Valiant) kör, som jag upplever det, nästan på mig och poliskonstaplarna kastar sig ur med dragna vapen (Walther 7,65). Och sedan in på Stockholms Enskilda bank. Denna polistaktik lär ha övergivits efter Norrmalmstorgsdramat 1973.

Men nu är Medborgarplatsen liv och rörelse och jag hoppas att Medborgarplatsen får vara centrum för många roliga händelser även i framtiden.

Damkronorna är för övrigt ett ganska bra namn. Glöm ordet "tjej". Det ordet har vi hämtat från romani och det betyder ung flicka. 16-åringar är möjligen tjejer men knappast 25 åriga kvinnor.

Om det är någon som är intresserad hade radiobilarna vid Södermalmspolisen, tredje vaktdistriktet, anropsnummer SHA 330, SHA 331, SHA 332, SHA 333 och SHA 334 i början av sjuttiotalet. Detta är ju en högst relevant kunskap att förmedla. Plymouth Valiant är tjusiga bilar och de har ett fint motorljud.

Recensionernas språk

DN:s Martin Nyström recenserar den 27 februari 2006 Kungliga Operans nya uppsättning av Valkyrkian (Regi Staffan Valdemar Holm). Nyström verkar nöjd med föreställningen men ibland är det lite svårt att leva sig in i recensentens bilder. Jag förstår inte riktigt vad som avses med "En Wagner inkapslad i och reducerad till den borgerliga teaterns undertryckta sexualitet och finkalibrerade psykologi".

Klockrent?

Rubrikskrivarna på Dagens Nyheter verkar distansera sig något från Nyström när de skriver ingressen till recensionen: "Wagners "Val­­kyrian" har blivit ett instängt kammardrama på Kungliga Operan. DN:s Martin Nyström kippar efter luft och får slutligen lön för mödan."

Men jag anar vad Nyström menar när han beskriver Nina Stemmes sång med texten: "en sådan vidunderlig låga och kraft att det skälver från scenen som av en sprickbildning i ett bergsmassiv". Det är nog läge att fråga geologerna om människan överhuvudtaget kunnat höra en sprickbildning i ett bergmassiv. Men nog lär det ha låtit och skakat när Alperna bildades. Det förstår jag.

Jag tycker att det ligger närmare tillhands att jämföra storartad sång med en jordbävning.V

Vad tycker Du?

Hästar och fasor

Hästar är spattiga varelser. De vet saker som du inte vet. Visste du t.ex. att det kan simma farliga krokodiler i vattenpölar i Haninge. Kanske ligger en hornmina på lur att brisera under ett istäcke på en liten landsväg.

Ännu fler fantasier om Palmemordet

Söndagen den 26 februari sänder SvT ännu en dokumentär om mordet på Olof Palme. En av Christer Petterssons bekanta, Roger Östlund, hävdar att han såg Christer Pettersson mörda Olof Palme. Mordet beskrivs som ett misstag och i själva verket var Pettersson och hans bekant ute efter busen Sigge Cedergren. I programmet påstås dessutom att en mutad polischef skulle ha sett till att området var fritt från poliser.

Denna nyhet är inte ny. Scenariot är inte osannolikt men Östlunds närvaro vid brottstillfället kanske man bör tar med en nypa salt. Likaså hans påstående om att en "polischef" var mutad. Redan den 12 mars 2003 berättade Aftonbladet denna historia. Detta i samband med att förre kriminalkommisarien Tore Forsberg lanserade sin bok "Spioner och spioner som spionerar på spioner".

Det är fascinerande hur media kan låta ärrade gamla missbrukare på sin dödsbädd uppträda som sanningsvittnen. Det enda sanningsvittnet är nog förre kriminalkommissarien Ingmar Krusell som till Svenska Dagbladet säger: - Påståendet är ”kvalificerat skitsnack” och ”ett undrevärldensvammel”. Han avfärdar hela filmen som ”en sensationsgrej”.

Den redaktion som gör ett program på ett sådant här material borde gå grundkurs om narkotikans skadeverkningar. Det är viktigt med källkritik och det är mycket konstigt som händer i huvudet på de som under lång tid använder centralstimulantia och andra droger.

Svenska Fotbollförbundet har tappat s:et

Svenska Fotbollförbundet kritiseras i dagarna för sin hantering av biljetter i fotbolls-VM. Jag förstår dem som blir besvikna över att "bara" få option till biljetter om Sverige kommer till final. Men å andra sidan kommer de att få jättekul om det omöjliga inträffar.

Svenska Fotbollförbundet har valt att stava utan "s" i Fotbollförbundet. En sökning på Internet ger vid handen att vi får 38 000 träffar på det felaktiga Svenska Fotbollsförbundet och 287 000 träffar på den korrekta stavningen Svenska Fotbollförbundet. Enligt gängse skrivregler skall namn på vetenskapliga institutioner, förbund, föreningar, klubbar, högskolor, intresseorganisationer och tidningar anpassas till den stavning som de själva använder. Exempel: Arbetsgivarföreningen, Fotbollförbundet, Landsorganisationen, Publicistklubben, Operan, Folkets Hus, Tidningarnas Telegrambyrå, Svenska Dagbladet och så vidare.

Det är alltså inte helt ovanligt att man även stavar med versaler där så inte ska ske enligt språkbruket. Ett annat exempel på detta är Svenska kyrkans Församlingsförbund som är det officiella namnet på Församlingsförbundet. I kyrkoordningen väljer man dock att stava namnet "Svenska kyrkans församlingsförbund".

Språknämnden förklarar på vidstående länk varför man säger fotbollsplan med "s" samtidigt som man säger volleybollplan utan "s". Språknämndens frågelåda

Sportlov i framtiden?

I vecka nio har vi sportlov i Stockholm. Enligt Nationalencyklopedien är det ett veckolångt skollov i februari eller mars avsett för utövande av vintersporter.

Jag har ingen aning om man överhuvudtaget hade några lov när folkskolan infördes 1842 men sedan 1880 är det belagt att det existerade ett eller flera kortare skollov som gick under namnet skurlov. Anledningen var att skolan skulle städas.

Vårt sportlov har sin upprinnelse under det kalla krigsåret 1940 man hade kokslov. Bakgrunden var att regeringen gav direktiv att stänga skolorna under en vecka för att spara engergikostnader. Lovet blev kvar och efterhand byttes namnet till februarilov. 1953 rekommenderade Skolöverstyrelsen ett sex vardagar långt vårvinterlov. 53 procent av städerna och 26 procent av landsbygdsdistrikten följde den rekommendationen.

Sportlovet är inte längre ett sportlov. I den tid vi lever i är allt inrutat och spontana friluftsaktiviter på egen hand blir allt ovanligare. Sport skall numera arrangeras och kräver förberedelse. Många barn har inte ekonomiska förutsättningar att åka bort under lovet. Skidor och skridskor är inte allas egendom.

Ett tämligen nytt fenomen är att allt fler familjer väljer att söka ledigt från skolan under annan tid än lovet. En skolledare får bevilja högst tio dagars ledighet per läsår men det är givetvis ingen rättighet. Huvudorsaken till att man söker ledigt torde vara att fjällresor eller charteresor till andra länder är dyrare under ordinarie lovtider. Problemet är dock att barnen blir borta från skolan. Man har därför i vissa kommuner infört flexibelt sportlov men detta verkar inte ha slagit särskilt väl ut. Det visar sig att föräldrar ändå söker ledigt för barnen och givetvis kostar det att hålla igång en skola ytterligare en vecka under lovet.

Återstår nu att se vad sportlovet kommer att heta om tio år. Kanske är det ett datalov där man sitter hemma och knappar på datorn. Men bäst vore kanske om Sveriges elever fick tillbringa några timmar till i skolan.

Kocksgatan inte Koksgatan

I Malmö, Karlstad och Norberg har man Koksgatan men i Stockholm har vi Kocksgatan. Så länge jag minns har jag vetat att Kocksgatan stavas som den gör men idag slog det mig att det inte är bränslet koks som gett namnet på gatan. Plötsligt försvann associationen av svart och rök när jag tänker på Koksgatan.

På denna anonyma och inte särskilt långa södergata fanns i början av 70-talet hela tre stycken Systembolag. Gatan är uppkallade efter en Ragvald Kock som levde på 1600-talet. Det är alltså inte någon yrkesebeteckning som gett upphov till namnet.

Författaren Ernst Brunner (född 1950) har skrivit romanen Kocksgatan (1991). Boken beskrevs av förlaget, Albert Bonniers, som en drastisk och myllrande berättelse om livet på en avsides stockholmsgata. Den bjuder på kärleksmöten, svartsjuka, solbad, himmelska fyllor och djävulska baksmällor.

Kanske är det dags att läsa Brunners Kocksgatan nu när smutsen från och doften av koksförbränning inte längre kan vara min bild av denna gata.

Minnesmärke över Raoul Wallenberg i Göteborg

Köpmannen Charles Felix Lindberg (1840-1909) i Göteborg donerade hela sin kvarlåtenskap till "stadens prydande och förskönande". Vi har alla Felix Lindberg att tacka för ett stort antal skulpturer i Göteborg t ex Poseidon på Götaplatsen, Karin Boye framför Stadsbiblioteket och Järntorgsbrunnen .

Charlotte Gyllenhammar (född 1963) skall nu utforma ett minnesmärke över Raoul Wallenberg. Detta skall placeras på Haga Kyrkoplan i Göteborg. Hennes förslag visar den unge Raoul Wallenberg i form av ett ungdomsporträtt på en emaljerad yta monterad på en två meter hög sandsten. Den andra sidan av stentavlan skall fyllas med citat från överlevande samt en text om Raoul Wallenberg. En skulpturgrupp framför fotografiet består av två sovande pojkar som ska vittna om historiens förtryck.

Detta verkar bli ett fint minnesmärke precis som det monument som finns i New York. Vid FN-huset i New York reser sig Gustav Kraitz ståtliga monument över Raoul Wallenberg. Det består av fem svarta pelare och står på gatstenar från det forna gettot i Budapest. En av pelarna kröns av ett gnistrande blått klot som symboliserar Hoppet. På gatstenen står väskan av brons. En portfölj i brons finns även ute på Kappsta påLidingö där Raoul Wallenberg växte upp. Symboliken med väskan är att den innehåller alla de skyddspass Wallenberg utfärdade och som därmed räddade ett stort antal judar från förintelsen.

Det minnesmärke som finns vid Nybroplan (Raoul Wallenberg plan) i Stockholm känns lite abstrakt men har säker sin konstnärliga höjd. Vi får avvakta barnbarnens recension år 2040 (Per Westberg 81 år).

Minnesmärken över Wallenberg finns på många ställen i världen bl.a. i London, Jerusalem och Budapest.

Magnus Uggla tolkar Karl Gerhard

Den 22 februari 2006 släpptes en skiva där Magnus Uggla (f. 1954) tolkar den store revyförfattaren, skådespelaren och teaterdirektören Karl Gerhard (1891-1964). Karl Gerhard var genial genom sina vassa och välformulerade texter. Karl Gerhard sjöng ofta kuplett, d.v.s. en sångform av humoristisk eller satirisk karaktär. Karl Gerhards texter förenar ofta båda dessa karaktäristika då de både är humoristiska och satiriska. Magnus Uggla textar i likhet Karl Gerhard mycket väl.

Ugglas uppsåt med skivan är mycket gott eftersom han vill att de som växer upp i dag ska förstå hur stor Karl Gerhard var. Hoppas att han lyckas och att vi får se nya Karl Gerhard. Det behövs fler artister som på svenska tolkar och kritiserar samtiden i likhet med Magnus Uggla och 70-talets proggartister. Det räcker inte med kvällstidningarnas krönikörer och TV-soffornas proffstyckare.

Du är väl ingen katt bland hermelinerna? Lyssna på Karl Gerhard för vi tjänar in på gungorna vad vi förlorar på karusellerna.

Barnperspektiv i kyrkoordningen

I FN:s konvention om barns rättigheter poängteras att barn har en rätt att göra sin röst hörd och få sina synpunkter beaktade. I det implementeringsarbete av barnkonventionen, som har genomförts i Sverige, har det slagits fast att alla myndighetsbeslut som inverkar på barn ska tas med hänsyn till barnperspektivet och till barns bästa. Exempel på detta är att man numera tittar på barnperspektiv i samhällplaneringen och domare har särskild utbildning kring barnperspektivet.

Även kyrkoordningen har ett barnperspektiv. Sista stycket inledningstexten till första avdelningenlyder:
Kyrkans uppgift är att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär. Svenska kyrkan inbjuder alla att tillhöra trons folk och dela dess liv. I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet.

Vidare måste man säga att kyrkans rösträttsregler, där 16-åringar har rösträtt, är ett sätt att uppmärksamma ungas ställning i kyrkan.

Självkritisk Svegfors

Landshövding Mats Svegfors intervjuas den 21 februari 2006 i Dagens Nyheter. Det är tänkvärda ord som förmedlas i artikeln och budskapen är tydliga. Jag har lätt att identifiera mig i Svegfors öppenhjärtiga skildring av sig själv som chef.

(Thomas Lerner) Hur är du själv som chef?
(Svegfors) - Det är lätt att ha en teoretisk värdegrund, men svårare att ta sitt ansvar i vardagen. Jag sviker ständigt och kommer ofta till korta. Jag blir så fascinerad över mina tankar och förslag att jag glömmer att andra har kloka åsikter och tankar. Oftare borde jag vända mig mot mina medarbetare, jag känner att jag sviker min egen stab här på länsstyrelsen, inte minst när det gäller min egen tidsanvändning. Jag deltar i konferenser, debatter, skriver artiklar och annat som inte har något direkt att göra med jobbet som landshövding.

Den chef som visar sådan insikt måste vara en bra chef. Intervjun med Mats Svegfors hittar du på: Intervju med Svegfors 060221

Ordet DEN - Det inklusiva språket och Kay Pollak

Inklusivt språk är ett begrepp som genomsyrar bearbetningen av kyrkliga texter i Svenska kyrkan. Det handlar om att välja ord som inkluderar både man och kvinna. Ersätter man ordet "Herre" med "Gud" är det ett exempel där man skapar ett inklusivt språk. Bruket av ett inklusivt språk kan vara ett sätt motverka diskriminering och bryta invanda mönster.

Kay Pollak svarar för manus och regi i filmen "Så som i himmelen" (2004). I filmen finns en replik som man först reagerar på. Den låter som barnspråk, kanske dialektalt och möjligen språkligt fel. Men meningen är vid en närmare analys språkligt korrekt. Det handlar om ordet "den" som könsneutralt pronomen:

Daniel (Michael Nykvist) frågar: -Hur vet man att man älskar någon?
Lena (Frida Hallgren) svarar: -Man blir glad när man ser den.

Mästerlig inklusiv replik där rollfiguren inte använder orden "honom" eller "henne". Snyggt jobbat Pollak. Nu skall jag börja använda ordet den oftare.

Den arma qvinnans tårar och böner rörde dem alls intet

Den 29 januari 2006 anmälde en mor och hennes sambo den tioårige sonen försvunnen från en stormarknad i Bäckebol, Göteborg. Den 14 februari anhölls modern och styvfadern för mord och en skrämmande bild växer nu fram i media om denna lilla pojke och hans sista tid i jordelivet.

Svensk rättshistoria är fylld av händelser som aldrig får blekna bort. En av dessa är historien om den s.k. Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, som tillsammans med sin son, Per Nilsson mördade Pers hustru Hanna Johansdotter i Yngsjö 1889. Modern och sonen hade inlett ett incestuöst förhållande och röjde därför Pers hustru Hanna ur vägen. Anna och Per dömdes 1890 till döden sedan de erkänt sig skyldiga. Anna Månsdotter var den sista kvinnan som avrättades i Sverige. Per Nilsson benådades och straffet omvandlades till livstids straffarbete. Han frigavs 1913. Det är egendomligt att det är gärningsmannen, i detta fall mördaren, som gett historien dess namn. Det är bra att vi idag i större utsträckning sätter brottsoffret i centrum.

Mordoffret Hanna har sin gravsten på Brösarps kyrkogård på Österlen och inskriptionen är stark: Den arma qvinnans tårar och böner rörde dem alls intet.

Så skall vi minnas Yngsjömordet. Skarprättare A.G. Dalmans dekapitation av delinkventen på fängelsegården i Kristianstad 1890 är inte värt någon hågkomst.

Aktivitetsstöd

I fredags var jag i Västsverige och träffade 16 män och kvinnor i en grupp som skall besöka äldre och ensamma i en väntjänst. Samtliga deltagare deltog i den arbetsmarknadspolitiska åtgärden aktivitetsstöd. Vi talade om tystnadsplikt som ett förhållningssätt och det var en rik kunskap som alla bidrog med.

Det var roligt att få möte en samlad erfarenhet och det är fantastiska människor som arbetar i denna församling. Återigen ett bevis på det stora diakonala jobb som görs i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans medlemmar uppskattar det diakonala arbetet som görs men det är givetvis inget som ger stora rubriker. Lästips: Matteus 20:25-28

Sovstäder

Efter 17 års resande över hela Sverige har jag blvit ganska bra på geografi. Samtidigt har jag lärt mig älska alla landsändar. Det har blivit lite av en sport att samla städer där jag övernattat.

Problemet är dock att begreppet stad upphörde 1972. Som Sveriges städer anges dock ofta de 133 orter som 1971 innehade stadsprivilegier.

Jag har varit nästan överallt och i veckan lade jag ytterligare en stad till listan efter en god natts sömn i Öregrund. Nu är det inte många städer, förutom Sölvesborg och Östhammar, som återstår.

Givetvis har jag övernattat i såväl Skanör som Falsterbo. Falsterbo var ju Sveriges minsta stad. Kolla gärna in Öregrund och Gräsö församlings webbplats.

Bara en kvinna kan vara maka men make kan både en man och en kvinna vara

Häromdagen var det en vaken kursdeltagare som påpekade att kyrkoordningen inte var könsneutral. När det gäller jäv kan man t.ex. i 3 kap. 21 § konstatera att en ledamot inte får delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon, någon annan närstående eller något ledamoten närstående intresse.

Den vakne kursdeltagaren påpekade att det står make i texten men inte maka.

Men texten är faktiskt helt könsneutral. Ordet make har enligt Språknämnden två betydelser:
1. dels mannen i ett äktenskap, ex.: min väninnas make
2. den andra parten i ett äktenskap, ex.: makens inkomst påverkar inte studielånet

Språknämnden anger alltså att ordet make avser både en man och en kvinna. Ordet maka däremot kan man bara använda när det gäller en kvinna.

Atrium på strövtåg

Efter en månads boxvila fick Atrium vara ute en verkligt härlig vinterdag. Minus två grader och strålande solsken. På en uppfriskande promenad där vi alla blev trötta mötte vi en mystisk spark, farliga kor och massvis med sjöfågel.

Ersta Sköndal högskola blir egen juridisk person - Ersta Sköndal högskola AB

Onsdagen den 8 februari firade Ersta Sköndal högskola att man blivit en egen juridisk person. Numera ett aktiebolag och med rektorn som VD. Under kvällen gav professor Lars Svedberg, professor Britt-Marie Ternestedt, professor Bengt Börjeson, doktoranden Elisabeth Christiansson och högskolelektor Birgitta Rosenquist-Brorson treminutersinblickar från sina arbetsområden. Dessutom talade högskolans rektor, ordförande och ägarna Stiftelsen Stora SKöndal och Ersta diakoni. För musikunderhållning stod Institutionen för kyrkomusik. Kvällen avslutades sedan med buffé och mingel.

Det har varit spännande att följa högskolans väg för att bli en egen juridisk person och det skall bli fortsatt roligt att få arbeta med en dynamisk utbildningsinstitution med kvalificerad forskarmiljö.

Ordförande i bolaget är direktör Dag Klackenberg.

Länk till Ersta Sköndal högskola

Ersta Sköndal högskola har två campus med 1 000 studenter och 110 medarbetare. För närvarande finns fyra professorer och sex docenter samt ett 20-tal doktorander. Högskolan bildades 1998 av huvudmännen Ersta diakoni och Stiftelsen Stora Sköndal De utbildningar som ges är: sjuksköterskeutbildning, socionomutbildning, teologiutbildning , kyrkomusikerutbildning samt diakonutbildning.

Säkerhetshandbok för Svenska kyrkan

I veckan träffade jag Församlingsförbundets fastighetsrådgivare och vi förde ett samtal om det faktum att Svenska kyrkans församlingar skall lämna över ritningsmaterial för tiden före år 2000 till landsarkiven.

Det var roligt i det sammanhanget att kunna visa en nyutgiven angelägen bok. Säkerhetshandbok för Svenska kyrkan av Elisabeth Svalin Gunnarsson

Boken är heltäckande och utformad med checklistor så att den kan fungera som ett verkligt verktyg. Författaren har ett helhetstänkande kring säkerhet och glömmer inte bort arbetsmiljölagstiftningen. Just arbetsmiljölagstifntingens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete är en naturlig och intergrerad del i säkerhetstänkandet.

Elisabeth Svalin är författare och kulturvetare med lång erfarenhet av kulturarvsprojekt inom Svenska kyrkan och kulturmiljövården, bl.a. Tidernas kyrka och Öppen kyrka.

Boken finns på Verbum förlag och kostar 220 kronor. Klicka här om Du vill köpa boken.